Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyromantiska prosadikten och Almquist. Den historiska romanen - Palmblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sensuella framställningen av kärleken såsom naturmakt,
obunden av samhällslagarna, ty för den tyska nyromantikens
revolutionära erotik är Livijn den ende svenske
representanten, i det Stagnelius och Almquist stå på annan grund.
Av större betydelse och mera uppmärksammad vart
Spader Dame, en berättelse i bref, funne på
Danviken (1824), representant för vad man kallar den brutna
humorn, i åtskilligt befryndad med den senare
nyromantikens bisarra alster. Huvudpersonen, vars
dagboksanteckningar och brev utgöra romanen, är en förolyckad
informator, en förment vansinnig student, en känslans och
fantasiens martyr, som lidit skeppsbrott vid
sammanstötningar med kälkborgarsamhället och som, liksom Hamlet,
begagnar vansinnet såsom ett slags förklädnad gentemot
en värld, där han icke finner sig till rätta. Författaren
låter läsaren själv döma, vem som är den i djupare mening
klokare: den excentriske dårhuspatienteh eller
vardagsmänniskan. Berättelsens händelseutveckling är lös och orimlig,
och stilen lider av den hos nyromantikerna icke ovanliga
blandningen av patos och ironi. Men som helhet är
romanen ganska intressant och rymmer en mängd bisarra,
spirituella, stundom geniala tankar, ej sällan med träffande,
bitter satir mot såväl litterära som sociala företeelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>