Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. Den 16 Februari 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
v. DÖBELN.
Efter en etsning af Albert Edelfelt.
raladjutant, seger vid Siikajoki. Det var en härlig dag;
den brukade farfar tala om med förtjusning.
Adlercreutz till häst på höjden midt emot kyrkan.
Finnarne som myror långsamt luffande framåt öfver den
tunna snön på älfvens is, och den nedgående solen,
som belyste den sista striden i den gård, där de
sista ryssarne gåfvo sig.
Förtrollningen var bruten. Ryssarne voro icke så
många, som man trott, och de hade icke haft lätt
att taga sig fram genom snödrifvorna i ett främmande
och obekant land. Några dagar senare blef en
annan del af dem öfverrumplad i Revolaks och
skingrad. Det var andra segern.
Nu hade Klingspor emellertid bokstafligen uppfyllt
bestämmelserna i den famösa instruktionen. Han
hade "räddat" armén till Österbotten, men på samma
gång hade han prisgifvit hela Finland, där kejsar
Alexander nu lät sina tjänare styra och ställa såsom
i eget land, och där somliga landshöfdingar och
biskopar och andra, som sågo, huru den svenska styrelsen
gaf dem alldeles på båten, och voro fångna i
föreställningen om Rysslands ofantliga öfverlägsenhet,
gingo hans hejdukar beredvilligt till mötes. Men
denna flykt ur landet, ty annat kan man icke kalla
den, hade en annan följd, som med all säkerhet
hvarken Klingspor eller kungen eller någon annan tänkte
på, den att Sveaborg lämnades åt sitt öde. Alla
synas hafva glömt, att Sveaborg fanns till, att ryssen,
sedan han skrämt hären på flykten, kunde skrämma
Sveaborgs tappra kommendant till något liknande.
— Hur var det egentligen med Sveaborg? Fick
Cronstedt pengar af ryssarne eller hur?
— Det är en skamfläck för hela vår historia, detta
Sveaborg! . . .
Och nu följde en ganska utförlig skildring af
Sveaborgs grundläggning, af dess läge, af dess upp-
gift såsom förmedlande förbindelse mellan Finland
och Sverige, af dess styrka. Och af hur ryssarne
närmat sig fästningen utan att töras röra vid den,
huru den sluge Suchtelen, holländare till börden, och
hans medh|älpare lurat sig till samtal med Cronstedt,
och huru de skrämt upp denne.
— ... Den kraken var hög och dryg, men saknade
fasthet. Han behöfde stöd, och han fann sådant hos
Jägerhorn, som hade en kraftfull karaktär, men som
var en af dessa, som ville ställa sig väl med ryssarne.
Denne och hans anhang ledde Cronstedt hela tiden,
och så kom denne mot sin vilja till den olycksalig i
konventionen den 6 april, hvilken i själfva verket
betecknar fästningens uppgifvande, fastän detta skedde
först den 3 maj.
Så lyckades ryssarne utan stor ansträngning få
fästningen i sina händer, något som aldrig skulle lyckats,
dem med öppet våld. Min gamla far tog eld, när
talet föll på Sveaborg, och sade alltid, att Sveaborg
lär, att man aldrig får sätta en missnöjd person till
kommendant i en gränsfästning, och Cronstedt var
missnöjd öfver sin förflyttning från högsta befälet f
Karlskrona, hvilken han ansåg såsom en degradering.
Hur gick det sedan? Jag vill minnas, att
ryssarne fingo bra med stryk vid Lappo och Juutas och
Virta bro och hvad de heta dessa ställen, som fänrik
Stål talar om.
— Lugna dig, så komma vi dit.
Kungen hade nu fått sin vilja fram, för den hän
delse han hade någon vilja, någon förnuftig vilja
förstås. Hären var räddad, och Finland skulle återtagas,
ty det ville han ändå icke lämna. Och trupper
funnos i Sverige för ändamålet, men de skickades icke
till norra Finland för att förstärka Klingspors här oc.i
landsattes icke på södra Finlands kust för att där
uppträda med kraft och hjälpa Klingspor ned, utaii
E. E. G. v. VEGESACK
Efter litografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
