- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1888 /
42

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Fredagen den 10 februari 1888 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDUN

»Skratta inte; när allt kommer omkring, är
kanske den lotten den afundsvärdaste. Och
efter som ni sjelf rullat upp den idylliska
taflan, tycks det, som om den emellanåt hägrat
for er som ett önskningarnas mål. Har jag
inte rätt, kanske?»

»Nej, mina vyer äro inskränktare. Jag
tänker förbli ogift, och ...»

»Och egna er åt missionsverksamhet på
gamla dar,» afbröt min kavaljer. »Nåja, det
är ju också en mission, mon lofva mig då att
ni köper ull från mina får till de strumpor, ni
ämnar sticka åt negerbarnen.»

»Det lofvar jag, bärbar ni min hand derpå,»
svarade jag.

Han fattade den och behöll den ett
ögonblick, under det ban kastade en blick på
docenten, som på länge ej blandat sig i vårt
samtal, men nu plötsligt inföll:

»Hvad säger herrskapet, ska’ vi nu vända
och länsa undan mot holmarne, som jag ser
sticka upp der borta?»

»Ja, låt oss göra det, så får jag styra,»
inföll jag och drog handen till mig.

Ryttmästaren, som synbarligen genom
afbrottet från docenten hindrades från att
fortsätta vårt samtal, blef i hast allvarsam.

»Klart att vända var det,» repeterade han
och lossade i distraktion fallet till storseglet.

»Jo, den är ljuf att ha med till sjös»,
inföll docenten.

»Tyst han, jag skulle just vilja se, hur du
toge dig ut till häst,» svarade ryttmästaren,
under det han åter fastgjorde fallet och
lossade skotet.

En halftimme senare lade vi till vid
holmarne.

Under det jag skött rodret, hade docenten
underhållit mig med en föreläsning i
båtmanövrering.

Ryttmästaren hade sträckt ut sig i en
beqväm ställning för ut och — somnat.

Till straff förbjöd jag docenten att väcka
honom, innan vi hunnit duka upp matförrådet
på holmen.

Jag hade aldrig sett den lärde herrn så
älskvärd som nu, då vi voro så godt som på
tu man hand, omgifna af de glittrande
vågorna.

Plötsligt, då han vände ryggen till för att
hemta något från båten, observerade jag, att
han var klädd i — svans.

Han hade, sedan ban lemnade rodret åt oss,
satt sig på mina fiskedon. En af krokarne
hade fastnat i hans kläder och refven släpade
efter honom. Då jag gjorde honom
uppmärksam härpå, inföll han:

»Jaså, ni har roat er med att lägga ut era
krokar för mig.»

»Naturligtvis, hvarför skulle jag icke det, i
synnerhet då jag nu ser, hur lätt ni nappar.»

»Såå, gläder det er verkligen, att jag nappat!»
sade docenten med komiskt allvar och såg på
mig ofvan glasögonen.

Jag fann situationen så lustig, att jag ej
kunde motstå begäret att skämta litet med den
underlige mannen.

Men docenten förstod icke skämt. Det dröjde
ej länge, förr än han friade på fullaste allvar.

I det samma vaknade ryttmästaren.

»Aj, aj, aj, ni leker med hjertan, men det
är en farlig lek! Hur skulle det gått med
missionsverksamheten på gamla dar, om jag
inte vaknat och afbrutit den här ömma töte

à teten,» hviskade han mig i örat.

* *

Kedau följande dag afreste ryttmästaren till
regementsmötet. Sedan dess har jag aldrig
återsett honom.

Och docenten?

Han är nu professor och redan gift för
andra gången. (Forts.)

Pristäfling n:r 2.

Sedan tiden för den första
pristäf-lingen nu tilländagått och inom. den
samma inlcmnats cj mindre än trettio
sex (36) täflingsskrifter, hvilket ju
visar, att täflingen väckt ett lifligt
intresse, hafva vi beslutit att redan nu
anordna cn

ny pristäfling,

till hvilken vi utsatt

två (2) pris

å tjugu (20) och tio (10) kronor.

I)et första priset, 20 leronor,
utdelas för den bästa berättelse, skiss
eller novellett om högst tre breda
spalters utrymme (vanlig artikelstil), som
inkommit till Redaktionen inom den
7 nästkommande mars.

