Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Fredagen den 30 januari 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
Tre gyllene regler för föräldrar att
iakttaga vid barnens uppfostran.
(Insändt.)
1. Våren sjelfva sädana, som I önsken att
barnen skola blifva!
2. Läten alltid barnen vara i ert sällskap,
hemma och borta, så vidt det låter sig
göra!
3. Vänjen barnen tidigt att bedja och arbeta!
Bildhuggaren.
En kärlekshistoria af M. A. Goldschmidt.
Bemyndigad öfvers, af C. Hrg.
s|E|<å ett vackert landtställe i närheten af
Lis-s^J. sabon bodde ett ungt äkta par. De lefde
lyckligt tillsammans, men mycket ensamt, ty
mannen var mycket svartsjuk. Han kunde
visserligen säga sig sjelf, att det var utan skäl,
men förmådde ej bekämpa den blandning af
smärta, vrede och ångest, som uppkom i hans
sinne, då en annan man såg på hans hustru,
och som hon var af ett mildt sinnelag, fann
hon sig för hans skull i att lefva afskild från
verlden.
Den ende, som kom i deras hus, var en
helt ung bildhuggare, en barndomsvän till don
Camillo — så hette den unge äkta mannen.
Han var på sätt och vis postbud mellan dem
och verlden, bragte dem alla nyheter, men
med munterhet och glädje, så att huset blef
liksom ljusare, så fort han inträdde.
En dag medförde han en nyhet, som
angick honom sjelf: han hade vid akademien
vunnit första priset, han var på väg att bli
en berömd man. Men genom det sätt, hvarpå
han berättade detta, eller rättare, genom den
blick han fäste på donna Antonia, förrådde
han, att det var för hennes skull, ban hade
sträf-vat, från henne han undfått sin hänförelse.
Don Camillo märkte ej denna hastiga,
lidelsefulla, hängifna blick; men då donna Antonia
mötte den, blef hon till mods, som om hela
hennes förra lif varit en dröm eller ett
misstag, som om hon aldrig älskat någon annan
än den unge bildhuggaren.
Hon förutsåg, hvilken förfärlig olycka, som
skulle uppstå, om hennes make någonsin
upptäckte sanningen, och ehuru den våldsamt
uppblossande kärleken kunnat bringa
sydländ-skan att trotsa sin man och hela verlden,
insåg hon äfven, att hon blott en kort tid skulle
kunna ega bildhuggarens hjerta och sedan bli
honom en börda eller förbannelse; ty han var
yngre än hon, och han borde, ansåg hon, vara
fri och glad för att kunna fullfölja sin stora
bana ute i lifvet.
Den häftiga strid, i hvilken hon kom med sig
sjelf, och den stora smärta, som var en fbljd
af, att hennes förstånd sträfvade att bibehålla
herraväldet, kastade henne på sjukbädden, och
till och med den omsorg, hvarmed hennes
make vårdade henne, ökade hennes svårmod
och smärta, så att hon dukade under för
sjukdomen och dog.
Då den första sorgen lagt sig, började don
Camillo undersöka hennes gömmor; ty ännu
efter hennes död var han svartsjuk och kunde
ej komma bort från deu tanken, att hon burit
på en hemlighet, som var kränkande för honom.
Men han fann intet, som bekräftade hans
misstanke.
Derpå vände han sig till bildhuggaren och
bad honom att efter minnet hugga en bildstod
af marmor öfver donna Antonia.
Dertill var konstnären genast villig, och
efter någon tids förlopp stod statyn färdig i
hans atelier.
Då don Camillo såg den stå der, med ett
leende och ett utryck, som om den lefde,
sprang han emot bildhuggaren och skrek:
»Du har älskat henne!»
»Tig!» sade bildhuggaren och sköt honom
undan.
»Och hon har älskat dig! Jag kan se
det!» ropade don Camillo utom sig.
Bildhuggaren kastade sig med ett utrop i
hans armar.
»Har hon! .... Då blir jag ännu en stor
man!» — och sjönk i samma stund död till
marken, träffad i hjertat af don Camillos dolk.
