Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg och den svenskfinländska dikten - Dikter - Idyll och epigram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
marksbygden och dess fattiga folkstam; han har själv
senare i Herders anda skildrat folklynnet, naturen och
levnadssättet i dessa bygder, och hans diktning •— särskilt
Elgskyttarne — bär vittne om, vilken betydelse vistelsen
där haft för honom. Här kom han ock i beröring med
en avlägsen frände till en av hans principaler, en gammal
underofficer Pelander, av vars mun den unge studenten,
“som ingen annan sorg försökt än att mustaschen växte
trögt“, fick månget meddelande från det sista kriget. När
han sedan besjöng minnena från 1808—09 års fejder,
lade han dem i munnen på “Fänrik Stål“, vars skepnad
var modellerad efter Pelanders yttre gestalt, även om natur-
ligtvis han hört sägnerna från många olika håll.
Är 1826 återvände Runeberg till Äbo universitet och
började där på allvar driva studier i klassiska språk och
historia samt blev som skald “grekernas lärling“ väl mer
än någon föregående svensk diktare. Är 1827 promove-
rades han; hösten samma år lades Äbo i aska, universitetet
flyttades till Helsingfors, och Runeberg blev 1830 docent
i latin vid detta universitet,
o
Ar 1830 hade han debuterat som skald med ett häfte
Dikter, som tyda på att han genomgått lidanden, dels
erotiska kriser — han hade redan före sitt giftermål med
Fredrika Tengström varit fäst på två andra håll — dels
religiösa orosstämningar; även litterära intryck från Stagne-
lius, Young och Groethes Werther torde ha spelat in. Ett
utslag av denna missmodsstämning var företrädesvis den
dystra romantiska diktserien Svartsjukans nätter, fem
monologer och dialoger på blankvers om en förskjuten
älskares kval, röjande starka inflytanden från de gustavi-
anska skalderna och Stagnelius.
Märkligast och egendomligast äro några orimmade tro-
kaiska småpoem under titeln Idyll och epigram, som
gärna utmynna i någon epigrammatisk eller känslofylld
reflexion. De ha tillkommit efter läsningen av några ser-
biska dikter i tysk översättning, vilka Runeberg samtidigt
tolkade från tyskan. De gällde som folkdikter, men äro
alster av sydslavisk renässansdikt. Även grekiska anacreon-
tica ha spelat en roll för Runebergs av klassisk enkelhet
Dikter.
Idyil och
epigram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
