Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundrafyrtiotalets svenska lyrik. Studentsångare och frihetsskalder - Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
dikter gav han uttryck åt Uppsalastudenternas skandinaviska
sympatier, bl. a. vid studentmötet å Uppsala högar 1843;
även märkes den ypperliga sången för Södermanlands
nation (“Känner du landet, det härliga, rika, badat av
Mälar- och Ostersjövåg“). Anmärkningsvärt är även hans
dialogiska utkast Julianus, i vilket han biktat egna strider
mellan tro och tvivel under masken av den romerske
kejsaren-avfällingen.
Malmströms första framträdande hade hälsats med de
största förhoppningar. Man väntade, att han skulle taga,
arvet efter storskalderna ; det heter i Talis Qualis’ minnes-
dikt över honom:
Fäderneslandet stod upp och klappade händer och trodde
Diktningens gyllene tid kommen tillbaka igen.
Så blev icke fallet. Invalet i akademien 1849 efter Fran-
zén träffade en man, som så gott som avslutat sin skalde-
bana. Bland dikterna från hans senare år märkes den
aldrig under hans livstid offentliggjorda Ensligheten, en
elegi av sällsynt äkthet, där han biktat sin ensamma ung-
karlslevnads tragik i distika, som i innerlighet och person-
lig värme vida överträffa de mera glatta Angelikaelegierna.
Men eljes äga vi föga eller intet av betydelse från hans
senare år. Såsom diktare representerar denne manlige,
försynte, formfulländade skald närmast den efter-Goethe-
ska klassicismen, och han var härutinnan en frände till
Runeberg. Att hans alstring avbröts så tidigt, ville han
tillskriva omständigheten, att “tiden icke var poetisk“ —
skaldskapet tystnade, då den estetiska bildningens giltighet
sattes i fråga och då frihetens livsluft saknades. Men i
grunden berodde tvivelsutan tystnaden på mera personliga
orsaker, främst på hans nedtryckta sinnesstämning under
ett allt mera isolerat liv, sedan de vänner, som med honom
bildat det unga Uppsala, en efter annan dragit bort, män
som Carl August Hagberg, Carl Johan Bergman o. fl.
Redan i Malmströms diktning, i dess av Goethe be-
härskade antika skaplynne — befryndat med Runebergs
— låg någon reaktion mot nyromantiken. En annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