Till Lena —ck.
(Se Idun n:r 3!)
Goda Lena.
Ack! sök ej att arbeta bort våra små luggar och
pannkrus. En hög, afsmalnande panna med
slätstruket hår, är ju någonting så verkligt fult! Fins
någon intelligens, så visar den sig nog ändå.
Flere små snälla fliekor.
De gustibus non est disputandum, det är på
svenska uttydt: tycke och smak kan ingen
förta’. Red.
Ny
pristäfling1
anordnas i nästa nummer. Till
Iduns första pristäfling, för hvilken
tiden utgår i morgon, hafva 20—
30 täflingsskrifter ingått.
Resultatet af täflingen hoppas vi hinna
meddela i n:r 7.
Stockholm den 30 jan. 1888.
Redaktionen.
Följetongen >En koketts bekännelser:
(forts.) hafva vi på grund af brådskan
med utgifvandet af detta nummer
nödgats utesluta. Fortsättningen meddelas
emellertid i nästa nummer. I stället
hafva vi i dagens nummer intagit början
af Elna Tenows berättelse »Fosterdottern».
Toaletten.
Oskyldigt hårfärgningsmedel. Lägg
några qvittenkärnor i ett litet kärl och
slå starkt, brunt tevatten deruti.
Be-stryk håret med en liten borste doppad
i detta fluidum, och de gTå
bårstri-porna skola liksom försvinna.
Färgningen måste dock dagligen upprepas,
ty medlet är ej radikalt. B. S.
Bostaden.
Alt borttaga flottfläckar ur golf. Strö
tjockt med fin sand på fläcken, tag en
gammal skosula och gnid hårdt både
härs och tvärs; inom ett par minuter
är fläcken försvunnen för alltid.
B. S.
Klädedrägten.
För fläckars borttagande ur tyg
meddelas följande verksamma medel. Man
blandar 1 del salmiaksprit med 4 delar
ljumt vatten. Om man nu tager en
linnelapp, doppar den deruti och
gnider fläcken väl dermed, skall denna
snart försvinna och icke mer återkomma.
Huskurer.
Medel mot bleksot. Ett lod
pulveriserad rabarber, 2 lod d-.o jernfilspån
blandas väl i ett qvarter god sirup. Af
denna blandning intages en full tesked
morgon och afton, sedan man förut
druckit ett par glas vatten, med en
halftimmes uppehåll mellan hvarje glas.
Efter intagningen af moset bör man ej
äta förr än en timme förflutit. Kaffe
samt rökt och salt mat äfvensom
potatis böra undvikas. Rörelse i fria
luften är nödvändig; men romanläsning
och öfverdrifven pianospelning böra
reduceras. B. S.
Medel mot sämnlSshef. En bit
kam-fer af en linsärtas storlek upplöses i
sockervatten, och tre droppar ether
ihälles och omröres. Blandningen bör
utgöra ett dricksglas, som man dricker
ur, innan man går i säng. B. S.
Mot magsyra. En knifsudd dubbelt
kolsyradt natron upplöses väl i ett halft
dricksglas vatten och förtäres strax
efter måltiden. Detta enkla medel
underlättar matsmältningen och
förekommer mången krämpa. Man bör dock
ej allt för ofta använda det samma.
B. S.
Matlagning.
Kall citronpudding. 4 ägg vispas väl;
derefter iröres 20 lod socker samt
saften och det rifna skalet af 1 citron.
1 ’/z qvarter grädde vispas till skum och
iröres. Sist upplösas elfva kakor hvit
gelatin i ’/2 qvarter vatten, men får icke
koka. När denna lösning blir ljum,
röres den hastigt i smeten. Allt 6lås
sedan i en kall porslinsform, förut
doppad i iskallt vatten, och ställes för att
kallna. Då puddingen skall användas,
upphvälfves den på ett fat och garneras
med vispad grädde och sylt eller
vinbärsgelé. Äfven röd sås kan användas
härtill. Lotten.
