Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. Fredagen den 8 juni 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
öfver henne med sitt ljusa, spetsiga skägg, sitt
korta, silkesfina hår och siua trohjertade ögon,
som blickade på henne med en glad, lockande
fråga; hon såg de friska, röda, leende läpparna,
och nu trycktes de mot hennes i en lång, lång
kyss, som spred sig genom hennes ådror sona
glödande lava, men det var ändå så uuderbart
herrligt, så domnande ljuft —–och hon
sträckte ut sina armar för att lägga dem om
hans hals, och hviskade: »Erik —!»
I nästa sekund satt hon upprätt i sängen,
flämtande, förvildad, stirrande omkring sig i
det halfskumma rummet, och då hon kom till
medvetande, skrek hon till, kastade sig tillbaka
mot kuddarna och drog täcket öfver hufvudet.
Tankarna voro som fastnaglade i hennes hierna,
och den första, som gjorde sig lös, tjöt ordet:
»Synd!» i hennes öra, så att hon flög upp igen,
rusade tram till fönstret och drog tipp
gardinen ; morgonljuset böljade in och förjagade alla
de hånskrattande afgrundsandar, som gömt sig i
skuggorna der inne.
Synd — dödssynd!
Hon stod lutad mot fönsterposten med till-
slutna ögon, tills hon började frysa. Hon kröp
åter ner i sängen, och med värmen spred sig
äfven en lugnande, tröstande ro öfver hennes
nervöst skälfvande lemmar: hon hade sofvit
oeh drömt, och i sömnen är man ofri,
oansvarig, försvarslös mot de onda makterna;
drömmens bemsökelse kan Gud ej räkna oss till
skuld.
Hon hemtade sig så småningom, och den
vilda hjertklappningen blef efter hand normal,
Hon tog en bok från nattduksbordet och
försökte läsa för att slå bort tankarna på det
gräsliga, som nyss vederfarits henne, men dagern
var ännu ej tillräcklig för att hon skulle kunna
urskilja de fina bokstäfverna. Hon lade sig
tillbaka mot kuddarna för att försöka somna
om igen, men knappast hade hon tillslutit sina
ögon, förr än hon åter, i fullt vaket tillstånd,
kände de varma läpparne hårdt tryckas mot
sina — —.
Detta var icke dröm -—• det var hennes egna
onda tankar, och de voro icke ofria, oansvariga!
Hon satte sig upp, men det var, som om
hon ej orkat känna någon förtviflan; hon lutade
hufvudet mot nattduksbordets skarpa kant, såg
rakt framför sig på täckets blomstermönster
med en trött blick och mumlade slött:
»Synd mot den helige ande — — hvarken
i detta lifvet eller det tillkommande — —»
(Forts.)
Undertecknad,
Iduns redaktör och utgifvare, är under juni
månad bortrest. De löpande göromålen skötas
af medarbetaren i tidningen hr Pehr J. Wallin.
Frithiof Hellberg.
Iduns byrå och expedition
hållas under sommarmånaderna öppna endast
måndagar, torsdagar och fredagar kl. 10—1.
Våra barn.
Att barnögon behötva beväpnas med
glasögon är ej sällsynt mer.
Synsvaghet förekommer allt mer ocli uppstår,
der den ej är ärfd, genom bristande
aktsamhet. En förståndig moder
skyddar dibarnet redan för starkt ljus och
tvärdrag, i synnerhet efter sömn och
svettafsöndring. Äfven öfvervakar hon
barnens arbete och tillåter ej att boken
eller arbetet hålles för nära ögonen
eller skötes vid ljuset från en fri
gaslåga. Många läsa med förkärlek i
skymningen eller vid skenet från brasan,
således vid alltför otillräckligt ljus,
eller fortsätta så uthållande med ett
ögonen ansträngande arbete, att
synnerven ovilkorligen måste lida deraf;
faran och skadan häraf inses ju lätt
nog; må man då ock afvärja de samma.
I barnkammareu och skolrummet böra
rullgardinerna vara mörka och ljuset
falla från venster öfver de arbetandes
bord. Barn med svaga ögon böra ej
tillåtas att sysselsätta sig med
uthållande läsning eller handarbete, som
kräfver ansträngande af synen.
Deremot böra de röra sig mycket i det fria.
C. J.
Bostaden.
»Rinnande innanfönster». (Med
anledning af en »Bekymrad husmoders»
klagan i Idun n:o 9.) Detta ofta
förekommande obehag är så godt som
omöjligt att hämma genast, det går
sällan på så kort tid som några veckor.
