Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundrafyrtiotalets svenska lyrik. Studentsångare och frihetsskalder - Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
stora priset i akademien för elegicykeln Angelika. Dessa
dikter yppade en äkta, gedigen skaldenatur, och Malmström
vann vid denna tid det varmaste erkännande både av äldre
och jämnåriga. Hans alstring avstannade likväl snart, i
det att hans poetiska intressen veko för de vetenskapliga,
särskilt filosofiska. Men bland hans ungdomspoem finnas
några av tidens yppersta skaldestycken.
Malmström, vilken — som vi genast skola finna — teoretiskt
var en motståndare till nyromantiken, var dock i begyn-
nelsen själv ej så litet beroende av denna rörelse, och hans
förste ledare i sångens konst under gymnasietiden, Gumæ-
lius, hade betecknande nog tillhört fosforistkretsen. Hans
kanske mest populära dikt Hvi suckar det så tungt
uti skogen? (1839) står i uppenbart beroende av Geijers
Kolargossen, men har ock beröringspunkter med nyroman-
tiska omdiktningar av den paulinska tanken om kreaturens
suckan.
Stycket, som var utslag av den dystra stämning, vilken
tidtals betog den under tryckande omständigheter levande
skalden, är ock väl så starkt besläktat med Goethes Erlkönig
som med de egentligen nyromantiska romanserna, ej minst
genom den klarare och fastare formen.
Den prisbelönade diktcykeln Angelika, som på sin tid
betraktades med den mest obegränsade beundran, är onek-
ligen ett förträffligt* genomfört konstverk, vars distika ut-
märkas av smältande välljud, en litterär skönhetsprodukt
i anslutning till den då moderna franska elegipoesien, men
den gör knappast ett omedelbart gripande intryck.
Andra ungdomsdikter av betydelse äro den av ett starkt
etiskt patos genomandade lärodikten Ödmjuker er med
dess nobla resignationsstämning, de båda bilderna ur livet
Brudsmycket samt Stafkarlen, tiggaren, som lider ej
blott av brist på bröd, utan väl så mycket av sorg över,
att ingen vet, att även tiggarens själ kan vara arm —
en dikt, som utan tvivel sprang fram ur den kvalfulla
ensamhetskänslan hos skalden.
Malmström tolkade ock mera allmänna känslor. Det
stora skaldestycket Fosterlandet står vida över många
samtida, mera skrytsamma fosterlandsdikter; och i andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
