- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet /
105

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer och göterna - Thorild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de båda politiska principerna — hövdingmakt och
folkmakt — och röjer därvid avgjorda sympatier för
feodalismen, under det han vänder sig mot liberalismens
fördragsteorier, men ådagalägger å den andra sidan en
anmärkningsvärt opartisk hållning i erkännandet av den
republikanska åskådningens likaberättigande. Faktiskt
stod han redan nu såsom motståndare ej blott till den
mekaniskt juridiska utan ock till den absolutistiskt
reaktionära doktrinen, men då han aldrig kom att tala till
punkt och då han dessutom fällde sympatiska ord om
medeltiden och hårda ord om franska revolutionen,
uppfattades skriften från skilda håll såsom en rent reaktionär
programskrift av samma anda som jubelfesttalet. Det
tillhör dock icke den riktning, som med Haller och Gentz
hyllade legitimitetens och det beståendes gudomliga rätt,
utan kan snarare räknas till alstren av den s. k. historiska
skola, vars mästare var den tyske rättshistorikern Savigny.

Thorild.



Sin filosofiska åsikt vid denna tid sökte Geijer
framlägga i den “kaotiska“ skrift, som kallas Thorild, tillika
en philosophisk eller ophilosophisk bekännelse
(1820),
framkallad närmast av hans sysselsättning med utgivandet
av Thorilds skrifter. Den åsyftade att lämna en
utredning av Thorilds filosofi, såsom förebådande
identitetsfilosofiens panteism, men blev endast en inledning, i vilken Geijer
sökte utveckla sin egen religionsfilosofi och komma ur
panteismens cirkel genom att närma sig den positiva
uppenbarelsen. Men därjämte företer denna filosofiska skrift ett
avgjort steg hän emot erfarenheten genom att betona, att
endast den erfarna, upplevade kunskapen har ett värde,
och vidare, i samband härmed, ett erkännande av sunda
förnuftet såsom i allt fall människans högsta
fattningsgåva —, uttalanden, som ej så litet strida mot hans ord
ett årtionde tidigare.

Skriften blev särskilt uppmärksammad på grund av det
åtal för kätteri, vilket vissa maktägande satte i gång mot
Geijer, vars Schellingianism var obehaglig både för de
akademiska upplysningsfilosoferna och för en herrnhutiskt
färgad fromhetsivrare som statsrådet Matthias Rosenblad.
Det framgår ock av utrikesstatsministern Lars von

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free