Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 28. Den 9 April 1905 - A. F. Centervall — F. J. Leth. Af M—n - Dramatiska teaterns senaste nyhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. F. CENTERVALL. — F. J. LETH.
TILL PORTRÄTTEN Å FÖREGÅENDE SIDA.
Bilderna på föregående sida visa tvenne
märkesmän inom svenska artilleriet, nämligen generalmajor
Centervall, organisatören af och nuvarande chefci för
kustartilleriet, samt generalmajor Leth, vårt landtartilleris
ledare i egenskap.af generaliälttygmästare och inspektör
för artilleriet.
Tack vare de betydande inlägg, som dessa båda
män gjort i det under det pågående rysk-japanska
kriget så dominerande artillerivapnet har svenska
artilleriet för närvarande lyckats intaga en ganska
framstående plats bland Europas öfriga staters, härvid åter
med framgång häfdande våra ga:nla, ärorika traditioner.
Generalmajor Anders Fredrik Centervall, som
för kort tid sedan fyllde sextio år, arbetar forifarande
med oförminskade krafter på sitt kustartilleris
fullkomnande. Sin stora förmåga som organisatör har
general Centervall redan törut varit i tillfälle att visa
vid uppsä.tandet af Karlskiona artillerikår, hvars förste
öfverste och chef han var under någia år. Som
ka-nonkonstruktöi är general C. äfven väl känd i det att
icke blott våi förutvarande fältkanon af 1881 års
modell utan äfven flere af kustartilleriets moderna
kanoner äro utarbetade under hans ledning.
Men icke i.lott här hemma uta.i äfven utomlands
har general C. varit af svenska regeringen använd i
och för militära uppdrag, hvarför han inom en stoi
del af Europa torde vara känd och erkänd som en
framstående artillerigeneral.
Att en dylik förmåga äfven på det kommunala
området skulle få användning var ju ganska naturligt,
och blef dåvarande öfverste Centervall under sin
vistelse i Karlskrona snart ledamot al stadens full näktige,
bland hvi ka han intog en ledande ställning. Efter
att under ett par år hafva varit ordförande i
drätselkammaren blef han vid friherre ;on Otters afgång
stadsfullmäktiges ordförande, på hvilken plats han
kraftigt medverkade vid lösandet af flera för staden
viktiga frågor.
Generalmajor Fredrik Johan Leth är född 1850
och sålunda ännu en jämförelsevis ung man. Hans
framstående begåfning gjorde honom emellertid snart
bemärkt och förskaffade honom tidigt avancement.
Efter att hafva varit repetitör vid högre artilleriverket
på Marieberg, artilleristabsofficer, lärare vid krigs- och
krigshögskolan, generalst.ibsofficer m. m. blef han år
1895 ut ämnd till öfverste och chef för k. Vendes
artilleriregemente, från hvilken befattning han år 1903
befordrades till generalfältty^mästare och inspektör för
artilleriet. Då viktiga ariilleristiska problem ännu stå
på dagordningen, såsom fälthaubitsfrågans lösande,
po-sitionsartillerets nybeväpning m. m. kommer general
Leth att på denna post utan tvifvel länge hafva ett
rikt, intressant och tacksamt verksamhetsfält för sina
stora artilleristiska kunskaper och praktiska blick ifråga
om modern militärteknik. Svenska artilleriet, tiet
kanske hittills mest omhuldade vapnet, har äfven
synnerligen lysande anor, som det gäller att bevara
och om möjligt föröka. Af Lennart Torstensson,
Gustaf II Adolf, Gardell m. fi. h.ifva vi lärt oss känna
värdet af ett tidsenligt och rörligt fältartilleri, enär
detta vapen ju vanligen spelat en hufvudroll vid
flertalet af våra segrar, såsom t. ex. vid Breitenfelt, Lech,
Lützen, Dennewitz, Leipzig o. s. v. Om Sverige i
fråga om batteriernas antal icke längre kan mäta sig
med sina större grannar måste vi i stället så mycket
mera sträfva efter att i fråga om vapenteknik och
skjutskicklighet om möjligt öfverträffa dem, och är
det härvid i första hand generalfälttygmästarens sak
att föra sitt vapen framåt och frigöra detsamma från
föråldradt pedanteri och allt för teoretiserad och
invecklad skrifbordstaktik, uppgifter, för hvilkas praktiska
lösande general Leth utan tvifvel är rätta mannen.
M—n.
DRAMATISKA TEATERNS SENASTE NYHET.
Foto. Sven Wulf, Sthlm. • te™. A.-B. Bengt Sil/venparr* Sthlm—Qbf
»SAKUNTALA»: Balettscen ur 4:de akten.
— 440 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
