Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 20 November 1904 - Porträtt af svenska prässens män. I - Lafcadio Hearn. Af Johan Mortensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PORTRÄTT AF SVENSKA PRESSENS MÄN. 1.
K. HILDEBRAND. J. WIRÉN. V. SÖDERGREN. E. P. ALKMAN.
Stockholms Dagblad. — TILLTRÄDANDE OCH AFGÅENDE CHEFREDAKTÖRER. — Göteborgs-Posten.
Till herr Wilhelm Walldéns eftertädare som hufvudredaktör
för Stockholms Dagblad (jfr föreg. n:r af H. 8 D.) har utsetts d:r
Karl Hildebrand f. i Stockholm 1870. Han blef 1888 student i
Uppsala och 1898 fil. d:r. 1898—1902 var han docent i historia vid
Uppsala universitet. Under de senare åren har han varit
ledare-författare i Stockholms Dagblad.
Som biträdande redaktör och ansvarig utgifvare tjänstgör
Johan Wirén, alltsedan 1886 medarbetare i Stockholms Dagblad.
I och med inköp af aktiemajoriteten i Göteborgs-Posten
skall herr Edv. Alkman i Stockholm inom den närmaste
framtiden efterträda red. Valfrid Södergren som redaktör och utgifvare
af denna tidning. Red. S. är född 1848. Stud. i Uppsala 67,
tjänstgjorde han efter slutade studier först vid realgymnasium i
Göteborg. 1878 beträdde han som medarbetare i
Handelstidningen den lefnadsbana han allt sedan gjort till sin. Under 15
år medarbetare i Stockholms Dagblad. Grundare af Östergötlands
Dagblad. Göteborgspostens chefredaktör sedan 1896.
Tidningens nye redaktör Edvard Petrus Alkman, är född 1867,
blef student i Uppsala 1887 och fil. kand. 1889. Sedan 1894 har
A. tillhört Dagens Nyheters i Stockholm redaktion, där han, att
börja med, skref litteratur- och konstrecensioner, men efterhand
öfvergick till det politiska området.
LAFCADIO HEARN.
För HVAR 8 DAG af docenten vid Uppsala universitet JOHAN MORTENSEN.
Det är icke länge sedan telegiafen förkunnade,
att Lafcadio Hearn, världsberömd för sina skildringar
från Japan, aflidit i Tokio, endast femtiofyra år
gammal. Få personer hafva mer än han bidragit till
spridande af kännedom om Japan i Europa. För den
som känner och älskar hans föregående arbeten, ligger
det något vemodigt i den tanken, att han icke fick
öfverlefva kriget, hvilket han följde med samma
intresse som japanerna själfva Ty hvem skulle bättre
än han kunnat återgifva de stämningar som detta
sista år besjälat japanerna, hvem bättre tolka det
sinnelag, ur hvilka dessa heroiska bragder framgått, som
tidningarne under de sista månaderna nästan dagligen
haft att omtala. Han hade just varit mannen att sant
konstnärligt skildra såväl de förberedelser till firandet
af Port Arthurs fall, med hvilka man redan länge
varit sysselsatt som själfva fästens dag, när den
säkerligen om icke lång tid kommer att äga rum
Lafcadio Hearn hade ett rikt och omväxlande lif
bakom sig. Han var född 1850 på ön Leucadia i
Joniska arkipelagen, hvarest fadern, till börden irländare,
var stationerad såsom militärläkare i engelska
marinen; modern var grekinna. Man hör ofta personer
undra öfver det egendomliga namn som han bär.
Möjligen kan därför följande upplysning, som
meddelas oss af en framstående språkforskare vara kär
kommen för en eller annan. Hearn är naturligtvis
efternamn, och uttalas engelskt. Lafcadio är en engelsk
transskription af det nygrekiska lefcadios — det
gammalgrekiska leukädios = den till Leucadia hörande.
Han är således uppkallad efter den ö, på hvilken han
föddes. Sina tidigaste barndomsår hade han
till-brakt i Irland, men sin uppfostran erhöll han dels i
England, dels i Frankrike. Föräldrarne förlorade
emellertid sin förmögenhet och han tvangs af
omständigheterna att söka sin utkomst i Förenta Staterna.
Där arbetade han först såsom sättare på ett tryckeri
i Cincinnati och var därefter tidningsman och utgaf
såsom sådan sin första bok, en öfversättning af några
Théophile Gautiers noveller. Hans egentliga debut-
arbete är dock en serie omdiktningar af turkiska,
persiska, m. fi. länders sagor vittnande om hans intresse
för folktro, en kärlek som han sedan aldrig svikit.
Händelserna förde honom därefter till Sydamerika,
hvarest han utgaf en sedeskildring samt två romaner
med ämnen från Västindien. Redan vid denna tid
var han djupt, intresserad af den kinesiska och
japanska kulturen hvarom hans arbete Some Chinese
ghosts utgifvet 1887, bär vittne, och sedan början af
nittiotalet finna vi honom äfven anställd såsom lärare
i engelska vid åtskilliga japanesiska skolor och vid
universitetet i Tokio. Från och med denna tid har
han publicerat en hel följd af volymer om
japanesiska förhållanden, som han skildrat dels i novellens,
dels i essayens form. Hans beundran för detta land
kände inga gränser. Det var där som han, mera
kosmopolit än de flesta, fann sitt verkliga fädernesland,
ty Lafcadio Hearn är tills dato den ene af två
europeer som låtit naturalisera sig i Japan,
hvilket som bekant där försiggår genom adoption.
Ännu fastare knöt han förbundet med sitt själfvalda
fosterland, då han ingick äktenskap med en af
landets döttrar.
Af alla de författare, hvilka under de sista
decennierna skildrat Japan är Lafcadio Hearn en af
dem som kommit folket närmast och mest mångsidigt
återgifvit detsamma. Han beskrifver delar af landet,
städer och landskap, hvilka knappast någon europé
förut skådat. Så t. ex. berättar han att i en dylik
aflägsen landsortsstad, som aldrig förut besökts af en
hvit man, folket skockade sig i hotellets trappa och
nästan kullkastade dess pappväggar af begär att få se
honom. Han tolkar psykologiska egendomligheter i
folkets lynne, dess seder och bruk och religiösa
föreställningar. Beundransvärd är t. ex. hans utredning
af den psykologiska innebörden i det japanesiska
leendet, det egendomliga småleende, som alltid finnes
på det japanesiska ansiktet, äfven under
omständigheter, då europeen minst skulle vänta det. Eller
hvar och en, som intresserar sig för den japanesiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
