Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer och göterna - Äreminnet över Sten Sture - Resan till England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kamp för att finna sig själv och vinna förtroende för sig
själv. Hans olika anlag — fantasiens och förståndets —
drogo honom åt skilda håll, och själv liknar han sig vid
Chamissos Peter Schlemihl, som sökte sin egen skugga.
Sin inre oro dolde han, såsom ofta är fallet, bakom ett
skal av kärvhet och överlägsenhet, ett drag som likaledes
bevarades hela livet. För fantasien sökte han näring i
musiken, för förståndet i filosofien. Han hade först
studerat Rousseau, de engelska och franska
erfarenhetsfilosoferna och den skotske moralfilosofen Ferguson, men han
fick snart blicken riktad på den nyare tyska filosofien.
Populära humanister som Lessing, Schiller och Herder voro
honom tidigt bekanta. Den förste lärare, vars föreläsningar
för honom betytt något, var Neikter, som tagit intryck av
Montesquieu och som var en pragmatisk historiker och
estetiker; senare blev framförallt Benjamin Höijer, vägröjaren
för den tyska idealistiska filosofien hos oss, hans
huvudlärare. Under flere år följde han dennes föreläsningar,
av vilka — yttrar han på gamla dagar — han icke
försummade en enda, även då Höijer var stängd från
offentlig verksamhet och hans auditorium blott bestod av 5 à
6 personer. Geijer har själv förklarat, att han egentligen
hade Höijer att tacka för hela sin vetenskapliga bildning.
Han studerade nu med förkärlek tänkare som Kant, Fichte
och Schelling, främst den sistnämnde, och hans
världsåskådning var någon tid färgad av denne nyromantiske
tänkares idéer. Redan 1806 framlade han några
kuratorsteser, i vilka han uppenbarar sig såsom klar
motståndare till upplysningen. I stort sett erinrar sålunda hans
utvecklingsgång om nyromantikernas. Liksom dessa var
också han på väg att bliva helt bergtagen av den tyska
filosofien. Men så mottog han 1808 nya impulser, som
modifierade de tyska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
