Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. Den 9 Oktober 1904 - Magnus Gustaf Mittag-Leffler. Af X. Y. Z. - Nyvalda riksdagsmän. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR & DAG
M.-L. grundlade 1882 tidskriften "Acta
Mathema-tica", hvilken allt sedan dess och med statsanslag
från Sverige, Norge och Danmark utgifves af honom
och professor Phragmén. Tidskriften förvärfvade sig
redan från början och har alltsedan vetat att
uppehålla ställningen af samtidens främsta organ för
vetenskaplig, matematisk forskning.
Som lärare är professor Mittag-Leffler snart sagdt
allenastående. Hans uppfattning af Stockholms
högskola har varit och är, att högskolan borde vara ett
uteslutande vetenskapligt institut utan hänsyn till
examina och allehanda — konsiderationer. Och hvad
undervisningen inom matematiken beträffar, torde detta
ideal ha realiserats. — Den som vädjar till
ungdomens idealitet, vädjar sällan förgäfves — säger
professor Mittag-Leffler.
Han söker sålunda att så fort som möjligt sätta
den unge lärjungen i kontakt med vetenskapens
verkliga problem. Hufvudsaken är att den unge mannen
får tänka själf och arbeta vetenskapligt. Sedan blir
det en lätt sak att tillägna sig hvad som fordras för
examenskurserna. Icke heller anser M.-L. det vara af
afgörande vikt, om han läser det eller det med sina
lärjungar. Det betydelsefulla ligger i, att lärjungen
uppkallas till eget tänkande.
Professor M.-L:s lärjungar ha när som hälst kunnat
söka honom och få anlita hans bibliotek, som torde
vara det värderikaste enskilda, som någon matematiker
äger. Därtill kommer, att hans sätt är synnerligen
älskvärdt, hans konversation i sällsynt grad spirituell.
Skulle professor M.-L. under en föreläsning göra sig
skyldig till något misstag och hans uppmärksamhet
fästes härpå, ja då leder detta helt enkelt till nytt,
intressant meningsutbyte.
Professor M.-L. har också med sin "metod"
fostrat högst ovanliga lärjungar, hvilka icke blott aflagt
lysande examina i Uppsala, utan hvaraf äfven flere
förvärfvat europeiskt rykte. Vi nämna: öfverdirektören
prof. Phragmén, prof. I Bendixon, prof. É. Lindelöf,
Helsingfors, prof. Hj. Mellin, Helsingfors,
byrådirektören doc. I. Fredholm, doc. Helge von Koch, doc.
Brodén, Lund. Hans lärareverksamhet har — säges,
det från kompetent håll — varit utan motstycke.
Professor Mittag-Leffler har naturligtvis mottagit
en lång rad af utmärkelser. Ledamot eller
hedersledamot af så godt som alla Europas akademier, är har»>
den ende svensk, som är hedersledamot af den sedam
Newton världsberömda Royal Society i London,
hvilken endast har sammanlagdt 50 utländska ledamöter
för alla olika vetenskaper. Han är också en af de 12
(den ende svensken) utländska ledamöterna af de
40:s-beiömda akademi i Italien. Vid hans 50-årsdag
förärades honom i hedersgåfva hans eget porträtt måladt
af den finske målaren Edelfelt. Gifvarne voro 400’
matematiker från olika länder. Inbjudningen hade
utfärdats af samtidens främste matematiker i alla länder.
Den berömde matematikern, som väl kan sägas,
vara en undantagsmänniska, en person med stora
vyer på alla områden, har äfven deltagit i det
praktiska lifvet. Jämte Hans Forssell och Henrik Palme
grundlade han 1882 försäkringsaktiebolaget Viktoria,
hvars styrelse han allt sedan tillhört. Förra våren
grundade M.-L. Sveriges auktuarieförening och är ordf.
för densamma.
Beträffande sin praktiska verksamhet säger M.-L.
själf, att det är omöjligt att uteslutande sysselsätta
sig med en sådan vetenskap som matematiken och<
att, liksom andra vetenskapsmän finna förströelse t
sällskapslifvet, i anekdotberättande o. d., har han sin*
distraktion i det praktiska lifvet.
Professor Mittag-Leffler är sedan 1882 gift med
Signe af Lindfors, dotter af den förra året aflidne
finske mecenaten general af Lindfors och dotterdotter
af kommerserådet H. Borgström, likaledes bekant som
frikostig mecenat, som bland annat åt Helsingfors,
stad skänkte Brunnsparken och Tölö park.
X. Y. Z.
NYVALDA RIKSDAGSMÄN. II
första kammaren.
A. WACHTMEISTER
Landshöfding.
Blekinge län.
P. R. RABE
Bankdirektör.
Stockholms stad.
Klichi Kern. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—<•
H. STERNHACEN
Grosshandlare.
Göteborgs stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
