Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Adertonhundrafyrtiotalets svenska lyrik. Studentsångare och frihetsskalder
- F. A. Dahlgren
- Den vetenskapliga reaktionen mot nyromantiken
- C. A. Hagberg
- B. E. Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
255
språkslösa Viser på värmländske tongmåle, vilka
så småningom blevo kända och sjöngos vida omkring.
Det är dikter av utomordentlig äkthet, träffsäkerhet, sinne
för komik och naturlig frisk humor, vilka tillhöra det
yppersta i nordisk dialektdikt. På gamla dagar roade sig
Dahlgren med att giva- dessa sina ungdomsalster nya
syskon. Fröding, i åtskilligt hans efterföljare, har be-
tygat, att “den låta Ransätts Fredrek sang, ho hadde allt
si ega klang“.
*
Genom 1840-talets skiftande lyrik går som ett enhets-Den veten-
drag en viss reaktion mot nyromantiken och mot dennas reaktionen
konservatism. Det ideal, som besjunges, är friheten, mer mantigen,
eller mindre klart uppfattad, och hos nästan alla skalderna
märkes någon dragning åt den realistiska form, som gjort
sig gällande även hos den främste finländske skalden.
Men denna opposition tog sig också ett mera medvetet
vetenskapligt uttryck i litteraturkritik och litteraturhistoria.
Redan i den unge Carl August Hagbergs förut om- c. a. Hag-
nämnda angrepp på Almquists första Törnrosskrifter och ’ r°’
deras mottagande av Atterbom framträdde en bestämd reak-
tion mot nyromantiken, kanske företrädesvis ur etisk syn-
punkt; senare, då Hagberg som professor i Lund med-
verkade i ett kulturellt organ Studier, Kritiker och
Notiser, finner man honom med sympati följa realister
av Strandbergs, Sturzen-Beckers och von Brauns kynne,
och från den estetiska lärostolen fortsatte han polemiken
mot fosforismen.
Företrädesvis är dock oppositionen mot nyromantiken b.e.Malm-
A. J. </ fryffiTT)
anknuten till B. E. Malmström och dennes krets. Även
Malmström trädde redan såsom yngling i härnad mot ny-
romantiken i en uti tidskriften Eos 1839 införd artikel:
En blick på den svenska vitterhetens närvarande
tillstånd, som hade beröringspunkter med Runebergs uppsats
sju år tidigare och vari han ■— med en viss reverens för
Atterbom — angrep “nya skolan“ och på samma gång av
nyare diktare bragte Almquist och framförallt Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0267.html
