Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. Fredagen den 9 mars 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manuskript, som ej antages till Införande, återsändes, så vida porio
bifogas. Inga ofrankerade försändelser lösas.
IDUN
Annonser mottagas endast mot kontant liqvid i förskott af 25 ore pr
4-spalt. petitrad (= I I stafvelser). Ingen annons införes under I krona.
arfvinge. Qvinnan tillhörde den här i
Stockholm så rikt representerade klass, som med
största nöd får brödet att räcka från handen
till munnen. Nu kom en af pensionärerna på
den idén att föreslå en insamling af 10 öre
pr person t. ex. till utstyrsel åt den lilla
väntade. Detta förslag vann icke blott anklang,
utan en stormande sådan och det dröjde icke
länge, förr än hela asylet sydde små mössor,
tröjor och linnen; en kom med spetsar, en
annan med tygstycken oeh endast Gud vet,
huru många kära minnen och underliga tankar
väcktes till lif i de grånade hufvudena vid
denna ovana sysselsättning. Emellertid fick
den lille en utstyrsel som »en liten prinsessa».
Hela detta stora maskineri sättes emellertid
i gång medels frivilliga bidrag af enskild
välgörenhet. (Den lilla afgiften af 50 — för
somliga 25 — kronor, som hvarje pensionär betalar
pr år, är naturligtvis i sjelfva verket en
bagatell.) Och det behöfver icke påpekas, huru
stor deras förtjenst är, som oegennyttigt åtagit
tagit sig mödan att leda och hålla vid makt
detta företag. Jag vet, att många af styrelsen
satt till stora summor, de öfriga verka genom
att intressera andra, som mera förmå; alla
offra de sin tid och sitt osparda nit.
Det är möjligt, att någon af mina
läsarinnor fäster sig vid min lilla teckning ur dessa
gamlas tillvaro oeh vid tanken på någon egen
åldrig kär anhörig eller på sin egen ålderdom
gripes af en önskan att bidraga med en skärf
till dessa gamlas lycka och trefnad.
Ingenting hindrar dem då att sätta denna önskan
i verket. Jag känner visserligen icke till,
hvem som är styrelsens kassör, men jag
behöfver blott nämna ett par af
styrelseledamöternas namn och adresser, så kunna mina
läsarinnor vara öfvertygade om att deras gåfva,
den må vara liten eller stor, blir med glädje
mottagen och på allra bästa sätt använd.
Jag hade nog mycket mera att prata med dig
om — hela skäppan full. Men jag måste lngna
mig till nästa gång. Din Guido.
»En kyss och en sommarnatt»
Fritt från engelskan af E. A—n.
f5r du bloit orätt en enda gång —
En suck för djup och en kyss för
lång —
Till regn blir solskenet snart förbytt,
Din lefnads glädje med ens då flytt.
Hur lätt blir pligten tillbakasatt,
Hur svårt att vaka en sommarnatt —
Ty kyssen kommer, det vet nog jag,
Och sommarnatten blir vinterdag!
Hårets hygien.
Yid Iduns första pristäfling belönad med extrapris.
|Bifvet har, utom verkliga motgångar, djupa
sorger och tärande bekymmer, äfven sina
mångfaldiga s. k. pétites miséres, och bland
dessa räkna vi hårets affallande. Hur ofta
höres ej den klagan, att »allt håret går af
mig,» och få torde de qvinnor vara, hvilka
icke tidtals känt det dagliga obehaget häraf,
den aggande vissheten, att återväxten icke håller
jemna steg med förlusten. Inträffar detta som
följd af verklig sjukdom i öfrigt, hvilket som
bekant ofta är händelsen, torde vederbörande
läkare icke underlåta att härom gifva nödiga
föreskrifter. Men i andra fall rådfrågas väl
sällan någon »vetenskapligt bildad» specialist
på detta område, så vida ens någon sådan fins
inom vårt land. De stora verldsstäderna hafva
ju privilegium på sådana professorer i så väl
den kapillära som andra grenar af mera populär
läkekonst.
Vi lemna dessa i sitt värde ocb hålla oss
till hvad vanligt godt omdöme, sundt förstånd
och erfarenhet gifva vid handen. Att atklippa
håret är ju den åtgärd, som ligger närmast, är
mest radikal och som för de unga har föga
afskräckande; men de flesta, som dubblerat
30-talets udde, torde dock betänka sig, innan saxen
sättes på de långa, om än tunna länkarna. Då
man betänker, att uttrycket »kortklippt» i fråga
om icke längre unga damer, fått en alldeles
särskild betydelse, så kan man föga tindra
härpå. Erkännas måste dock den frihet från
flärd och brist på fåfänga, möjligen äfven den
praktiska blick för tidsbesparing, som diktera
beslutet att adoptera detta viga sätt att få
koiffyren snabbt ordnad. Klädsamt är det för
ytterst få, helst som äfven gifta damer hos oss
icke visa sympati för det engelska bruket med
små mössor, hvilka delvis täcka hufvudet och
förfärdigade af äkta, gamla spetsar, blifva
verkliga lyxartiklar. Nej, vi vilja behålla vårt hår
så långt, så tätt, så vackert som möjligt.
Till en början afrådes då, utan undantag, från
alla hårfärgningsmedel, som afse att hindra
hårets grånande. (Konsten och modet att
uppträda med än rödt hår à la Titian, än blondt à
la Ophelia, än svart à la Tsigane, förbigås här
med välförtjent tystnad.) En ännu frisk hy,
lifliga drag och klara ögon missprydas ingalunda
af silfverstänkta flätor eller snöströdda lockar oeh
i sjelfva smakens hufvudqvarter, Paris, ser man
ofta de mest förtjusande hufvud med
blekröda rosor och juveler i det nästan hvita håret.
