Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fasta kroppars jemnvigt och rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fasta kroppars jemnvigt och rörelse.
En kropp, som är i hvila, kan ej af sig sjelf komma i rörelse.
Då en kropp ändrar sitt tillstånd, är det en från honom skiljd
orsak, som frambringar förändringen; denna orsak kallar man kraft.
Då flera krafter under deras gemensamma verkan helt och hållet
upphäfva hvarandra, säger man, att de hålla hvarandra i jemnvigt.
Jemnvigt inträder, då två fullkomligt lika krafter verka i
motsatt riktning.
När en stötande kraft verkar på en kropp, så rör sig kroppen
endast i riktningen af denna kraft och denna rörelse sker i rak
linie. När en tryckande kraft inverkar på en i rörelse
försat kropp, så förändrar kroppen i hvarje ögonblick sin riktning och
beskrifver en kroklinie. En sådan i hvarje ögonblick verkande
kraft är tyngden, och kastade kroppar hafva derför krokliniga
banor. Genomlöper en kropp på lika tider alltid lika stora
vägstycken, så har den en likformig rörelse. Genomlöper en kropp
på lika tider olika vägstycken, så har den en olikformig rörelse,
och då antingen en fortskyndad eller saktad rörelse, allt efter som
de vägstycken, den på lika tid genomlupit, till- eller aftaga.
En fallande kropp har en fortskyndad, en uppåt kastad en saktad
rörelse.
Förhållandet mellan väglängden och den tid, på hvilken den
tillryggalägges, kallar man hastighet. Af två kroppar har den
större hastighet, som på samma tid tillryggalägger en större
väglängd. En i rörelse försatt kropps verkan beror såväl af dess
massa, som af dess hastighet; den motsvarar produkten af massan
och hastigheten.
*
Hvarför har en med handen kastad kula en mycket
ringare verkan än en, som afskjutes ur en bössa ?
Derför att den kastade kulan rör sig med mycket
mindre hastighet, än den afskjutna, och en kastad
kropps verkan icke blott beror af dess massa, utan äfven af
dess hastighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvarfor/0034.html
