Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - IV. Långa år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under tiden vardt Marie på »Hästen» ett oöfverträffligt
mönster för sin klass.
Den af sorgen alstrade likgiltigheten för den yttre världen,
som hennes pliktkänsla dock aldrig tillät yttra sig uti det
ringaste försummande af sina skyldigheter, hade åt hennes
väsen gifvit något måttfullt och behärskadt, som imponerade.
Läsare utaf mitt eget stackars kön förstå godt hvad jag
menar, fast mina läsarinnor kanske dra på munnen litet
satiriskt. »En värdshusflicka, som imponerar!»
Tiden gick. De väldiga trädkronorna rundt omkring
»Hästens» laduliknande byggnad aflöfvades och knoppades
ånyo gång på gång. Vägen dit upp till backen blef snöhöljd,
slaskig och dammrykande efter hvartannat i ständig växling.
Lina flyttade till Malmö och Charlotte blef illa gift.
Publiken på »Hästen» växlade, omsattes en liten smula
äfven uti Nålköpings, som det ville synas, i evig stagnation
försatta samhälle. Någon gång kom där ett ungt, lyckligt
par, åt sin middag, tittade djupt, djupt in i hvarandras ögon,
sågo menande och länge på hvarann då de sakta, sakta tömde
sina rödvinsglas, sutto och svärmade en stund vid en kopp
kaffe i en af de små hasselbersåerna, som de föredrogo framför
verandorna, bröto upp, omslöto hela »Hästen», parken,
verandorna, byffén och Marie med denna blick af oändlig välvilja,
som betecknar riktigt lyckliga människor, och foro så sin väg.
Det hände sällan, ty lyckliga, unga människor ha ej alltid
råd att resa, och om de ha det, resa de just ej så ofta genom
Nålköping; men då det hände, kastade alltid »vackra
kassörskan» en lång, frågande, forskande blick på lilla frun. Hvad
hade hon väl gjort? Hvarmed hade hon förtjänat sin lycka?
Hade hon älskat varmare, hade hon hållit sitt hjärta renare
än »Hästens» Marie?
En afton i början på höstterminen vardt där så kallad
»utsparkningssexa» för lektor Berg (i svenska), det vill säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