Härvid torde dock, för att få färgen jemnare,
användas puder, hvilket är jemförelsevis oskadligt.
Håret utgör ju en del af vår organism, och
samma lagar gälla för des3 vidmakthållande
som för kroppens i öfrigt. Noggrann omsorg
och vård är härför ett hufvudvilkor.
Tvättning med ljumt vatten och tvål invid hårrötterna
må icke försummas, men kan och bör ej ske
dagligen eller allt för ofta, emedan tjockt, långt
hår, äfven utslaget, blott långsamt torkar och
aldrig må hopvridas oeh uppfästas vått eller
fuktigt. Deremot få borstning oeh kamning,
såväl morgon som afton, aldrig försummas, och
de härtill nödiga reqvisita böra med omsorg
utväljas. Alltså: en god borste, hvars storlek oeh
hårdhet lämpas efter hårets mängd och
beskaffenhet; s. k. redkam helst af buffelhorn, icke
guttaperka; finkam af buxbom, samt, om man
ej finner dem obehagliga att använda, små
kardor af fin ståltråd på läder. Håret bör väl
redas och länge borstas samt allt mjäll
borttagas. Då håret vill, som man säger, »rasa
af», så att till slut hela länkar af många
hårstrån tillsammans medfölja kammen, är det
en ganska vanlig och lätt förklarlig tanke, att
man bör kamma så sakta som möjligt och
blott ytligt öfverfara håret. Detta är dock det
sämsta man kan göra, och på så sätt främjas en
vanlig orsak till affallandet, nämligen en sjukligt
stegrad fettbildning vid hårrötterna, lätt
igen-känlig derpå, att mössor, hattfoder,
kuddöfver-drag m. m. efter helt kort begagnande visa
sig flottiga. Det säger sig sjelft att feta oljor
och pomador här äro öfverflödiga, och dessa
böra i allmänhet endast sparsamt, vid särskild
torka och sprödhet användas. I dess ställe
böra sprithaltiga, föga parfymerade hårvatten
(lotions*) väl ingnidas, minst ett par gånger i
veckan, hvarjemte omkring en gång i månaden
det yttersta af håret bör afklippas. Sådan
s. k. spetsning sker bäst hos perukmakaren
eller af en hårfrisör. Man bör ej vara rädd
att kamma och borsta grundligt, ända intill
hårfästet. Inom ett par dagar, sedan det redan
lossnade afgått, skall vida mindre och
slutligen blott obetydligt hår medfölja vid
kam-ningen.
Till si^t några ord om »luggen», som väl
numera bäres af de flesta qvinnor vid oeh
under medelåldern, och som, en gång anlagd,
d. v. s. kortklippt, är svår att åter bli af med,
dels emedan det halfvuxna pannhåret faller i
högst osköna och besvärliga testar, dels ock
derför, att det ständiga krusandet synnerligen
hämmar och fördröjer hårets tillväxt. Kedan
förliden vår visade dock modeplanscher ett
försök till införande af uppstruket eller, rättare, på
hjessan uppfästadt, lätt vågadt pannhår,
hvarigenom pannan lemnades fri. Då en sådan
anordning dock möter verkliga, praktiska
svårigheter, torde dermed ännu dröja, åtminstone
hos oss, och under tiden må, i fråga om
bränning, nämnas, att sådan, någon gång använd,
gör nytta, i synnerhet, om ett eller annat
hårstrå visar benägenhet att klyfva sig i spetsen.
Detta beror på förekomsten af en mikroskopisk
mask in uti hårröret, hvilken af bränningen dödas.
Användes tången dagligen äfven med nödig
försigtighet, hvartill fordras tid och omsorg,
mister håret sin glans och mjukhet, och
derför är krusning på kall väg att föredraga. För
stelt, tjockt hår må det engelska patentet,
mes-singsnålen med kautschukringar användas; annars
särskildt böjliga krusnålar, men aldrig vanliga
bårnålar, . hvilka allt för mycket nöta håret.
Till mycket fint, mjukt hår kunna fina s. k.
spindelnålar användas, då kring hvar nål blott
en tunn länk viras. Detta sätt har den stora
fördelen att icke misskläda och blott framställa
en lockig kant under nattnätets spetsar och
bandrosetter, — med hvilket koketta råd vi
afsluta denna, dock fullt allvarligt menade, och
i afsigt att gagna, skrifna uppsats.
— In —
En koketts bekännelser.
Skiss för Idun
af Mia.
(Forts. o. slut).
ifverraskningen, lilla mamma, komma vi
I" i icke snart till öfverraskningen?»
frågade Ebba sin mor, sedan denna
under en halftimme underhållit henne med en
redogörelse om hvad hon hört och sett i kyrkan.
»Jo, nu komma vi ändtligen dit,» svarade
friherrinnan och lutade sig bakåt i fåtöljen,
med ögonen stadigt riktade på sin dotter.
»Kan du tänka dig, hvem jag mötte, Där jag
kom ut nr kyrkan?» frågade hon med tonvigt
på hvaije ord.
»Nej, du gör mig verkligen nyfiken, det
måtte bli en märkvärdig nyhet, som jag
kommer att få höra!»
»Ja, mycket märkvärdig, men var för all
del lugn, mitt barn! Doktor M., din för detta
detta tillbedjare, är i sta’n!»
* Sådana finnas in- och utländska i nästan otaliga
sammansättningar. Bland svenska fabrikat må
särskildt rekommenderas: Extrait végétas af Zeivertz,
Göteborg, och Kosmetiskt hårvatten från Sundberg,
Stockholm.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