Andra priset, 10 kronor, lemnas för
(len bästa samling af råd och rön, som
falla inom området för de i de
smalare spalterna förekommande
afdelningarna för hus och hem. Täflingstidcn
utgår här likaledes den 7 instundande
mars. För alt komma under
ompröf-ning vid täflingen om andra priset,
måste hvarje samling, som inlemnas,
omfatta minst 10 korta uppsatser, hvardera
om högst 50, lägst 10 rader pctitstil [den
i dessa smalare spalter vanligast
använda), deraf en till hvardera bland
någon af följande afdelningar: Vara
barn, Klädedrägten, Toaletten,
Bostaden, Fönsterträdgården, Handarbeten,
Bakning, Tvätt och strykning, Köket,
Tjenarne.

De insända täflingsskrifterna fä ej
vara förut offentliggjorda.
Manuskriptet bör skrifvas på endast en sida af
papperet, och hvarje täflingssh-ift
märkas å baksidan af kuvertet med
påskriften: Täflingsskrift. Hvarje
täflingsskrift bör förses med en signatur
och förseglad namnsedel biläggas.

De i godhet närmast efter de
prisbelönade alstren kommande
täflingsskrifterna komma att hedersamt
omnämnas, och förbehåller Redaktionen
sig rätt att, om hon så för godt finner,
i Idun offentliggöra äfven dem.

Stockholm den S februari 18S8.

Redaktionen.

Första pristäflingen.

Utom af Red. komma de till denna
täfling inlemnade täflingsskrifterna att
granskas af tvänne framstående
författarinnor härstädes, och skola vi, så
snart det ganska mödosamma arbetet
häi-med afslutats, oförtöfvadt
offentliggöra resultatet.

Redaktionen.

Helsovård.

Kalla händer och fötter. Bot derför
måste sökas i varm beklädnad, hvilken
också bör sträcka sig till armar och
ben. Äfven på natten bör man
använda yllestrumpor och yllevantar, så
att lemmarna kunna vara riktigt varma
på morgonen. Man tvättar dem då i
kallt källvatten, ja håller dem till och
med ett par minuter deri, hvarefter de
böra frotteras med torrt ylle, till dess
de åter blifvit varma. Om fram på
dagen lemmarna blifva kalla, måste
man gnida och borsta dem, vara i
rörelse och gymnastisera, tills de åter
bli varma. För lemmar, som frusit,
så att man känner stickningar, klåda
eller sveda i dem, kan rekommeuderas
pensling två gånger om dagen med en
blandning af lika delar salpetersyra
(skedvatten), kanelvatten och
peppar-myntvatten.

Handarbeten.

Lampmatia. En mycket vacker
lamp-matta kan man förfärdiga af ett stycke
blommigt möbeltyg. Kring blomman
syr man med guld- och silfvertråd, och
bladens ådror syr man öfver med silke,
hvarvid man mycket väl kan använda
rester. Broderiet fästes på papp,
fodras med svart bomullstyg, och det
hela omgifves med en smal, kulört frans.

Eda.

Klädedrägten.

Att rengöra hvitt pelsverk. Kragarne
gnidas dagligen med en i benzin och
fin pulveriserad krita doppad ren
yllelapp samt läggas i solen. Muffen och
muflliserna måste vändas flere gånger
under blekningen. Öfver sidenfodret
tråcklar man ett stycke tyg, så att det ej
blekes af solen. Sedan pelsverket legat
så flere timmar, piskas det och borstas.
På detta sätt blir det åter vackert,
rent och hvitt. Är pelsverket mycket

smutsigt, upprepas proceduren en eller
två gånger. Elin.

Bostaden.

Att rengöra smutsiga tapeter. Då
tapeter blifvit solkiga, torkar man dem
först lätt med en dam handduk; derefter
afgnidas de med ett franskt bröd, som är
skuret i temligen stora stycken, så att
det icke finnes någon skorpa mer än
pä en sida. Afgnidningen bör endast
ske upp ifrån och ned.

Huskurer.

