Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. Den 7 Januari 1906 - C. R. Nyblom. Helene Nyblom. Af N.-R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Vid hemkomsten kallades C. R. N. till docent i
estetik af Bernhard Elis Malmström och efterträdde
honom på professorsstolen 1867, hvilken plats han
behöll i precis 30 år.
Carl Rupert Nyblom i katedern var inte
hvar-dagsmat i Uppsala och därför trängdes man också
på hans föreläsningar. Det var som ett besök hos
doktor Westerlund.
Trött, olustig och med grå lifssorg gick man dit,
tung i gång och trög i låter, men när man gick
därifrån — pigg, kunnig, sprittande lifslust, färdig eröfra
och kugga en värld. När kung Karl i gamla dar kom
till Uppsala och äfven kung Oscar var uppe på en
kort förmiddagsvisit, ingick oftast som program ett
besök på Nybloms föreläsningar.
Också var han enskildt lärare för kronprinsen,
prins Karl, prins Eugen och prins Bernadotte.
Eu lustig episod från Nybloms allra första
föreläsningstid som mycket ung docent — han såg så
kolossalt ung ut ända till 55 år—, var under danska
kriget 1864. Till förmån för de sårade hölls en gång
i veckan i La Croix’ salong (nuvarande Runan) en
föreläsning. — Nyblom kom från Uppsala och stannade
med diligensen på Gustaf Adolfs torg. När han
nalkades La Croix var där folksamling, omöjligt att
komma fram och polis motade ynglingen barskt åt
sidan:
— Var så god och helt om marsch! alla biljetter
äro längesedan sålda.
— Till hvad då? sporde Uppsala-docenten
ödmjukt.
— Till Nybloms föreläsning vet ja — helt
om bara.
— Nej men det är ju jag som ä’ Nyblom och
som ska’ föreläsa.
— Ä’, försök inte, blef det kategoriska polissvaret,
först efter mycket parlamenterande lyckades Nyblom
armbåga sig upp i salongen som en timme senare
genljöd af stormande bifalls- och tacksamhetsapplåder.
Nyblom hade glädjen under sin professorstid få
uppfostra en hel rad docenter, som sedan häfdat sina
namn i litteraturens och musikens tjänst. Bland dessa
kunna vi nämna: doktor Carl David af Wirsén
professor Lorentz Ditrichsen i Kristiania, doktor Wilhelm
Svedbom, professor Karl Warburg, professor Henrik
Schück, professor Oscar Levertin, professor Frans v.
Scheele, docenten Ernst Meyer, docenten Petrini m. fi.
Det sägs att när ett tag tre israeliter på en gång
voro hans docenter studenterna kallade Nybloms
docentur för "synagogan".
Nyblomska hemmet var parallellt med det
Hamil-tonska-Geijerska under en lång tid centrum för
lef-nadsglada och begåfvade människor.
Under åren 1864-1878 var hemmet förlagdt till
det s. k. "Vers-huset" vid Islandsbron, så kalladt
därför att hela det diktande Uppsala af betydenhet där
hade sin bostad. Det var där N. S. (nio signaturer)
hade sina gladaste stunder, då Carl Snoilskv, Carl
David, Ernst Björck, Klockhoff, Didrichsen, Pelle
Ödman, Fjalar, Hans Forsell, Vikner, Gödecke, Carl von
Bergen och Calle Nyblom fyllde aftonen med allvar
och skämt, nya inlägg i dagens frågor, essayer, nya
verser sång och musik.
Nyblom hade länge en enastående vacker röst.
Hans största glädje var naturligtvis att som andre
tenor stå med i de gamla kära O. D. leden, men
han sjöng äfven solo — till och med offentligt efter
att ha varit professor i 14 år. Och de som hörde
honom i hans glansdagar glömma nog icke så lätt
hans unika tolkning af A. F. Lindblad, Ge jer,
Schu-mann och flera, men framför allt Peder Heise,
dansken, Dyvekes Sanges kompositör.