Det nedrinnande vattnet uppkommer
nästan alltid af fuktighet i väggarna,
som vid rummets uppvärmning
afdun-star i gasform, for att derpå åter
kondenseras till »imma» (vatten) på de
kallaste delarne af väggarne, hvilket
vanligen är fönstren.
På grund häraf måste botemedlet gå
ut på att bortskaflà fukten ur
väggarna, och detta sker vintertiden bäst
genom att medels eldning tidt och ofta
uppvärma rummen, under det man
samtidigt sörjer för en frisk
luftcirkulation, antingen genom fönstren eller
genom särskildt anbragta ventiler. Gör
man detta, skall man, under
förutsättning att ny fukt ej tillföres rummet
genom otäta tak och väggar etc. snart
iakttaga, att imman på fönstren allt
mer minskas. De flesta trähus kunna
på detta sätt uttorkas på några
månader, stenhus torde möjligen taga något
längre tid. Stenhus bygda af
saltsjötegel blifva, som allmänt kändt är,
aldrig fullkomligt fubtfria; i sådana hus
är det derför så mycket mer vigtigt
att hafva god ventilation. Att under
sommaren ha fönstren öppna så mycket
som möjligt, är ju alltför vanligt, att
behöfva påpekas, men vanligen är man
dervid mycket rädd för att ställa till
»drag», som ju är både obehagligt och
skadligt för dem, som måste vistas i
rummet. Draget verkai dock
synnerligen fördelaktigt för uttorkande af
fuktiga väggar, dä det ju består i en
ökad luftcirkulation, som helt naturligt
medför en hastigare afdunstning. Då
man ju om sommaren vistas mycket
utomhus, bör man derför ej underlåta,
att då tillfälle ges, tillställa diag, och
förvisso skall man under den derpå
följande kalla årstiden finna, att detta
varit fördelaktigt för en fuktig bostad.
E. Wn.
Husgerådet.
Aseptin. Då aseptin är eLt
sundhets-medel, som nära nog användes i hvarje
hem, men är ganska dyrt att köpa på
apotek eller i bodarne, är det. mig ett
nöje att kunna gifva Iduns läsarinnor
ett recept, enligt hvilket man för 87
öre kan tillreda en bel kanna helande
och välsmakande aseptin. 100 gram
borsyra löses i en kanna kokhett
vatten och försättes med 100 gram
glycerin; den kallnade blandningen tillsättes
med 12 droppar pepparmyntolja och 7
droppar nejlikolja, filtreras genom
dubbel flanell och buteljeras, men får ej
under vintern förvaras på kallt ställe.
Asta.
Gardiner. Då trådgardiner nu mera
äro de som mest användas, men till
följe af sin tjocklek och bredd äro
svåra att handtera med ett litet
stryk-jern, vill jag gifva Iduns läsarinnor
det rådet att aldrig stryka utan i
stallet mangla südana gardiner. Man
stärker gardinerna i kokad potatisstärkelse,
tillsatt med något stearin, torkar och
duggar dem samt låter dem sedan ligga
en dag, hvarefter man med omsorg
lägger dem på en mangel. De
upphängas så våta som de äro och äro då
lätta att drapera, som man önskar.
Gardinerna komma, då de blifva torra,
att se ut som nya och alla de
ojemnheter, som uppkomma genom strykning,
uteblifva. Asta.
Huskurer.
Aida säger* i »huskurer» — »mot
tandvärk»: »Ett bättre medel, som
dock ej kan fås utan läkares påskrift
är: Sol. chloret. ferrie, spirit.» Detta
måste vara ett rent misstag, ty nämnda
droppar, jerndroppar, som ej ha något
gifttecken (Svenska farmakopén), är
apotekare skyldig tillhandahålla oeh lemna,
" i N:o 14 af Idun.
hvem som det önskar. De göra
säkerligen ej heller ringaste gagn i nämda
syfte. Bättre hade varit om Aida
förordat Sol. Jodi spirit., som säkert
hjelper, om tandvärken härrör af
pe-riostitis i tandroten eller om tanden
skulle vara ihålig följande:
Acet. Morph................................gr. 0,oi
Ætherol. Caryopliyl..............» 2
Choriformii puri........................» 2
Spirit concentr....................» 8
hvaraf några droppar på bomull lägges
i den ihåliga tanden. Detta är ett
osvikligt medel, som dock ej fås från
apoteket, utan läkares påskrift på Eec.
I stället för Aidas »hemkokta
bröst-saft», som jag gammalt känner, men
aldrig kunnat förlika mig med, skulle
jag vilja rekommendera såsom ettalldeles
säkert upphostningsbefriimjande medel
följande:
Honung ..................... 50 ort.