Nytt medel mot vårtor. Skifvor af
goda citroner uppmjukas under 8
dagar med vinsprit, _i det man under
denna tid förnyar vätskan 3 eller 4
gånger. Ett stycke af på så sätt
behandlade citroner lägges på vårtan och
ombytes, så snart det blifvit torrt.
Sålunda förfares 4—5 gånger, då vårtan
skall hafva lossnat.

. Mot fräknar. Pepparrot skrapas i en
kopp kall, sur mjölk och får förbli
stående i 12 timmar; användes derefter
2 å 3 gånger dagligen.

Bakning".

Käks till smörgåsbord. 3 dricksglas
söt mjölk, 3 skålp. groft rågmjöl, 3/«
skålp. skiradt smör, 3 dessertskedar
kummin, 3 matskedar socker, 1
knifs-udd salt arbetas väl tillsamman, kaflas
ut till en mycket tunn deg, som
pic-kas och urtages med ett dricksglas eller
en sporre. Paula.

Sockerkringlor. Till 1 skålp. vanlig
hvetdeg arbetas ’/« skålp. kallt smör
och 2 äggulor. Degen trillas sedan
ut och afskäres i tumslånga bitar, som
rullas ut och formas till kringlor.
Dessa läggas i socker, tryckas flata
rued en brödspade och insättas i varm
ugn endast 1 à 2 minuter.

Paula.

Småbröd. Halfmånar. Ett qvarter
skiradt smör och ett qvarter socker
röres tillsammans. Ett qvarter mjöl
och 6 ägg tillsättes. Smeten bakas
i plättpanna. Hvarje plätt skäres i tu,
lägges dubbel med sylt emellan och
bestrykes med glasyr af socker och
vatten, hvareftet de insättas i en sval
ugn att torka. Anna.

Engelska pepparkakor. 1 qvarter sirup
röres ’I2 timme; 1 qvarter söt grädde

och 1 !/b skålp. pudersocker röres till
skum och blandas deruti jemte 1
rå-gadt skedblad bikarbonat, 2 skedblad
ingefdraj-och| 1 tesked cedroolja.
Hvet-mjöl efter behof. Anna.

Blixttårta. 25 ort socker och 3 hela
ägg vispas väl. 25 ort urtvättadt smör
röres till skum. En tesked
hjorthornssalt och 50 ort hvetmjöl röres väl med
det öfriga en god stund. Hälles i smord
och beströdd form. Gräddas i svag ugn.

Maja E—.

Punschkaka. 4 ägg vispas väl med
lika vigt socker och hälften hvetmjöl
af äggens vigt. Vispas väl. Hälles i
beströdd form. Oräddas i tårtform i
svag ugn. Klyfves sedan midt i tu
och fuktas med 4 matskedar punsch.

Maja E—,

Utmärkta kransar. 1 qvarter
råmjölks-grädde knådas kallt till vanlig deg med
tillräckligt mjöl och 2 skedar jäst. Får
jäsa kallt. Då den göres upp, arbetas
i degen 3/« skålp. smör. Beströs med
socker. Sedan " kiansarne jäst upp,
gräddas de i svag ugn. Maja E—.

Köket.

Surstek. En späckad stek nedlägges .
i så mycket ättika och dricka — hälften
af hvardera — att det väl täcker den,
samt starkpeppar och lagerbärsblad efter
smak. Deri skall den ligga om vintern
6—8 dagar, om sommaren endast 2—3,
under daglig vändning. Den brynes
sedan i smör under påspädning af
dricka och vatten (hälften hvardera),
utom sista qvarten, då den påspädes
med mjölk. Serveras med sin egen sås.

Paula.

Kalfstek. Kalfsteken lägges i
kern-mjölk dagen innan den användes;
skinnet aftages. Späckas med
fläskbitar och stekes i ugn. Paula.

Sillsallad. Dubbelt så mycket potatis
som sill, rödbetor lika med sillen, dito
kött och äpplen tillsammans, lök efter
smak; bra med socker och ättika.
Vispad grädde slås öfver. Paula.

Medvurst. 10 skålp. oxkött och 5
skålp. fläskkött males tillsammans samt
blandas med 8 skålp. finskuret fläsk.
Till 1 lisp. medvurst tages Vh qvarter
konjak, 20 lod salt och 6 lod salpeter
samt hvitpeppar efter smak. Massan
arbetas under 1 timme. Paula.

42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1888/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free