Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverklockan - Elfte sceneriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
"Hur skall det blifva, när det stora mörkret
kommer?" hviskade jag.
"Ju mörkare det blir, desto tydligare synas
stjärnorna", sade en klar röst öfver mitt hufvud,
och jag förnam den underliga klangen.
"Underliga! Hvad är döden?"
"Skaparen är vis: då svanen simmat sig
trött, lyfter den sina starka vingar och flyger",
svarade rösten.
Jag trefvade i snön framför mig och fann
det vara hvita snödroppar.
28 Februari.
Alla mina drömmar komma från det under-
liga töcken, hvilket jag icke kan genomtränga.
Jag söker mitt eget jag där bakom.
Jag drömde, att det var svart natt, men
jag vandrade mot något ljust, samlade allt mitt
hopp kring detta mål. Det var en hvit kyrka,
som lyste. Jag följde vägen dit.
Och då jag kom fram> stannade jag snyft-
ande framför en enslig lykta, hvilken sträckte sitt
matta sken uppför den hvita muren.
1 Mars.
Ingenting hatar jag så som mitt ok, och
ingenting .böjer jag mig lättare för. Hvem har
lagt det på mina axlar? Hvem har lagt mörkret
på mina axlar? Hvem har grumlat min blick?
Underliga försyn! När skall tiden vara inne,
då jag skall se? När skall diset lyftas hän och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