Osaltadt smör_______________ 12,5 »
Finrifven ingefära ......... 8 »
Äggulor ..................... 4 st.
Detta blandas utan kokning. Häraf
tages en liten matsked 3 eller 4
gånger dagligen. Ar hostan mycket
envis, torde kanske två sådana satser
behöfva tagas. Till efterkur tages hellre
än Roséns bröstdroppar Tinct. Tliebaica
Benzoica gr. 50, hvaraf tages 25 à 30
droppar hvar annan timme.
Nitmar.
Strykning".
1li skålp. stärkelse upplöses i
bränvin. En tesked borax, 1 d:o pulv.
gummi, 1 d:o silkestvål, 1 d:o hvitt
flnstött vax, 1 halft qvarter kokt
vatten. Allt detta blandas väl, hälles på
stärkelsen oeh arbetas i 15 minuter.
Utspädes med 3 qvarter kokande
vatten och arbetas ännu en stund. Tyget
bör vara torrt, då det starkes. Under
strykningen öfverstrykes det med en
lapp, fuktad i vatten, i hvilket något
blåelse blandats. Strykjernet
understrykes med hvitt vax, inlagdt i en
tunn linnelapp.
Fönsterträdgården.
Rosodling för rum. Då rosor äro bland
våra mest praktfulla oeh välluktande
blommor, bör det ligga i hvarje
blomsterväns intresse att odla sådana.
Sättet att sköta dessa och med dem komma
till önskvärdt resultat är följande:
Sticklingar afskäras i mars eller april
månad och nedsättas i sandblandad jord
samt vattnas sparsamt. Efter
rottagningen omsättas plantorna i god
gödslad jord och ställas i soligt fönster att
växa. I november månad nedsättas
krukorna i en ljus och frostfri källare
och vattnas der hvar tredje vecka; i
april upptagas de åter och omplanteras
i god jord. Då rosorna börja lifligt
växa, blandar man en tesked benmjöl
i öfre jordlagret i krukan och vattnar
rikligt samt tillser noga, att icke ohyra
kommer på de spiida bladen eller
blomknopparna. Asta.
Omplantering af krukväxter. Då man
på vårsidan omplanterat öfvervintrade
krukväxter i större nya krukor, ser
man ofta växterna börja försämras och
vaiitrifvas. Orsaken dertill är oftast,
att vattnet, hvarmed man
begjuterjor-den, ej tränger till rötterna, utan af
krukväggarna uppsuges. Derför gör
man väl i att låta nya krukor ligga i
vatten en tid före begagnandet, så att
vid börjande vattning fuktigbeten
genast kan komma växten till godo.
Bakning1.
Grahams- eller sundhetsbröd. 1 lisp.
sammalet hvetemjöl, 2 kannor mjölk,
1 skålp. socker, 1 skålp. smör. Häraf
utbakas halftumstjocka
knäckebrödskakor, som sedan torkas. Detta bröd är
mycket lättsmält.
Konservering.
Ett billigt medel. Då det nu är tid
att lägga ned vinterkläder, mattor,
gardiner o. d. till förvaring under
sommaren, önskar man naturligtvis
verkställa denna behandling så väl, att man
ej der ute på sommarnöjet behöfver
frukta att vid en skeende uppackning
finna de ofta värdefulla sakerna tagna
i besittning af en koloni mal eller af
andra skadedjur. Den omfattande
vä-dringen är redan öfverstökad och
husmodern står tvekande mellan förut
begagnade eller af väninnor
rekommenderade sätt att verkställa den slutliga
inpudringen; säkra medel äro så dyra
och de billiga leda sällan till åsyftadt
resultat. Derför bör ett ofelbart och
billigt medel, som praktiskt pröfvats så
väl af meddelarinnau som af många
hennes bekanta och väninnor,
mottagas med glädje af Iduns läsarinnor.
Medlet är helt enkelt och erhålles för
några ören på närmaste apotek: det
heter naftalin. De sinå ljusa
kristallerna strös öfver sakerna och framför
allt i sömmar och veck. Redan vid
ringa temperaturförhöjning smälter
naftalinet och utvecklar då en gas, som
är ett säkert gift för insekter, deras
larver oeh ägg. I ringa mängd luktar
denna gas ej oangenämt. Försigtiga
husmödrar bruka upprepa inpudringen
en eller två gånger under sommaren,
men en grundlig sådan är nog
tillräcklig. Naftalinet efterlemnar ej
några fläckar. Lukten deraf försvinner
vid vädringen fram på hösten.
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
