Hvarför och derför / 31 (1868) Author: Otto Eduard Vincent Ule Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasta kroppars jemnvigt och rörelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvarför kan man, oaktadt all ansträngning, icke kasta
en kork lika långt som en lika stor sten?

Derför att korken, äfven om den kastas med samma
hastighet som stenen, dock icke kan utöfva samma
inverkan på luftens motstånd som stenen, enär denna
verkan icke allenast beror af hastigheten, utan ock af den
i rörelse försatta kroppens massa. Nu är likväl korkens
täthet och således äfven massa betydligt mindre än stenens;
korkens rörelse upphäfves för den skull mycket förr genom
luftens motstånd än stenens rörelse.

Hvarför kommer en båt i sned riktning öfver en flod,
då den på samma gång drifves af strömmen och en från sidan
blåsande vind.

Fig. 13.

Derför att en kropp, på hvilken två krafter samtidigt
verka i olika riktningar, icke kan följa någonderas riktning,
utan måste gå en medelväg. Båten framkommer just till samma
ställe af andra stranden, till hvilket den skulle hafva framkommit,
om den först endast blifvit drifven af strömmens kraft (från a till b),
och sedan endast af vindens kraft (från b till d). Den måste
således genomlöpa medellinien eller diagonalen af en parallelogramm,
hvars sidor så väl till storlek som riktning föreställa de båda
verkande krafterna. Den har således rört sig, som om den blifvit
drifven af en enda kraft, framställd genom denna diagonal.

Denna lag, som i allmänhet bestämmer rörelsens
riktning och storlek af en af tvenne olika krafter
inverkad kropp, är bekant under namn af krafternas
parallelogramm. Diagonalen uttrycker till riktning
och storlek resultanten till de begge krafterna.

Hvarför framdrifves ett skepp äfven af en sidovind,
som träffar dess snedt spända segel? (Fig. 14.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>