En god och treflig efterrätt. Ganska
stora äpplen skalas och kärnhusen
urtagas väl. Sedan rullas de i skiradt
smör, skorpmjöl och socker, hvarefter
de läggas på ett fat eller en bleckplåt
och insättas i ugn. Då de fått en
gulbrun färg och blifvit väl
genom-stekta, äro de färdiga. De läggas nu
på ett annat fat, och i hvarje äpple
lägges litet sylt. Härtill vispas grädde.
Lotten.
Billiga efterrätter. Falsk äggkräm.
Ett stop söt mjölk, en skifva smör,
vanilj och socker efter smak kokas upp
och omröres flitigt; sedan ivispas 4
hela ägg samt 2 dessertskedar
potates-mjöl. Det hela får endast »nätt och
jemt» koka upp, så att det tjocknar.
Krämen ätes kall och garneras med
något sylt, som ej är för saftrikt.
Satsen är tillräcklig för 10 personer.
— Trollkräm. Sex hela äpplen
stekas i ugn, urkramas genom durchslag
samt röras tillsamman med en riktigt
frisk ägghvita jemte flnstött socker efter
smak. Massan bör röras minst en
timme, ty jn längre den arbetas, dess
mera växer den, tills den blir som ett
litet berg. Bör uppläggas på geléeskål
för att se smaklig ut.
— jEfexpannkaka. Ett qvarter grädde
med litet socker, 2 jumfrur hvetmjöl,
i ägg-gulor, 2 jnmfrur skiradt smör
samt ett qvarter vatten vispas efter
hvar andra tillsamman. Af denna smet
bakas tunna pannkakor, hvilka endast
gräddas på ena sidan och derefter
sammanrullas på pannkakslaggen.
Uppläggas korsvis på ett fat.
— Klenät. Tag ett helt ägg och 5
gulor, socker efter behag och litet tjock,
söt grädde. Allt detta sammanvispas
nu med en matsked konjak, ett par
kardemummor och det fint rifna skalet
af en half citron. Sedan iröres så
mycket hvetemjöl, att det hela blir en lös
deg, hvilken derefter knådas och kaflas
ut på ett bakbord. Nu skär man fina
remsor af degen, antingen med en knif
eller bakelsesporre, formar deraf
kransar eller kringlor samt kokar dem
gulbruna i sjudande flottyr. Dertill kan
användas antingen smör, gåsflott eller
välskiradt svinister. Dessa bakelser äro
förträffliga och särdeles omtyckta af
»skapelsens herrar». B. S.
Köket.
Mandelpudding (till buljong). 8 ägg,
’/2 ® söt-, 2 lod bittermandel, 1 qvarter
skiradt smör, S socker, ’/i ®
rifve-bröd. Äggulorna arbetas tillsammans
med smöret, sockret och rifvebrödet
samt all mandeln och röres väl åt ett
håll, tills smeten blir hvit. Agghvitorna,
slagna till hårdt skum, blandas sedan
i massan, hvarefter allt lägges uti en
form, som är väl smord och beströdd
med rifvebröd, samt kokas 2’/2 à 3
timmar på så sätt, att formen sättes i
en gryta med vatten uti.
Obs.! Kan äfven användas som
efterrätt med sylt eller saftsås.
Augusta.
Mock-furtle. (Utmärkt kötträtt.) Man
klyfver och rensar ett kalfhufvud,
urtager tungan och hjernan, hvarefter
hufvudet kokas (detta bör ske dagen
innan det skall användas). När det
kallnat, skäres köttet i strimlor och
tungan i skifvor. Af buljongen göres
en brun sås (ej för tunn) kryddad med
muskot och cayennepeppar efter smak
samt en god del sherry eller god
madeira. När såsen nu kokar, lägges
köttet och tungan deri. — Frikadeller af
ox- eller kalfkött, som äro brunstekta, i
smör, små korfvar samt härdkokta klufna
ägg läggas varma i såsen, då den skall
serveras. Augusta.
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
