Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 31. Den 30 April 1905 - Menzel och Menzel-utställningen i Berlin. Af Sigfr. G—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
MENZEL OCH MENZEL-UTSTÄLLNINGEN I BERLIN.
Korrespondens till HVAR 8 DAG.
— 495 —
göra sig förtrogen med denna del af Preussens historia,
och därmed var uppslaget gjordt till en följd af kommande verk,
af hvilka flera tillhöra hans allra förnämsta. En liten intressant
tafla — ett rumshörn med öppen balkongdörr — hvilken
lyckligtvis tillhör Nationalgalleriet, visar att Menzel redan 1845
intresserade sig för och sysslade med ljusets och rörelsens problem.
1850-talet är hans historiska period, då hvarje år Irambringar en
ny tafla ur Fredrik den stores historia. Med kröningstaflan 1865
öfvergår Menzel till att skildra sin egen tid. Det är nu bilder
från kejsar Wilhelms hof med all den prunkande elegans, som
hoffesterna uppenbarade, samt i ren motsats härtill skildringar
från det moderna industrilifvet. Motiv till åtskilliga taflor fick
Menzel från sina korta utrikesresor till .Frankrike, Italien och
Österrike — lifliga scener ur boulevard- och marknadslifvet.
Men har tvifvelsutan större förutsättning att förstå Menzel,
om man alltjämt behåller i minnet, att han var född preussare
och att han lefde och dog i Berlin. Det har sagts, att Bismarck
äfven i inre afseende omskapade Tyskland och i främsta rummet
Preussen. Dock torde man komma sanningen närmare, om man
i den store rikskanslären ser den förnämste representanten för
sin tid. Det kan icke nekas att Menzel ägde många likheter med
tyska kejsarrikets grundläggare, och visserligen voro de barn af
samma tid. Tydligast framträder likheten dem emellan i deras
förhållande till hofvet. Menzel var ju hofmålare och
"hohen-zollerska husets förhärligare"; men lika litet som Bismarck böjde
han sig för härskarens nycker. Många historier, som nu gå från
mun till mun, vittna om den energi, med hvilken den lille, till
det yttre så oansenlige målaren häfdade sin konsts själfständighet
gent emot "högstdesammas" mera själfgoda än konstintresserade
önskningar. Sanna eller diktade, äro de i alla händelser
betecknande för Menzels karaktär. De visa, hvad man trodde honom
om, och uppenbara hans breda, kraftiga humor.
I olikhet med Bismarck förmådde Menzel att bibehålla sig i
Wilhelm II:s gunst. Den lille mannen erhöll den ena titeln efter
den andra, och slutligen blef han på sin 85-födelsedag utnämnd
till riddare af Svarta örnsorden, med hvilken äfven adelskap är
förenadt. De ord hvarmed kejsaren beledsagade utnämningen
voro lika naiva som ärliga, och jag kan inte underlåta att anföra
En konstnär med dessa egenskaper
måste vara realist. Klarhet och
åskådlighet i kompositionen, lif, färgrikedom
och en stark underström af humor äro
de utmärkande dragen för Menzels konst.
Men visserligen söker man förgäfves
efter djupsinne. Han tecknade lifvet,
sådant hvardagsmänniskorna lefva det i
helg och socken, på gator och torg, på
hoffäster och teatrar, med omutlig
sanningskärlek och skarp blick för det
karaktäristiska. Härmed är dock icke sagdt,
att han saknade fantasi; men den var af
annat slag än Böcklins. Schweizaren
var diktaren, som skapar af intet;
preussaren däremot historikern, som formar af
ett gifvet material. Häraf följer också,
att Menzels konst, trots hans oerhörda
alstring, hade sitt bestämdt begränsade
område. Men inom detta torde han ha
nått en höjd, som endast få före honom,
och han har därför rätt att stå som en
"Altmeister" inom tyska konstens
historia.
Adolf Menzels lif erbjuder föga af
intresse, som icke står i omedelbart
sammanhang med hans konst. Han föddes
i Breslau 1815, men redan 1830 kom han
till Berlin, dit familjen flyttade. Fadern
var litograf. Då denne knappast två år
efter familjens ankomst till Berlin dog,
var den unge Menzel uteslutande
hänvisad åt sig själf, och kampen för tillvaron
var ofta mödosam nog. Sitt första
själfständiga arbete utgaf Menzel 1833, ett
häfte af sex litografiska pennteckningar
till Goethes dikt "Konstnärens
jordevandring". Samma år besökte han för
kortare tid konstakademien. Detta var
den enda undervisning, hvaraf Menzel
någonsin begagnat sig.
Under åren 1840—42 utförde Menzel
en samling träsnitt till Kuglers historiska
verk "Fredrik den stores lif".
Förstu-dierira till dessa tvingade honom att
tfi. Kliché: Bengt Silfversparre.
MENZEL: FREDRIK DEN STORES TAFFELRUND I SANSSOUCI.
Berlin april 1905.
Vill man med
namn ge den
kortast möjliga
karaktäristik af
Tysklands konst
— och en
föreställning om
andan af tysk
kultur öfver hufvud
— under det
sistförflutna halfva
århundradet, så
måste man
ovillkorligen välja
Böcklins o.
Menzels. Icke endast
därför att dessa
två äro de mest
betydande
konstnärerna under
denna tid, utan
än mer af den
orsak att de hvar
för sig
representera de två
motsatser i tysk
kultur, som ännu stå
oförenade,
nämligen romantiken
och Bismarckianismen, Syd-Tyskland och Preussen. Och det är
denna olikhet, som alltid äggar till jämförelse mellan dessa i allt
så skilda mästare, men som på samma gång förbjuder att för den
ene eller andre använda attributet störst.
Hvilken ställning Menzel intog till Böcklins konst, känner
jag icke. Men det skulle icke förvåna mig, om han i det stora
hela stod undrande och spörjande inför densamma. Böcklins
uppfattning af Menzels alstring nådde
åtminstone icke längre än till en viss
respekt för och förundran öfver den lille
mannens oerhörda lärdom. Ty Menzel
var lärd, en kulturhistoriker så god som
någon professor i ämnet och en sådan
efter sin tids sinne med ett till och med
ensidigt framhäfvande af detaljen. Han
besatt den stränge vetenskapsmannens
noggrannhet, ihärdighet och starka
ensidighet och gick först efter det mest
ingående förstudium till framställandet af
sina bilder.
Efter porträtt.
Kliché: Bengt Silfversparre.
ADOLF MENZEL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
