Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den borgerliga romandikten och Fredrika Bremer. Sensationsromaner
- Arbete för kvinnoemancipationen
- Förhållande till Geijer
- Resan till Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barndomshemmet kunde söka sig en gagnelig verksamhet
som ogift.
Arbete för kvinnoemancipationen.
Allt mera gick nu hennes strävan ut på att praktiskt
verka för kvinnans frigörelse. Såsom skönlitterär författare
hade hon kulminerat, och de sociala och praktiska intressena
togo nu överhand över de teoretiska och estetiska. Hon
blev en av de främsta krafterna i det europeiska arbetet
för kvinnoemancipationen, vid sidan av Harriet Martineau,
av vilken hon lärde mycket, och andra. Hon hade ock
blicken öppen för rörelsens ekonomiska sida, särskilt för
kvinnans rätt att bestå och verka självständigt utan
avseende på äktenskapet.
Hennes verk under 1840-talet äro därför ur skönlitterär
synpunkt mindre betydande, men hennes rykte var nu i
stigande även i utlandet och hennes arbeten översattes till
olika språk.
Förhållande till Geijer.
Också religiösa intressen togo henne nu fången, och hon
deltog i Strauss-striden med den medlande skriften
Morgonväckter (1842), som i mångt och mycket hävdade en med
Geijers fria religiositet likartad ståndpunkt. Med denne
hade hon 1835 knutit bekantskap, och denna bekantskap
hade utvecklat sig till en allt större innerlighet. Fredrika
Bremer blev hans mest hängivna lärjunge, som gladdes åt
att iakttaga hans övergång till det liberala lägret och att
han “upptagit tidens unga hedningar och döpt dem till
kristligt liv“. Geijer å sin sida skattade denna vän och
syster högt. Och av tidens mera betydande författare var
Fredrika Bremer säkerligen den med Geijer mest
själsbefryndade, fylld av samma religiösa liberalism och
filantropi, som utmärka det sista skedet av hans liv.
Resan till Amerika.
I en roman Syskonlif, som utkom 1848, hade hon
upprullat framtidsbilder om det mänskliga arbetets organisation
i anslutning till tidens ideologer. Boken pekade hän mot
hennes längtans land, Amerika, om vilket hon läst så mycket,
senast i Tocquevilles verk. Dit reste hon över, vistades
där 1849—51 och delgav i brev till sin sjuka syster sina
intryck och erfarenheter, vilka sedan utgåvos under titeln
Hemmen i den nya verlden, en dagbok i bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0207.html
