Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Westbergs inackorderingar - IX. Pastor Blomgren gör kalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ha ha, är inte du svartsjuk.
— Nu måste vi i land, annars väcker det uppmärksamhet.
Och var nu förståndig, Adolf! Tag ditt ord tillbaka, då jag
nu ger dig det utan agg, utan förebråelser! Jag läser klart
i ditt hjärta, så klart, som endast den kan, hvilken ... nå,
det gör detsamma. Och var modig och stark. Hon är värd
din kärlek, hon har tid att vänta, och då ni båda väntat nog,
då belöningens dag kommer, då har din sköna ros bara slagit
ut sina hjärtblad litet mera, men är lika ljuf som i dag, är
inte vissnad, inte gammal, inte ...
Han hade släppt årorna och lät dem stryka utmed båten.
Han var blek, där han satt och stödde armbågarna mot knäna
under det hans ögon borrade sig in i hennes röda ansikte.
— Du har läst rätt i mitt hjärta, Alma. Jag ser att det
ingenting tjänar till att kämpa med dig. Jag tänkte på att
dina pengar skulle jämna vägen för mig, när jag bad dig bli
min hustru, jag kände att inom mig bodde en känsla för Evy,
som det kanske skulle kosta hjärteblod att kväfva, jag
erkänner, att jag kände inte mycket af den lycklige älskarens
stolthet och fröjd då jag på morgonen ...
— Ser du, Adolf ... hviskade hon, under det hvarje hans
ord träffade henne som ett gisselslag.
— ... men nu, sedan ord blifvit sagda, som väl för alltid
skilja oss åt, skall du också höra hela sanningen, du skall
veta att jag känt mig mäktigt dragen till dig från första stund,
att om också min känsla för dig icke skulle varit nog stark
att bestå det prof, vi ville sätta den före, så fanns den likväl,
varm och uppriktig. Jag är en svag stackare, Alma, men
ändå inte den usle lycksökare, du tror. Och jag svär dig,
att om jag i denna stund kunde tvingas att på heder och
tro säga namnet på den kvinna jag högst på hela jorden
aktar och beundrar, det namnet skulle icke, hur högt jag än
sätter henne, ändå bli Evys, det skulle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
