Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Danskt kungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 NORGE.
mot Värmland, Dalsland och Västergötland. Efter Kristians
död fortsatte hans son Fredrik III kampen mot den i
trettioåriga kriget öfvade och framgångsrika svenska hären
och svenske konungen Karl Gustaf. Denne intog jutska
halfön, gick öfver isbelagda vatten och snötäckta öar till
Seland samt aftvang kung Fredrik en fred, som var så
hård, att den manade till fredsbrott så snart tillfälle gåfves.
För att förekomma sådant, beslöt kung Karl Gustaf fram
på sommaren, ett halfår efter fredsslutet, att själf taga
upp kriget igen, men hade nu mindre framgång, fick flera
fiender och dog midt under krigshändelserna.
Enligt februarifreden 1658 hade af Norge Bohus-
och Trondhems län blifvit afträdda till Sverge; det hjälpte
ej att norska trupper afslagit det svenska angreppet på
Bohuslän och från Trondhem gjort infall i Jämtland. De
norska, så väl som de danska afträdda landskapen
aflämnades utan motstånd till den svenske konungens
ämbetsmän, och hvad särskilt beträffar Trondhems län skref
den svenske landshöfdingen Creutz till kungen att
Trönderna alls icke visade sig missbelåtna med konungaskiftet.
Men Creutz fick befallning att utskrifva 2,000 man och
sända dem sjöledes till Bremen. Förgäfves bad Creutz
att befallningen måtte återkallas, eller i motsatt fall
förstärkning i manskap honom tillsändas. Kungen brydde
sig ej om hvarken den trondhemske eller den bornholmske
landshöfdingens likartade begäran. Utskrifningarna
begynte och följdes hack i häl af bonderesning, i Trondhem
understödd af dansk-tyska trupper. Svenskarna fördrefvos
ur Trondhem efter ett halft års besittning; men den under
sommarn 1658 mellan Sverge och Danmark uppgångna
gräns är ännu i dag gränsen mellan Romsdalen och
Gudbrandsdalen. Vid freden 1660 i Köbenhavn måste Sverge
afstå från de landskap, hvilka under krigstiden befriat sig
själfva.
Det kungliga enväldets införande i Danmark, efter
fredsslutet, bekräftades för Norge på Akershus af därtill
befalda sändemän från olika landsdelar, och kung Fredrik
utfärdade nu sin »Kongelov», som bestämmer att Danmark
och Norge skola till wig tid bilda en alldeles oinskränkt monarki,
för hvars tronföljd gifvas noggranna bestämmelser. Det
enda, som ålägges konungen som en förbindelse, är att han
skall vara lutheran, bo inomlands och toke dela sina länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
