Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den nyromantiska prosadikten och Almquist. Den historiska romanen
- Livijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man borde därföre haft skäl att antaga, att dess svurne
efterföljare häruppe i främsta rummet skulle hava skrivit
prosaromaner. Det blev endast i ringa mån fallet. Av
fosforismens unga garde var det egentligen blott tvenne,
som till en början prövade sina krafter åt detta håll:
Livijn och Palmblad.
Livijn.
Clas Livijn, som i sin korrespondens med Hammarsköld
såsom “nom de guerre“ tagit Osirski, hämtat ur en
rätt obskyr tysk Sturm und Drangroman (“Franz von
Hill“), hyste otaliga, mestadels, outförda författarplaner
och däribland även på romaner. Han hade redan i
århundradets första år börjat att översätta arbeten av Jean
Paul och Richardson, hade hunnit med tjugu kapitel av
Sternes Tristram Shandy och åtta av Wilhelm Meister
och även gjort ett par originalförsök. Av dessa
påbörjades Johan David Lifbergs lefverne 1806, men först
år 1811 utkom första häftet, som icke blev fortsatt.
Romanen ansluter sig närmast till den engelsk-tyska
humoristiska romanen i Sternes manér, och Livijn är lika
omständlig som den engelske författaren i skildringen av
hjältens förhistoria. Snarlikt denne, når han icke längre
än till det ögonblick, då hjältens far blir kär i hans mor.
Sedan dröjde det något, innan Livijn åter uppträdde
såsom romanförfattare. Det skedde med den 1817 utgivna
romanen Axel Sigfridsson, av vilken dock icke —
under Livijns livstid — utkom mer än skildringen av
titelfigurens barndomstid, under det att fortsättningen, utgiven
efter Livijns död, framställde hans ungdom och
kärlekshistoria. Såsom Mortensen betonat, är detta arbete den ende
representanten hos oss för den s. k. “efterwertherska“
romanen. Liksom Goethe i Wilhelm Meister och efter hans
exempel de tyska nyromantikerna, ville Livijn skildra ett helt
levnadslopp; efter vanligheten stannade han halvvägs och
offentliggjorde ej ens allt vad han författat. Till andan
är boken starkt pessimistisk, innehåller humoristiska utfall
mot samhället och dess oförmåga att skydda individen mot
fattigdomens olyckor. I sin något sökt spirituella,
känslosamma stil är författaren påverkad av Sterneefterföljaren
Jean Paul, och av alldeles särskilt intresse är den starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0169.html
