Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér och hans efterföljare
- Krigssången
- Det eviga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En stark insats från tidens politiska strömningar börjar
nu ock komma till synes i hans poesi. Så i den
förträffliga dubbelkarakteristiken av Nelson och Pitt och
meningsutbytet England och Frankrike, en
politisk xeniekedja av epigrammatisk sälta, i vilken han,
oberörd av Sveriges dåtida politik, framförallt gisslar den
engelska sjömaktens krämaranda, men också visar sig ha
öppet öga för det napoleonska världsväldets omåttlighet
och erövringslystnad.
Krigssången.
Till sist kallade honom fäderneslandets egna öden att
bliva dess sångare. Märkligt nog icke under det finska
krigets första skede. Han är då ännu fredsivrare, icke
krigssångare. Först mot vintern 1808, då nederlaget
redan följt de svenska vapnen, diktar han sin berömda
Krigssång för skånska landtvärnet. Genom detta
lantvärns chef, rojalisten Jakob De la Gardie, överlämnades
skaldestycket till Gustav Adolf. Men innan det 1809
trycktes, hade denne redan nedstigit från tronen. Denna
sång, som ju icke kom att få någon direkt betydelse för
själva kriget, motsvarade likväl i hög grad landets
stämning. Dess utmålning av fridens stilla lycka i flydda
dagar, innan de fredliga folken överföllos av rövarhorder,
och av hoppet om dess återvinnande i framtidens hägring
återkallar stämningar och uttryck dels från Schillers
Wilhelm Tell, dels från Oehlenschlägers dikt om 2 april 1801.
Dessa fredstoner avbrytas av kraftpatriotiska strofer, i
vilka utmanande toner anslås, som gå igen ännu i
1840—60-talens ej sällan braskande krigslyrik. Med denna
dikt vann Tegnér för första gången sympati hos
ynglingarne av den nya skolan; och Atterbom prisade kvädet
såsom ett av de yppersta alstren i Sveriges poetiska
litteratur. I sin käcka manlighet, som vänder sig mot den
misströstan, vilken förut betagit skalden själv, betecknar
lantvärnssången avgjort ett nytt uppslag i Tegnérs diktning.
Det eviga.
Det eviga, antagligen skriven 1809, är ett typiskt
uttryck för hans ideala uppfattnings inspirerad av Schillers
Die Worte des Glaubens. När Schiller såsom de bergfasta
stöden för sin ideala optimism fastslår friheten, dygden
och Gud, ser Tegnér i sanningen, rätten och skönheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0137.html
