Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Geijer och göterna
- Striden om den Akademiska Jurisdiktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Engeströms brev till biskop Faxe några år förut, att man inom
regeringen fasade för den smitta, som den nymodiga
filosofien kunde medföra vid universiteten “genom att bibringa
ungdomen grundsatser, som undergrävde religionen och
lände till samhällets slutliga förstörelse“.
Åtalet väckte å skilda håll stor förbittring — ej minst
hos Tegnér; man fruktade en landsförvisningsdom, men
själv var Geijer dock trygg, och hans tillförsikt bekräftades
genom frikännandet, som väckte jubel, särskilt inom
Uppsala studentkår och bland “göterna“.
Striden om den akademiska jurisdiktionen.
Under det att hans religiöst filosofiska hållning å vissa
håll ansågs “farlig“, kom Geijer däremot att under
1820-talet allt mera stärka sin ställning såsom ledare för den
politiska konservatismen särskilt genom sitt deltagande
1821—22 i striden om den akademiska jurisdiktionen.
Han utgav här en motskrift mot den liberale juristen J.
G. Richerts berömda avhandling “Ett och annat om
korporationer, privilegier, nämnd i domstolar etc.“, vilken
utgjorde en den gryende liberalismens kodex, under det
Geijers “Nytt ett och annat“ — liksom ännu mera
filosofen N. F. Bibergs “Om falsk och sann liberalism“ —
är utslag av dåtidens konservatism. Särskilt uttalade sig
Geijer här avgjort till förmån för ståndsrepresentationens
bibehållande. Det oaktat har man på senare tid trott sig
i denna Geijers skrift finna enstaka ansatser även till hans
senare mera fria åskådning, i ett avståndstagande från
Hallers krassa maktteori, vilken däremot präglar Bibergs
ultraistiska skrift.
I den stora uppfostringskommittén — 1826—28 —
intog Geijer en ställning på högra flygeln mot de moderna
yrkandena från realliniens förespråkare (Agardh), men
ådagalade en något ändrad uppfattning mot förut i fråga om
folkbildningen och erkände kravet på folkskolor, som han
1817 rentav ansett ej behövas.
På riksdagen 1828—30, däri han deltog såsom
universitetets ombud i prästeståndet, var han förespråkare för
rent konservativa idéer, vidhöll indragningsmaktens
bibehållande, bekämpade hemmansklyvning, myntrealisation,
lika arvsrätt och den nya civillagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0118.html
