Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 43. Den 22 Juli 1906 - Märklig utgräfning i Lund. Af V. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄRKLIG UTGRÄFNING I LUND.
Efter fotcgraji.
Lund är utan tvifvel i Norden den plats, som är
rikast på fornlämningar, särskidt från medeltiden.
Hvarhelst inom staden eller dess närmaste omgifning
grundgräfningar företagas, blottas för nära nog hvarje
spadtag saker från forna dagar.
I många fall kan det vara ganska svårt att ens
tillnärmelsevis fastställa, hvar Lunds gamla kyrkor och
kloster legat, enär de flesta för flela hundra år sedan
jämnats med marken och så råkat i glömska, detta
senare särskildt som kartor och anteckningar ej alltid
äro tillfyllestgörande.
För bortåt 14 dagar sedan påbörjades i Lund
grundgräfning för uppförandet af en nybyggnad för
I. O. G. T. Redan från första början visade det sig
att man här hade skäl att vänta ovanligt rika fynd.
Så ha hittills, förutom en hel del smärre, för
arkeologen mycket intressanta saker, tvänne träkistor och
tio murade grafvar anträffats, de flesta med
synnerligen väl bibehållna skelett. Ja, i en af skallarne från
1300 talets början fanns ännu oförmultnad
hjärnsubstans! Vidare ha påträffats murar af en större
byggnad, allt tydande på att här stått en af Lunds många
kyrkor. Genom undersökningar af arkivarien Weibull
har också så godt som säkert konstaterats att S:t
Michaels kyrka haft sin plats just här. Den
uppfördes troligen omkring 1240 och förstördes någon
gång under midten af 1500-talet.
Vår bild visar några murblock från S:t
Michaels-kyrkan och till vänster en af de murade likkistorna.
[ samma graf finnas förutom ett fullständigt skelett
KlicM, Kern. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Ot>g
oordnade rester af andra; och så har varit förhållandet
i så godt som alla de funna grafvarna. Detta förklaras
så att man i gamla tider, särskildt då kyrkorna
egentligen icke hade några vidare inkomster utöfver hvad
försäljningen af grafplatser inbrakte, sällan lät den
döde orörd hvila i sin graf mer än 30—40 år. Efter
denna tid begrofs ett nytt lik i samma graf, hvarvid
de gamla benen rafsades undan och nedmyllades huller
om buller, då grafven fylldes igen o. s. v.
I grafmuren är ett uthugg, en "grafnisch", i hvilken
ett lerkrus med träkol brukade placeras. Man har
härtill tänkt sig olika förklaringar: antingen är detta
en kvarlefva från hednatiden, då den döde på sådant
sätt fick sin "resmat" till Valhallafärden, eller ock
har man därmed velat borttaga liklukten, hvilket ju
kunde vara af behofvet påkalladt, då grafvarna sällan
lågo mer än en half meter under jordytan.
1 en af grafvarna, en graf från omkring år 1300,
ha icke mindre än fyra dylika nischer med urnor
och träkol anträffats.
En af träkistorna och nästan alla de murade
grafvarna ha förflyttats till och i sitt ursprungliga skick
med skelett etc. uppsatts i Kulturhistoriska museets
trädgård i Lund, där intendenten Karlin, som ständigt
öfvervakar gräfningarna, med anledning af de rika
fynden i söndags höll ett intressant, talrikt besökt
föredrag.
Gräfningarna fortsättas med|^stor ifver och man
har anledning att vänta ännu mycket af desamma.
V. P.
BLIF MEDARBETARE I HVAR 8 DAG.
— 685 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
