Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 13. Den 25 December 1904 - En studentsångens minnesfest - Ny Beethovenstaty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN STUDENTSÅNGENS MINNESFEST.
"Allmänna Sången" i
Uppsala firade den 30
sistl. november en
minnesfest. Sångföreningen
ämnar framgent ett par
gånger om året samlas till
gemytligt samkväm som
afbrott på det allvarliga
repetitionsarbetet. Denna
den första festen af detta
slag var ägnad minnet af
den svenska
Studentsångens skapare, J. C. F.
Haeffner.
H., född i Tyskland
1759 och där grundligt
skolad i såväl sångens som
instrumentalmusikens
teori och praktiska utöfning,
hade redan i 28 år vistats
i vårt land och skapat sig
ett berömdt namn bl. a.
som sånginstruktör och
kapellmästare vid Gustaf
III:s opera, men äfven som
tonsättare, då han 1808
flyttade till Uppsala som director musices. Den
fosterländska hänförelse, som några år senare allmänt synes
ha gripit studenterna efter beväringsinrättningens
införande och Sveriges lyckliga deltagande i striden mot
Napoleon och hans bundsförvanter, slog ut i
fosfori-stiska blommor, som af Hæffner för studenternas
räkning tonsattes som manskörer a cappella: så skapades
kort efter hvarandra "Samloms bröder kring frihetens
fana", "Under Svea banér" och "Vikingasäten". Dessa
tre sånger äro de första manskörer, som ljudit i vårt
land, men åtminstone den sistnämnda, sjungen första
gången den 27 febr. 1814, synes ej ännu visa någon
tendens att vilja dö.
Då början väl var gjord och den nya konstarten
mottagits med hänförelse, fortfor Hæffner under
återstoden af sitt långa lif att till festliga tillfällen i
Uppsala komponera eller arrangera manskörer, af hvilka
de mest bekanta äro "Viken tidens flyktiga minnen"
1818, "Kommer du åter med gudaprakt" och "Så vidt
som än den gamla Bälten slår upp mot fria männers
strand" 1819 och "Låt dina portar upp, du minnenas
ljusa tempelgård" 1832. Han hade ock den glädj
J. C. F. HÆFFNER. JrødU.- Bengt Silfvertparre.
att se begåfvade
tonsättare sådana som Geijer
och Nordblom gå vidare
på den nya vägen och att
på sin ålderdom se
Studentsången växa till en
fast institution.
Studentsången är dock
icke det enda monument,
H. satt öfver sitt lif. Lika
minnesvärd är han ock
genom att ha bragt
ordning i det kaotiska
tillstånd, i hvilket
koralsången före honom befann
sig. Hans i andra
afseenden omstridda koralbok
1819-20 är ett mönster
af klarhet och åtminstone
i harmoniskt afseende
oöf-verträffad.
H. var ett stort original.
För det första kunde man
i alla detaljer på honom
tillämpa Runebergs ord
om v. Essen:
"Stolt själ och lättrördt hjärta
och brinnande hetsigt blod."
Därtill kom, att han i bedömande af medmänniskor
var naivare än ett barn — och att han hvarken i tal
eller skrift kunde behärska något språk korrekt: sin
tyska hade han glömt och svenskan aldrig lärt sig.
Med alla sina egenheter var han dock högt afhållen
af sin omgifning, och då han i början af juni 1833
fördes till grafven fylkade sig studenterna tätt kring
hans bår under tonerna af "Vikingasäten".
Gottfrid Kallstenius.
Efter fotografi. ’ Ktichf : Kem. A. B. Bengt Si/p-ereparrt strum—V6ff
DEN NYA BEETHOVENSTATYN, som inom kort skall uppställas på Place du Trocadéro i Paris. Vid statyn står skulptören,
den 25-årige José de Charmoy.
— 203 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
