Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 48. Den 27 Augusti 1905 - Ernst Axel Günther. Af O. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST AXEL GüNTHER.
TILL PORTRÅTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Under de senare’ åren ha i vårt land utkämpats
och utkämpas allt jämnt häftiga sociala strider. Den
ena sträjken och den ena lock-outen aflöser den andra.
En stor osäkerhet råder till följd däraf inom många
grenar af industrien och handeln, en osäkerhet,
hvaii-genom hela landet blir lidande.
Det är de stora dagliga tidningarne förbehållet
att, allt efter deras hållning, göra sina kommentarier
och reflexioner till de oroväckande sociala
stridigheterna. H. 8 D., som håller sig fjärran från
dagspolitiken, nöjande sig med att i ord och bild gifva idel
omväxlande och — hvem vet? — kanske
kulturhistoriskt värdefulla fakta häraf, kan endast uttrycka sitt
beklagande öfver sakernas bedröfliga tillstånd.
Dock må det tillåtas oss att säga så mycket, som
att man måhända med en smula god vilja, än på det
ena och än på det andra hållet, skulle kunna komma
lättare öfverens än nu. Arbetarne se kanske alltför
ofta i arbetsgifvarne endast ett slags fiender, hvilka
icke tänka pa annat än att utsuga sina underordnade,
och ha icke öga för kapitalets nödvändighet i en eller
annan form. Och arbetsgifvarne ha kanske icke alltid
förstått att sätta sig in i den moderna tidens rörelser,
uppskatta icke människovärdet, som sig bör, ha icke
tillräcklig .aktning för individen.
Hufvudstaden har i sommar hemsökts af en
långvarig konflikt inom byggnadsbranschen.
Grundläggarne ha lämnat sina spett och sina pålkranar,
tegel-bärarne och murarne ha gått sysslolösa. Massor af
hus, som skulle bli färdiga till i höst, stå nu, som
de stodo i våras. Och ändå hade det så väl behöfts,
att Stockholm erhållit många nya våningar, och att
härigenom möjligen hyrorna gått något ner. Sveriges
hufvudstad är nämligen, som bekant, fasansfull dyr
att bo i, icke minst på grund af de höga hyrorna.
Skulden härtill är delvis kommunens egen.
Drätselnämnden har nämligen bedrifvit en tomtpolitik, som
visserligen låter Stockholms stads finanser te sig i ett
blomstrande skick, men som samtidigt uppdrifvit
tomtprisen och därigenom
hyrorna till onaturlig höjd.
Många andra
omständigheter ha för öfrigt inverkat
till detta förhållande,
hvilka låtit en mängd oordnade
förstadssamhällen uppstå
rundt om Stockholm, på de
icke alltför välbelägna
platser där staden eller
staten icke lagt beslag på
marken — och
sommarens långvariga
byggnadskonflikt har utan tvifvel
ytterligare förvärrat
ställningen.
På torsdagen i förra
veckan blef emellertid den
sorgliga
byggnadskonflikten löst, och på
fredagen upptogs arbetet åter
af resp. fack. Glädjen
var nog stor, både inom
arbetsgifvare- och
arbetarekretsar, men man kan
icke fördölja, att stridens
efterverkningar komma att
erfaras i lång tid.
Freden har afslutats efter underhandlingar mellan
delegerade från de olika byggnadsfacken, och dessa
underhandlingar ha försiggått under öfverdirektören
och chefen för patentverket Ernst Axel Günthers
ordförandeskap. Det är utan tvifvel denne begåfvade,
skicklige och ömhjärtade personlighet, som man
har att tacka för, att byggnadskonflikten i
hufvudstaden sent omsider fått ett slut. Uteslutande af
intresse för saken har öfverdirektör G. åtagit sig
ordförandeskapet och utarbetat ett medlingsförslag, hvilket
legat till grund för underhandlingarne. Och man kan
lätt tänka sig de svårigheter, som äro förknippade
med ett dylikt med’areskap mellan två stridande
parter. Ännu på torsdagens sammanträde ägde långa
diskussioner och åtskilliga jämkningar rum, innan
handlingarne undertecknades.
Ernst Axel Günther är född den 28 sept. 1850 i
Stockholm. Fadern var en af rikets herrar,
justitiestatsministern, justitierådet Klas Efraim Günther,
bekant för frisinnade åsikter och stor karaktärsfasthet.
Modern, f. Grewesmühl år 1824, är ännu i lifvet.
G. aflade mogenhetsexamen 1869 i dec. och blef
student i Uppsala 1870. Han absolverade jur.
preliminärexamen 1871 och examen till rättegångsverken
1875 samt blef s. å. e. o. notarie i Svea hofrätt. 1877
utnämndes han till vice häradshöfding.
G., som 1866 blef t. f. sekreterare i
kommerskollegium, utnämndes 1891 till sekreterare därstädes,
samt blef 1893 t. f. kommerseråd och byråchef.
Utnämningen till den ordinarie befattningen som
kommerseråd följde 1897, hvarpå den ovanligt dugande
och flitige mannen 1904 utnämndes till öfverdirektör
och chef för k. patentverket.
G. har suttit i en mängd kommitéer,"bl. a. 1892
i kolerakommissionen och vidare på 1890-talet i
spräng-ämneskommitten och i passagerareångfartygskommitten.
Han är för närvarande ordförande både i
skeppsmätningskommittén och i finansdepartementets
tull-kommisson, som bl. a. uppgör förslag till
öfverenskommelse om
handelsförhållanden mellan olika
länder.
Det är icke första
gången, som G. nu bidrager till
lösandet af en
arbetskon-flikt. Han har förut under
de senare årens lopp
uppgjort löneregleringsaftal
inom bageri- och
bryggerifacken samt inom
kvarnindustrien, hvilket allt
bevisar hans klokhet och
förmåga som utredande
medlare.
I midten af sept.
kommer G. att som svenska
regeringens ombud
bevista en patentkongress i
Liège, och i midten af
oktober deltar han som
regeringens delegerad vid
en sjörättskongress i
Bryssel, hvilken från februari
ajournerats till dess.
H S D:t STUCKHOLMSFOTOORAF. Kliché: Bengt Silfversparre.
ÖFVERDIREKTÖR GüNTHER I SITT ÄMBETSRUM.
— 760 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
