Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér och hans efterföljare
- Svea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de eviga makter, till vilka man kan vädja “i Napoleons
värld“ — såsom det hette i diktens första version. Ty
Tegnér, i grunden en svuren Napoleonsbeundrare, skildrar
honom här såsom den starke våldsmannen, som formar
världen med sitt svärd. Men detta — förklarar han
profetiskt — skall engång brytas:
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
Det dör som en stormvind i öknen bort.
Senare frigjorde han poemet från den direkta
hänsyftningen på Napoleon. Han fastslar det sannas, det rättas,
det skönas, med ett ord de höga idéernas evighetsvärde:
De tre dö ej ut bland mänskors ätt,
Och till dem från tiden vi vädje.
Vad tiden dig gav må du ge igen,
Blott det eviga bor i ditt hjärta än.
Det är denna idealitet, som gör honom till den främste
målsmannen i vår diktning för nyhumanismens höga idéer,
för dess ideala optimism mitt i all pessimistisk misströstan
över tidsläget.
Svea.
Det fosterländska patos, som gav sig luft i Krigssången
och den allmänt idealistiska syn, vilken präglade Det
eviga, samklinga i den stora dikt, med vilken han år
1811 äntligen erövrade det länge åtrådda priset i Svenska
Akademien, tidsdikten Svea.
Året förut hade Tegnérs Lundavän, Ling, i den mera
kortfattade dikt Gylfe, som meddelades i Lyceum, givit
uttryck åt förhoppningen att återvinna den rövade Aura.
Det synes icke osannolikt, att umgänget med den
kraftfulle fäktmästaren kan ha haft sin andel i den ändrade
stämningen hos “försonlighetens“ sångare och i dennes
utveckling från fredsentusiast till krigsskald. Och på
försommaren 1811 hade Idunas första häfte utkommit, där
Tegnér läst Geijers Manhem, som berörde besläktade
strängar hos honom och i vars sista rader anspelas på ett
hämndekrig mot den makt, som nyss tvungit Sverige till
en fred, vilken berövat det en tredjedel av dess välde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0138.html
