Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 27. Fredagen den 6 juli 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
fåktelser. Det är sä förfärligt att tänka, att
jag kunnat förebygga allt, om jag inte varit så
sorglös och så omisstänksamt lemnat henne i dina
händer -—»
»Mina anfäktelser, som du kallar dem, voro
i full öfverensstämmelse med hennes egen
önskan. ITon ville ha e» lifsuppgift —-»
»Ja — en uppgift att lefva för; den da
gaf henne blef hennes död. Om hon fått välja
mellan din lifsuppgift och den jag ämnade
erbjuda henne, hade hon valt min. Nu har du
stulit hennes unga lif och gjort hela min framtid
dyster och fattig.
Han talade i trött ton, utan en skymt af
förebråelse.
Tårarna runnö stora utför hennes kinder;
om hon kunnat slita ut sitt hjerta oeh köpa
honom litet lycka derför, skulle hon ha gjort
det. Hon längtade att få falla ner vid hans
fötter, omfamna hans knän och tigga honom
om förlåtelse, men hon vågade icke.
»Hvar var det?» frågade han plötsligt oeh
såg upp.
»Hvad menar du?»
»Hvilket fönster var det?»
Hon stod en stund orörlig och gömde
handen i klädningsvecken. Till sist förde hon
långsamt upp den och pekade på det högra
salsföustret, utan att se ditåt.
Han gick fram till fönstret och stod der en
stund, ined ryggen vänd utåt rummet. Men
så föll han ner på eD stol, lade armarna i
kors öfver fönsterbrädet och gömde ansigtet
mot dem. Hon såg, att hans breda axlar
krampaktigt ryckte till ibland, men hon hörde
inga snyftningar.
Hon stod bredvid honom oeh tog icke sina
ögon från detta kullriga, välbildade hufvud, som
hon fordom smekt ibland på sitt tafatta sätt,
men som hon icke vågat vidröra, sedan hae
blef man ooh de långa ljusa, barnsliga lockarnn
förvandlats till denna tätt åtsittande hufva af
finluddig, grågul silkesplysch. Oeh utan att
hon visste, hvad det var som lossade hennes
tungas band, sade hon honom nu allt detta,
som hon icke kunnat få öfver sina läppar
under dessa långa år, sade honom huru
gränslöst hon älskat honom, huru hon längtat efter
honom, då han var hos henne, och sörjt honom
nästan som en död, då han var borta, huru
hon kämpat mot denna måttlösa känsla, derför
att hon viste, att man ej fick hålla en jordisk
varelse så kär, det fans ingenting, som hon
icke skulle ha gjort, om han befalt henne det.
»Visste du, att jag höll af Ingrid?» frågade
han hastigt och såg upp på henne.
»Jag förstod det, då ditt bref kom,»
svarade hon, »men då var det — — ja, Erik,
jag tror, att det då redan var för sent.»
Hon kunde ej uthärda hans blick, utan lät
sina ögon glida undan. Hon kom i håg, hvad
hon känt, då hon först kom på den tanken att
sammanställa namnen Erik och — Aimées
dotter.
»Du ljuger,» sade han hårdt, »du har inte
älskat mig, då skulle du inte ha handlat mot
mig, som du giort.»
Det blef tyst i rummet. Hon stod framför
honom med sammanknäpta händer; han satt och
stirrade ut på gatan med en frånvarande blick
som om han glömt, hvar han befann sig.
»Skall du aldrig kunna förlåta mig, Erik?»
sade hon ödmjukt. »Om jag handlat orätt, så
var ju ändå mitt uppsåt godt. Inte kan du
glömma eller förneka, hvilken trofast vän jag
varit dig? Om du tar din kärlek ifrån mig
— vet du då, hur alldeles ensam i verlden
jag blir?»
»Min kärlek?» hånskrattade han.
Det kom en dödlig förfäran öfver henne, att
han skulle uttala de ord han nu hade på tungan
— nej, hon ville inte höra det, hon ville inte
höra detta, som hon anat i sina mörkaste
stunder, men aldrig velat erkänna för sig sjelf
— hon ville inte höra honom säga, att hon
alltid varit honom likgiltig, att hennes kärlek
plågat honom, att han aldrig hållit af henne
annat än med en ljum, pligtskyldig tillgifvenhet.
Hon kunde göra hvad som helst för att lyda
de der förfärliga orden. Hon kastade sig öfver
honom med ett skrik och tryckte hans hufvud
hårdt intill sig, liksom för att hålla honom
fast.
Men han skakade henne af sig, och nu stod
han ett långt stycke ifrån henne.
