Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Samkungadöme - 4. Danskt kungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 NORGE.
män, hvilka ofta opåtalt tilläto sig våldsamheter och
rofferier. Men löftet till danska adeln ansågs härmed uppfylt.
I kungatiteln ingick Norge fortfarande såsom särskilt
kungarike och det mästa af sin lag och inre författning fick
Norge behålla. Samtidigt med afskaffandet af det norska
rikerådet beslöt den danska riksdagen att lutherska läran
- skulle antagas. Detta beslut gälde således äfven för
Norge, där värkställigheten dock senare genomfördes, än
i de båda andra nordiska rikena, och där ännu långt fram
i nästa århundrade katolska strömningar stundom läto sig
förmärka. Köbenhavns universitet, instiftat 1479, fick nytt
stiftelsebref 1537 och blef lutherdomens fasta borg både
för Danmark och Norge, hvars präster dock icke alltid
behöfde så stor lärdom, som den vid universitetet
meddelade, för att erhålla prästekall. I Norge trycktes icke
häller någon bok, förrän i sjuttonde århundradets fjärde
årtionde, och detta fordom vittra land nedsjönk i bokligt
armod.
4. Danskt kungadöme.
Sedan unionsstriderna tagit slut och strider mellan
Sverge och Danmark ovillkorligen innefattade strid mellan
Sverge och Norge, samt Norges flästa hufvudmän voro
danskar, begynte den gamla vänskapskänslan mellan Sverge
och Norge att öfvergå i de känslor hvilka unionsstriderna
skapat mellan Danmark och Sverge och den danska och
svenska politikens olika riktning fortbildade. Den första
källan till svenskhat i Norge är Erik XIV:s härjetåg in
till Hamar och Trondhem. Svenskarna däremot fingo
aldrig något särskilt norskhat. Det hette danskhat, där
det fanns, och var aldrig riktat mot allmogen, hvars
hårda öde tvärtom beklagades redaun i Erik XIV:s
proklamationer till norrmännen, ja kung Göstas »gensvar till
den danske krönika», så fullt af bitterhet emot de danske,
har flera sidor med beklagande för de norske, hvilka
danskarna »trängt ifrån lag och rätt»;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