Också ägnade Heise honom ett häfte sånger med
påskrift: "Til Nordens störste Romanssanger".
Vid pianot satt alltid Helene Nyblom, som var
på väg att bli en berömd pianist, om ej den stora
barnskaran tagit all hennes bästa ungdomstid. Men
än i dag följer hon den stora musiklitteraturen som
få och tolkar den mästerligt.
Som Inspector Musices vid Uppsala universitet
efter Josephson passerade genom Nyblomska hemmet
från 1879—1897 en hel dtl främmande artister af
rang på sina tournéer genom Skandinavien.
.-iren 1878-1884 resideraJe Nybloms i Erie
Gustaf Geijers gamla gård uppe vid Carolina med
tillhörande härliga stora trädgård, då O D. ibland
på vårnätterna kommo insmygande i trädgården och
dränkte de nyutslagna lönnarna med sina vackraste
toner.
O. D. och "farbror Nyblom" som han rätt och
slätt ännu i dag kallas af sina kära "drängar" hängde
under hela Uppsalatiden samman som fogeln och
boet — under försommaren.
Talare, briljant talare har han alltid varit, men
han var stor som talare till ungdomen, specielt den
ungdom som bar sång inom sig. Tyvärr äro inga af
dessa upptecknade, improviserade som de alla voro,
men främst står hans af rent frenetiskt jubel hälsade
minnestal öfver Erik Gustaf Geijer vid festen efter
statyaftäckningen i Uppsala 1887, där han i stora,
härliga, hänryckande, drag hälsade minnet af den
fyr-höfdade mannen — historieskrifvaren, filosofen,
skalden, poeten.
Vet ni hvilka ämnen som intresserade Carl
Rupert Nyblom mest i lifvet, näst estetiken och
dithörande konsthistoria, literaturhistoria och musikens
historia? Jo, det ena är krigshistoria och det andra
botaniken och dess poesi.
Denna hans sistnämnda speciela kunskap lär
äfven den store Elias Fries ha’ vetat af, när han till
efterträdare i Svenska akademien önskade Nyblom
hvilket han också blef.
Efter 66 års vistelse i sin gamla födelsestad vid
Fyris flyttade professor och fru Nyblom till
Stockholm, där de nu ha ett stilla fridens hem uppe vid
Johannes kyrka, med en liten trädgård utanför
professorns arbetsfönster, där om våren hyazinter och
tulpaner täfla i skönhet, färgprakt och doft, där
främmande småbarn lustigt leka i sandhögarne och
plötsligt sticka in hufvudet genom fönstret, hälsa god
morgon på "farbror professorn" och få sin bestämda
ranson karameller.
Om också åren strött litet silfver i lockarne,
klappar ändå alltid det nu snart 74-åriga hjärtat varmt
och innerligt för allt ungt, som har något godt och
ädelt i bröstet.
* *
Vi ha i det ofvanstående redan lämnat en del
biogr, data för professor Nyblom och tillägga endast,
att han var promotor vid jubelfesten i Uppsala 1877,
då Ibsen promoverades i domkyrkan, och att han 1888
blef hedersdoktor i Bologna och härvid — enligt
Schück — höll det berömda tal, som hälsades med
stormande bifall af 3,000 italienska studenter, i det
att professor Nyblom utgick från orden: "Ex Italia
lux". -— Medlem af Svenska Akademiens
Nobelinstitut, hedersledamot af Konstakademien, led. af
Musikaliska akademien, o. s. v.
Från trycket har den utmärkte estetikern och
skalden utgifvit en mängd arbeten: Om det komiska,
Om den antika konsten, Estetiska studier,
Skönhetslärans hufvudbegrepp, C. F. Adlercreutz, F. N.
Scholander, J. L. Runeberg — prof. N. är ugifvare af den
— 231 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
