Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Geijer och göterna
- Geijers hem
- Geijers “ultraism“
- Feodalism och republikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geijers hem.
Icke utan en viss oro hade Geijers fästmö, Anna Lisa
Lilljebjörn, med vilken han trolovats strax före resan till
England, på avstånd iakttagit sympatien mellan dessa
båda rikt begåvade personligheter och varit beredd att
träda tillbaka. Till hennes och Geijers lycka blev därav
intet. Geijer bildade sitt eget hem i Uppsala,
mittpunkten under de kommande årtiondena för en god del av
Uppsalas akademiska värld, ett idealt professorshem, ett
skaldehem, ett musikerhem, som för eftervärlden står i
ett förklarat skimmer såsom något av det vackraste i den
Uppsaliensiska högskolans årsböcker.
Geijers “ultraism“.
Efter ett par års vikariat, varunder Geijer samlat väldiga
åhörarskaror till sina inspirerade föreläsningar, påverkade av
Schillers framställningssätt särskilt i analysen och
karakteristiken av personligheterna, blev han 1817 professor i
historia och framträdde nu allt mera såsom bärare av
Uppsalaskolans konservativa politik, såsom “ultraismens“,
den historiska skolans ypperste. Hans författarskap är
under de år, som följa, mest historiskt och samhälleligt, och
den litterära romantikens filosofiske banérförare blir nu
också den politiska reaktionens främste märkesman.
Kännetecknande är redan talet vid reformationsfesten
1817, ett nog salvelsefullt försvar för reformationen mot
beskyllningen att hava någon medskuld i senare tiders
revolutionära utsvävningar och en hyllning åt den heliga
alliansen, åt den höga själ, för vilken den stora tanken
om religionens förbund med statskonsten först uppgick —
kejsar Alexander. Talet bildar en egendomlig motsats till
Tegnérs samtidigt hållna liberala jubelfesttal. Då Geijer
låtit förstå, att detta tal syntes honom vara skrivet vid
bålen, svarade Tegnér med spetsigheten, att han hellre
läte sig inspireras av punsch än av vigvatten.
Feodalism och republikanism.
Viktigare var den historiskt filosofiska skrift
Feodalism och republikanism, som — tyvärr ofullbordad,
såsom det mesta av Geijers verk — meddelades i Svea
1818—19 och som utgör ett stycke idéhistorieskrivning
av hög rang. Det är en originell, snillrik avhandling, där
Geijer ställer sig vid den tyska historiska skolans, närmast
statsrättsläraren Adam Müllers sida. Han undersöker här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0116.html
