Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den borgerliga romandikten och Fredrika Bremer. Sensationsromaner
- Nina
- Grannarne
- Hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som här skildras. Om den enas romaneska kärlekshistoria
fängslade de vanliga romanläsarne, så låg dock bokens
betydelse i skildringen av den andras, den undanskjutnas
kamp för frigörelse och för rättigheten att fördjupa sig i
studier, ty bakom detta parti låg i viss mån Fredrika
Bremers egen levnadssaga.
Nina.
Efter nya studier, särskilt historiska och filosofiska, och
efter en tid av ny disharmoni, måhända framkallad av
hennes förhållande till Böklin, som önskade henne till maka,
vilket hon avböjde, utgav hon en fortsättning av
Presidentens döttrar, Nina, av mörkare lynne, där hon bl. a.
i skildringen av huvudpersonerna tecknar två olika
uppfattningar av kristendomen, en mörk och fanatisk och en mera
ljus och värdig, av vilken den förra bär hem segern. Det
reflekterande elementet lät här alltför mycket handlingen
stagnera.
Vistelser på Tomb i Norge 1835—37 och 1838—40
hos väninnan Stina Sommerhielm, född Lewenhaupt, läto
friskare vindar blåsa genom hennes lynne; hon skrev själv,
att hon genomgick en andlig brunnskur, som skulle stärka
både kropp och själ. Under Norgestiden tillkommo två nya
romaner: Grannarne och Hemmet.
Grannarne.
Grannarne (1834), en brevroman med gott hållen brevstil,
erbjuder en synnerligen intressant karaktärsteckning; bokens
grundmotiv berör liksom ett par tidigare arbeten
förhållandet mellan föräldrar och barn, här mellan den ypperligt
tecknade “ma chère mère“, styvsvärmor till den lilla
läkarfrun, som för pennan, och hennes “förlorade son“, Bruno,
mellan vilka till sist en försoning träffas.
Hemmet.
I den andra romanen Hemmet eller Familjesorger
och fröjder (1839), svagare i kompositionen än Grannarne,
men fri från de hyperromantiska tillsatser, som skada detta
verk, hade Fredrika lyckats skapa en ny krets av levande
gestalter, av vilka särskilt en är anmärkningsvärd, på grund
av det självporträtt, författarinnan här lämnat från sina
barndomsår. Såsom en röd tråd går genom denna roman
hävdandet av kvinnans människovärde även utanför
äktenskapet, yrkandet, att kvinnan utan att behöva stanna inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0206.html
