Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér och hans efterföljare - Dikter för Iduna - Hjelten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dikten levde sedan upp i 1816 års nyårsdikt, men nu
med tendensen riktad mot den nya fienden, den heliga
alliansen.
Även andra poem från dessa år röja en viss dysterhet
och missmodsstämning. I Jätten — formellt påverkad av
Goethes Prometheus — har Tegnér givit en i sin
kraftutveckling demoniskt sublim personifikation av de onda
makter, vilka lägga sin dödande hand över alla ljusa
tankar, all oegennyttig gärning, alla vackra
skaldedrömmar — “det onda är odödligt liksom det goda“!
Betydligare är Sången till Solen. Tegnér sammanför
här intryck från Sólarljód, Ossian, Lucifersmyten hos Jesaja,
kanske ock från Milton till en väldig kosmisk dikt, börjande
med en jublande hyllning åt Solen, som dock uppfattas
såsom den fallna stjärnan, såsom en störtad upprorsande,
vilken lik en Ahasverus nödgas vandra sin ensliga gång
i mångtusende år, intill dess en gång den Evige
förbarmar sig och tager den fallne i sin famn.
Mottagen i Iduna blev däremot den senare under
namnet Asatiden kända dikt, som ursprungligen hette “Bifrost“
och som i Iduna infördes under överskriften “Den gamle
hedningen“. Den utgör en hänförd skildring av forntiden
och Valhalls släkte, en idealvärld — liksom Schillers
grekiska gudavärld —, ett förlorat paradis, i motsats till den
slappa samtiden, för vilken hjältelivet endast var en saga
och för vars släkte sångens senor brustit, liksom
handlingens glaven, en kraftlös och överklok dvärgaätt. Genom
den i Iduna använda titeln lades detta anatema i en
forntidshednings mun, och pessimismen fick därigenom en mindre
subjektiv prägel; dikten fick passera!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
