Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 26. Den 26 Mars 1905 - Simplontunneln - »Lisbeth» af Allan Wide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
och
Domodos-sola och
öfver Alpernas
höjder hittills
förmedlat
samfärdseln mellan
Schweiz och
Italien har
genom Simplon-tunneln fått en
svår ekonomisk
stöt. Såsom
turistled kommer
den dock alltid
genom de
storartade vyer den
erbjuder öfver
Rhönedalen,
Alpernas snöhöljda toppar och
Italiens gröna
och leende fält
att bibehålla sin
attraktion.
Vidstående
bilder visa de
båda
ändpunkterna för den
nya tunneln
samt passagen å
Simplonvägen,
det stora
vintergalleriet uppe
vid Monte
Le-one samt den
italienska
dalsänkan vid
ned-stigningen från
Alperna.
SIMPLONVÄGEN
Den italienska
dalsänkan vid
nedstigningen
från alperna.
KlicM: Bevffi silfversparre.
LISBETH.
För HVAR 8 DAG af ALLAN WIDE.
Lisbeth satt helt upprätt i sin lilla bädd. Det var
alldeles tyst omkring henne — naturens lugna,
ro-gifvande tystnad — barnjungfrun hade för länge sedan
gått ned till sig, och i de angränsande rummen fanns
ingen människa. Lisbeth var alldeles ensam. Hennes
ljusa hår hängde i orediga lockar ned öfver
nattskjortan, hon hade svept täcket väl omkring sig, ty hon
huttrade och frös ännu litet efter sedan hon var uppe
på det kalla golfvet för att draga upp rullgardinen.
En flod af ljus strålade nu genom fönstret in i det
eljest mörka rummet, dels från gaslyktorna utanför
och dels från den klara, stjärnljusa himmelen. Lisbeth
tänkte inte alls på gaslyktorna, hon tyckte, att allt
ljuset kom från de strålande stjärnorna. Och nu som
alla andra kvällar satt hon och stirrade upp mot den
stora vackra stjärnan, som strålade klarast af dem alla.
Hennes ögon skimrade, och hela hennes lilla ansikte
sken riktigt som förklaradt, då hon så satt och
betraktade den stjärnan, hennes egen älskade stjärna!
Hvad hon blifvit lycklig och glad den kväll, hon först
upptäckte den stjärnan, då hon förstod, att där, just
där satt hennes mamma och såg ned på henne!
Lisbeth mindes så väl den kvällen. Hon hade inte
kunnat sofva — hade legat så länge, länge — många
timmar trodde hon, och bara gråtit och längtat efter
mamma. Så hade hon bedt den gode Guden, att om
han kunde, på något sätt gifva henne mamma tillbaka.
Nog var det ganska underligt, att barnjungfrun just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
