Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. Den 15 Januari 1905 - Greifswald. Af Axel Lindquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Efter fotografi.
BILDER FRÅN GREIFSWALD: Ett af de äldsta husen i
staden.
Staden, som f. n. har 23,000 innevånare, bär en
tämligen ålderdomlig prägel. De smala, krokiga
gatorna, de låga husen med sina högresta kraftigt röda
tegeltak och öfverallt framtittande hvitstrukna
vindskupor, de mäktiga gamla kyrkorna, af hvilka särskildt
domkyrkan S:t Nicolai erbjuder en ovanligt ädel
gotisk interiör — allt ger ett gammaldags intryck, en
stämning af trefnad och ro, som ytterligare förhöjes af
de många trädgårdstäpporna och de lummiga
planteringarna. Af de båda andra kyrkorna Jacobi och
Maria är den förra nyligen invändigt vackert
restaurerad och den senare verkar särskildt genom sin
ofantliga takresning och ett präktigt gafvelparti. Härliga
prof på medeltida byggnadskonst äro äfven de gamla
gafvelhusen. Särskildt de vid torget äro utmärkt
vackra. Tyvärr är bottenvåningen i det ena fördärfvad.
Universitetsbyggnaden, i barockstil, stammar från
år 1750. En tillbyggnad liksom bibliotekshus och
byggnader för de olika naturvetenskapliga
institutionerna samt utmärkta medicinska institutioner och
kliniker, äro alla uppförda under de senaste årtiondena,
ett par de senaste åren. Den forna stadsvallen är
omskapad till en vacker promenad med lek och
tennisplatser. En stor nyanlagd stadspark lofvar äfven godt
för framtiden.
För öfrigt har staden naturligtvis icke undgått sitt
öde. Den har kantänka en "Langestrasse" med prof
på de äkttyska kramlådor i stort, som gå under
namnet Warenhäuser och en rad banala, slätstrukna hus
från 70, 80-talet, där herrarne Biermann, Bierbaum etc.
ha sina geschäft. Strax utanför staden reser sig
förstås också den obligatoriska Bissmarckspelaren, ett
afskyvärdt stenbeläte.
Liksom våra universitetstäder är staden nog liten
för att det akademiska elementet, det lärda och
studentikosa skall bli det dominerande. Dock drifver
den en betydligt lifligare köpenskap än någon af våra
svenska lärdomsstäder. På gatorna lustvandra stu-
denterna med sina brokiga mössor kokett på nacken
och med den oförlikneliga prägel af glädtig
sorglöshet, som är studentens ensamrätt. Färg åt gatulifvet
gifva också den bataljon soldater, här är förlagd. Ja
nästan för mycket färg. En nordbo har svårt att icke
finna en färgsammansättning: rödt, blått, svart och
hvitt bondgrann. Men "Smagen ær forskjellig". Som
en tysk universitetsstad äger och anstår, finns här
naturligtvis en otalig mängd bättre och sämre kneipper
(ölstugor—restauranter). Och jag ser ingen som hälst
anledning att förmoda, att Grefswalds studiosi stå
öfriga tyska högskolors alumner efter i dryckjom. Hur
det är i them androm styckjom, vill jag lämna
därhän. Den andra idrotten likväl, som för en tysk
student är kriteriet på manlighet, mod och ecth
Student-leben, duellerandet och de som nöje drifna slagsmålen
med sabel, synes att döma efter de unga männens om
och oregelbundet, så dock ofta synnerligen rikt
illustrerade anleten ej ligga nere.
Hos den, som ej är så germaniserad, att han
hunnit vänja sig vid det sköna i ett med ett dussin
kraftiga ärr kors och tvärs försedt anlete — ja
understundom med ett något trasigt öra och litet tilltrubbad
nästipp — väcker, som bekant, en "schneidig" tysk
corpsstudent något blandade föreställningar och
absolut ingen känsla af estetiskt välbehag. Jag förlåter
åtminstone gärna en gammal svensk skeppare hans
villfarelse. Gubben, som hade sin skuta nere på ån,
var uppe och besåg staden. Och si han förundrade
sig storliga öfver, att han såg så många unga män
de där tydligen hade varit med i Kinakriget, så leda
ärr som de hade.
Att till stadens f. ö. rika musiklif äfven komma
mindre harmoniska nattliga gatukonserter af gladare
yngre vetenskapsidkare, är ju tämligen själfklart.
Säger jag, att studenterna äro delade i många
skilda nationer, så tager jag ordet nation i dess
vanliga — ej studentikosa — betydelse. Så hade jag
för någon tid sedan nöjet att tillbringa en afton i en
Efter fotografi.
BILDER FRÅN GREIFSWALD: Eldena klosterruin.
— 254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
