Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. Den 15 Januari 1905 - Greifswald. Af Axel Lindquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREIFSWALD,
en f. d. svensk-tysk universitetsstad.
KORRESPONDENS OCH FOTOGRAFIER FÖR HVAR 8 DAG.
BILDER FRÅN GREIFSWALD: Universitetet.
De senaste decennierna har vårt folk haft glädjen
att se tvänne nya högskolor grundas och genom ädla
vetenskapsgynnares frikostighet mer och mer vidgas
och växa. Och kanske kommer den dag, då
Stockholm och Göteborg till sin öfriga betydelse lägga den
att vara universitetsstäder. Denna utveckling är en
betydelsefull länk i det framtidsverk skalden satte för
det unga Sverige: att inom landets egna gränser
eröfra de utländska besittningarna åter. Ty under
stormaktstidens dagar ägde Sverige, som bekant, inom
och utom moderlandet tillsammans ej mindre än fem
universitet. Af dessa voro två på andra sidan
Östersjön skapelser af denna svenska stormaktstid:
Åbo och Dorpat. Det tredje, det i Greifswald,
Pommern, hade redan gamla anor, när det kom under
svenska kronan, ja äldre än Uppsala.
Greifswalduniversitetets födelseår är 1456. För
dess tillkomst har staden mest att tacka sin verksamme
borgmästare Henrik Rubenow. Redan i början synes
det nya universitetet ha blifvit sökt af svenska
läro-svenner. Ty bland följande vårs baccalarpromovendi
finner man åtskilliga svenska namn, och liksom
Rostockuniversitetet räknade det de följande
århundradena, äfven innan det blef svensk egendom, många
svenskar bland sina alumner.
Tidigt en betydande ort och vid trettioåriga
krigets utbrott starkt befäst, besattes staden af de
kejserliga och befriades, sist bland alla Pommerns städer
af Gustaf Adolf 1630. Professorer och studenter
hyllade hänförde den intågande befriaren-trosfränden.
Till åminnelse af stadens frälsning från den kejserlige
ståthållaren Perusius’ skräckvälde (han nämnes i en
universitetshandling "diabolus incarnatus") stiftades en
kyrklig tacksägelsefäst "Perusiusfästen", af folket
kallad "Brusenfest".
Ett par år senare fick universitetet som donation
alla till det gamla cistercienserklostret Eldena hörande
byar och gårdar, en gåfva, som skulle varit storartad,
och för all framtid betryggat högskolans tillvaro, om
ej de stora domänerna varit sköflade och utarmade
och äfven sedermera under de ständiga krigen gång
Kffrr fntmrrajl.
BILDER FRÅN GREIFSWALD: Vy af staden med
Mariakyrkan.
— 252 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
