Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 19. Den 5 Februari 1905 - Oskar Backlund. Af V. Carlheim-Gylensköld - Magnus Gabriel de la Gardie †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
de himlakroppar som kunna bebos komma att evigt
svänga omkring vår sol i den tomma rymden.
Men annorlunda skulle det gå ifall rymden som
vi genomila icke vore tom, utan full af en aldrig så
tunn materia. Då skulle himlakropparna röna
motstånd, långsamt närma sig solen i en spiral, och
■efter en oräknelig mängd af årtusenden falla ned
på solen som en kastad sten på jorden.
Det var just detta spiralformiga närmande till
solen, som Berlinerastronomen Encke hade funnit
hos den komet som sedan bär bans namn. Efter
att med stor möda hafva noga beräknat all den
inverkan som planeterna utöfva på kometen genom
sin dragningskraft, fanns det ändock en störande
inflytelse kvar, som Encke trodde bestod i att själfva
den tomma världsrymden i en ringa grad hejdade
hans rörelse. Men frågan blef mera invecklad, då
kometen - ej ville foga sig i de banor som man åt
honom beräknade, utan vid hvarje nytt uppträdande
beredde nya öfverraskningar. Frågan behöfde
undersökas och den unge Emanuel Nobel ställde till
Petersburgsakademiens förfogande tio tusen rubel
för ändamålet. Backlund fortsatte fleråriga räkningar,
som visade att det var en ström af meteorer i
rymden som kometen passerade igenom och som
hejdade hans rörelse.
Detta är blott ett exempel på hur årslånga
räkningar kunna erfordras för att afgöra de svårlösta
astronomiska problemen. Tillfredsställelsen som
astronomen erfar af en sådan lösning, beror på att
den besitter en så hog grad af visshet.
Men för Backlunds lifliga verksamhetsbegär var
den astronomiska räknekammaren ensamt för trång.
Af praktiskt-astronomiska företag skola vi först nämna
betydliga utvidgningar isynnerhet för astrofysikaliska
arbeten vid Pulkova. Emellertid är klimatet i
Pulkova hårdt, 30 à 40° under fryspunkten är icke
ovanligt under vintertiden, och luften är nästan ständigt
mulen. Backlund har därför skapat ett helt nytt
observatorium, en filial i Odessa vid Svarta hafvets
strand, där af årets 365 daaar 300 erbjuda en härlig,
ljum, molnfri himmel. Där härskar samma behagliga
klimat som i det närbelägna Yalta på Krim, den
ryska förnäma världens mest omtyckta badort. Här
i Odessa har placerats en vice-direktor med
biträdande astronomer, och observatoriet inspekteras af
direktorn för Pulkova-observatoriet.
Backlund har äfven gjort en resa på den
timanska tundran mellan Mesen och Petchora till
Novaja Semlja för att observera sol förmörkelsen 1896
och till Spetsbergen för att leda det ryska
gradmätningsarbetet. Detta sista stora företag, som Sverige
och Ryssland gemensamt utfört, har under senare
åren ofta fört Backlund öfver till hemlandet, och till
förverkligandet af denna plan har han själf till en
stor del gifvit impulsen.
Som person är Backlund enkel och okonstlad,
och är i den mest fullkomliga saknad af all dryg
öfverlägsenhet. Med samma otvungna belefvenhet,
han uttalar sin mening inför Rysslands kejsare,
kan man höra honom prata med sin dräng eller sin
kokerska. Ty i Ryssland är klasskillnaden ej så
utpräglad som man kunde vara benägen att tro och
i umgängeslifvet härskar något af den patriarkaliska
enkelhet som vi känna från Turgenjeffs och Tolstoys
romaner. y. Carlheim-Gyllensköld.
MAGNUS GABRIEL DE LA GARDIE. †
Landshöfdingen i Kristianstads län, grefve Magnus
Gabriel De la Gardie, afled nyligen helt plötsligt i
Stockholm, där han befann sig på tillfälligt besök.
Grefve De la Gardie föddes 1839
å fädernegodset Maltesholm och
var vid sin död sålunda 65 år
gammal. Efter aflagd studentexamen
i Lund samt kansliexamen ingick
han i civildepartementet och
ko-merskollegium, där hans bana dock
ej blef särdeles långvarig. År 1863
utnämndes han till attaché i
Köpenhamn och var därmed inne på
den diplomatiska banan, som han
sedan en lång följd af år skulle
komma att tillhöra. Han var efter
hvartannat legationssekreterare i
London, Berlin och Köpenhamn,
tills han år 1883 utnämndes till
landshöfding i Kristianstads län.
Han intog därmed det residens,
där hans farfader på sin tid fört
spiran i nära trettio år. I sitt län
blef han snart icke minst genom
sina personliga egenskaper mycket
uppburen. Han tog liflig del i
länets angelägenheter och blef redan
året efter det han intagit
lands-höfdingestolen väld till ordförande
•i länets hushållningssällskap. Som
•ägare af godsen Maltesholm och
Axelfors i Efveröds socken var han
■själf en af Skånes betydligaste
jorddrottar.
Af riksdagens Första kammare
var han en 9-årsperiod medlem.
Någon partiman var och blef han
aldrig, men han hade dock
särskildt i en del frågor kammarens
öra, personligen värderad som han äfven här var
genom sitt humana och förbindliga väsen.
Foto. Roikjer, Malmö.
M. G. DE LA GARDIE, LANDSHÖFDING I KRISTIANSTADS LÄN. †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
