Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. Den 6 November 1904 - Presidentvalen i Amerika. Af P. G. Nbg - Öfverstyrelsen för läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR
& DAG
Valkampanjerna, som börja i juli månad
omedelbart efter det partierna på stora möten nominel at sina
kandidater, och fortgå med kulmen i oktober, till första
dagarne i november, då de 444 elektorerna samtidigt
väljas i alla staterna, hafva ofta med grella färger
utmålats i Europa. Det talas om både löjliga och
moraliskt tvifvelaktiga manövrar och säkert är att
mycket både löjligt och klandervärdt vidlåder denna
del af proceduren. Endast i ett stycke må det
framhållas hur oändligt den afviker från liknande
tilhtäll-ningar på andra ställen. I Frankrike är valkampen
rent af brutal. Det ena partiet låter göra ett anslag
på knutarna. Genast är det andra framme och klistrar
ett nytt anslag Öfver det förra o. s. v. I Amerika är
sådant otänkbart. Där skulle det icke falla det ena
demonstrationståget in att gå i vägen för det andra. Låt
vara att man täflar i att skräna de mest förklenligande
nidvisorna om motståndaren. Men fritt spelrum unnar
man och fordrar man af hvarandra.
De af partit rna i juli nominerade kandidaterna
skynda sig att mottaga nomineringen i ett öppet bref
till partiet hvari de utförligt behandla de principer,
efter hvilka de skulle önska republiken styrd. Dessa
uttalanden är det som ligga till grund för stridsropen
inom de båda lägren. De varieras i det oändliga och
slipas om till vapen af alla möjliga kalibrar.
I förevarande fall är situationen något mera
komplicerad än vanligt Inom republikanernas (Roosevelts)
parti finnes en sektion som kommer att rösta på
Parker, demokraternas kandidat. Dessa äro de s. k.
antiimperialisterra som ogilla de öfriga
republikanernas kolonialpolitik och militarism.
Det finnes många sätt att uppfatta en republik.
Amerikanerna hafva onekligen nått en del mycket
egendomliga resultat vid tillämpningen af sitt system.
Men med alla sina brister, har dock den amerikanska
republiken visat sig vara en af de üfskraftigaste
stater i världen. Den af konventets fäder befarade
nervösa upprördheten i allmänheters känslor vid de
oupphörligen återkommande valen, har visat sig icke
vilja utebli. Men det kan frågas om den verkligen
är ett så stort ondt. Det är ändock i främsta
rummet en allmän medborgerlig generalmönstring, där
hvarje man tvingas till att i viss mån eftersinna hvad
statens väl kräfver. Och det är storartadt att tänka
sig alla dessa millioner af själfmedvetna och energiska
yankees som på en och samma gång samlas vid
valurnorna och aflägga sitt votum därmed uttalande sitt
praeterea censeo. Och eftersom amerikanaren besitter
en utpräglad förmåga att lojalt böja sig för faktum,
eftersom den besegrade icke känner sig hämndgirig
och hätsk, blir den väldiga ansträngning, som
partierna hvarje 4-årsperiod göra för ernående af
öfver-herraväldet, endast som en sporre i den nationella
utvecklingen.
Strängt taget gör det detsamma om det blir
Roosevelt eller Parcer Båda äro de duktiga karlar. Den
stora helgjutna personligheten som står öfver
partierna och samlar hela nationen med makten af sitt
snille är en utopi som visserligen varit förverkligad
en gång, när George Washington var president, men
so m man icke har skäl att vänta annat än som
framtidens hägrande Messias. P. G. Nbg.
ÖFVERSTYRELSEN FÖR
LÄROVERKEN.
M- nrrurt Silfversparre, KlitM: Bengt Silfversparre,
B. J. BERGQVIST. N. G. W. LAGERSTEDT.
Kungl. maj:t har förordnat lektorn vid Göteborgs
realläroverk, f. d. professorn vid Göteborgs högskola
C. F. E. Carlson att för en tid af fem år, räknadt
från och med den 1 januari 1905, vaia öfverdirektör
och chef för öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk samt rektorn vid allmänna läroverket i
Kristianstad, lektorn vid allmänna läroverket i Lund, fil. d:r
B. Jakobsson Bergqvist, adjunkten vid högre
allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm, fil. d:r
N. G. W. Lagerstedt, lektorn vid högre realläroverket
i Stockholm, fil. d:r K. T. Moll och lektorn vid
sistnämnda läroverk, fil. d:r A. Nordfelt att likaledes för
en tid af fem år, räknadt från och med den 1
januari 1905, vara läroverksråd och ledamöter af
öfverstyrelsen. Af öfverdirektören, f. d. professor Ernst
Carlson återgåfvo vi i vårt senaste nummer en
helsidesbild jämte biografi.
Kliehf: Bengt Silfversparre.
K. T. MOLL. A. NORDFELT.
] TILL HVAR 8 DAGS PRENUMERANTER.
/Med anledning däraf att i HVAR 8 DAGS tryckeri vidtagas anordningar i och för insättande af
en andra amerikansk tryckpräss, och tidningen därför tryckes å annat tryckeri blifva möjligen
tidningens närmaste nummer något försenade. Den nya snällprässen, af allra yppersta konstruktion
för illustrationstryck, torde däremot, väl iordningställd för sitt arbete, komma att påskynda tidningens
utgifning.__REDAKTIONEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
