Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den nyromantiska prosadikten och Almquist. Den historiska romanen
- De första Törnrosskrifternas mottagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Läsaren möter där en reflex från de nyss utkomna
populära hemlivsbilderna av Fredrika Bremer, vars alter ego,
guvernanten mamsell Rönnquist, t. o. m. uppträder i
romanen, sympatisk, men behandlad med ett stänk av ironi.
De första Törnrosskrifternas mottagande.
Almquist, som på hösten 1835 för några år avbröt
utgivandet av sina Törnrosskrifter, hade i dem haft för
avsikt att giva en totalbild av människolivets olika faser —
törnroslivet, en mystisk komplex av stämningar, sprungna
ur ett omedvetet naturliv, där instinkten var den drivande
kraften, men syftande mot det övernaturligas värld, en
slitning mellan jordiskt och himmelskt, mellan vilka mystiken
finge slå en bro. Han betvivlade för övrigt, att någon
fast princip eller något allmängiltigt omdöme funnes, och
hävdade, att var och en på sitt sätt hade rätt.
Törnrosskrifterna gjorde med ens — trots anonymiteten
å titelbladet — författaren rikskänd och på olika håll
livligt beundrad, främst kanske i Uppsala, där han vid
denna tid omhuldades av fosforisternas och Malla
Silfverstolpes krets. Atterbom ägnade ock de första
Törnrosbanden ett par i hög grad sympatiska anmälningar i
Svenska litteraturföreningens tidning. I Lund och dess
omnejd voro särskilt den snillrike teologen Thomander och
hans krets, bl. a. Per Wieselgren, betagne av den geniale
Törnrosskalden. Och i Finland vann Almquist de starkaste
sympatier; en ung skald och kritiker, som eljes ställde
sig främmande för diktningen västerifrån, var helt eld
och lågor för Ramido Marinesco och Drottningens
juvelsmycke; det var ingen ringare än Runeberg.
Men å andra sidan möttes Törnrosskrifterna på flere
håll av bristande sympati eller rent av misstroende. Tegnér
stod kylig och oförstående till dem. Hwasser och Fahlcrantz
vädrade revolutionära tendenser särskilt på det etiska
området; Geijer, som ursprungligen sympatiserat livligt med
Almquist och sänt honom vänliga ord, ställde sig senare
något kritisk till hans alstring.
I den liberala pressen fann man ännu för mycken
släktskap med fosforismen, “den trånande mystiska ölostbleka
skolan“, för att begagna J. P. Theorells ord, och i
Aftonbladet förklarade Sturzen-Becker i anledning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0187.html
