Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krogen tog henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
hon så fullständigt motviljan för stadsresorna, att
hon själv föreslog dem — ja, de blevo också hennes
liv och lust. Hon hade för ändamålet också blivit ett
slags kommissionär åt grannarne, så att hon återkom
ofta Irån staden först påföljande dag. Under detta
blev huset mindre ordningsamt skött, men det gick
ändå an. Värre var att hon blev ojämn till lynnet,
än var hon dyster, än stormande glad. Så kom en
dag förklaringen». — Han slog med handen ifrån sig
såsom för att jaga bort ett hemskt minne.
»Jag gjorde en färd till kvarnen och kom hem en
dag tidigare än ämnat var. Döm om min
förskräckelse, då jag finner henne ligga avsvimmad — som jag
trodde — inne i stugan. Den doft av vodka hon spx~ed
omkring sig övertygade mig dock snart om, vad jag
aldrig kunnat tänka mig: att Mascha var berusad.
Mitt blod isades vid denna upptäckt. Då hon åter
kom till sig själv och fann mig hemma, blev hon först
förskräckt. Så brast hon ut i hejdlös gråt. ’Det
skulle ju förr eller senare bli upptäckt, och så gott var
det, att det blev gjort nu. Det dubbelliv jag fört på
senare tiden har blivit allt mer outhärdligt. Ser du,
Ostep, du var för god åt mig... Då du träffade mig i
restaurangen därinne hade jag lärt mig att dricka.
Jag vantrivdes där förfärligt att börja med, och
källarmästaren blev sur och drickspengarna små. ’Ta
dig något att styrka dig med’, sade en kamrat. Jag
lydde henne. Världen vart strax ljusare. Så kom jag
alt ta mig något styrkande då och då — vi flickor
gjorde det också om nätterna, då vi voro dödströtta
men ej fingo stänga. Utan att jag tänkte därpå blev
alkoholen ett behov för mig. Därför hälsade jag dig
som en befriare — jag var säker på, att jag skulle
övervinna detta begär, om jag kom in i de
förhållanden, som utgjorde vår gemensamma ungdomsdröm.
Det gick bra tills stadsresorna började. Vid första
stadsbesöket motstod jag frestelsen, men sedan blev
begäret mig övermäktigt. Jag drack dock endast
medan jag var inne i staden. Så blev jag en gång så
berusad, att jag måste kvarligga i staden. Detta fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