»Rör mig inte!» ropade han i hotande ton.
»Hur vågar du röra vid mig? Jag känner dig
inte! Jag hatar dig, jag hatar dig — och jag
skall hata dig, så länge jag lefver! Du har
gjort mig mera ondt, än du någonsin kan
godt-göra. Hela mitt lif har du plundrat ut. Och
det säger jag dig, att när nu dörren stängs
mellan oss, har du sett mig för sista gången!
Hellre Amerika än att behöfva andas samma
luft som du!»
Han gick till dörren utan att se sig om,
oeh nu var han borta. Hon vacklade efter
honom, men måste ta stöd mot dörrposten,
och der hörde hon hans steg aflägsna sig utför
trapporna.
Hon var ensam.
(Slut).
Huskurer.
Ett oskadligt, verksamt medel mot
diarré hos späda barn är rent
pulveriseradt gummi arabicum, hvaraf en
rågad tesked upplöses i en half kopp
hett vatten. Af denna qvantitet
ingiftes en tesked i sender under loppet
af ett dygn (kan också inblandas i
barnets mjölk). Emedan lösningen lätt
surnar bör ny sådan dagligen göras.
Detta medel botar äfven långvarigare
tarmkatarrher hos barn.
Finsk husmor.
Medel mot brännskada. Målen krita
och lin- eller matolja blandas till
konsistensen af vanlig honung, hvarefter
tillsättes vinättika, tills blandningen blir
ungefär som sirap. Denna salva
stry-kes på det skadade stället med en mjuk
borste eller fjäder genast då man bränt
sig. Detta är ett välgörande medel
och skänker stor lindring. Doris.
Medel mot bleksot. Tag en hand
full trifolium och en dito hvitväpling
samt koka detta i ett stop vatten, tills
blott ett halft stop är qvar; sila från
grumset och drick sedan af detta té
en kopp hvarje morgon på fastande
måge och tag en liten promenad i fria
luften. Jag svarar för, att det skall
visa sig nyttigt. Kaffe bör undvikas
under kuren. Kan man sjelf plocka
trifolium och hvitväpling under
sommaren, blir det billigare, eljes kan det
få köpas på hvarje apotek.
Alma.
För reumatisk tandvärk gifves ej
något säkrare botemedel än god laxering.
Tänder rengöras utan svårighet, om
man vid borstningen använder
pulveriserad alun.
Tvätten.
Fransar. I stället för att som
vanligen brukas utkamma fransar på tvät-
tade borddukar och öfverkast, så är
det bättre att medels en liten ren visp,
sedan man lagt duken på ett icke
poleradt bord, utvispa fransarne, då de
blifva som nya och icke slitas.
Doris.
Att tvätta färgadt bomullstyg. 1 en
vanlig tvättbalja slås sä mycket vatten,
som behöfves till en klädning. Såpa
vispas deri och en stor tesked
ammoniak omröres väl. Vattnet bör ej vara
allt for hett I sköljvattnet tages lika
mycket ammoniak. Kläderna fa, ej
ligga qvar i vattnet utan vridas och
hängas till torkning genast. Tvättade
på detta sätt bibehålla de färgen
mycket länge.
Gardintvätt. ’Iz skålp. Sinclairs tvål
skäres i små tunna bitar och lägges i
en kruka och ’h kanna varmt vatten
slås derpå. Gardinerna hopläggas hvar
för sig och läggas i det kärl, hvari de
skola tvättas. Tvålvattnet blandas,
sedan tvålen blifvit väl upplöst, med 5’h
kannor vatten, hvilket slås öfver
gardinerna. Man efterser noga, att de
blifva väl genomvåta. De böra ligga
deri 24 timmar, men under tiden
vändas försigtigt, så att de öfversta komma
underst. »Sedan gardinerna legat den
bestämda tiden, kramas de upp och
nytt varmt vatten slås öfver dem,
hvarmed fortsattes tills det sista blir klart,
då de äro färdiga. I stärkelsen kan
läggas blåelse och litet stearin för att
lätta strykningen. 1 skålp. tvål kostar
40 öre. Dertill åtgår 12 kannor
vatten ; satsens storlek är beroende på,
huru mycket man har att tvätta.
Louise.
Fönsterträdgården.
Medel att få myrtenplantor att blomma.
Myrtenplantor böra, om de blifva
riktigt behandlade, blomma en gång om
året, hvilket emellertid lättast befordras,
om man sommartiden ställer dem på
190
en solig plats ute i det fria och om
vintern i ett oeldadt rum, hvars
temperatur likväl icke är under noll.
Om-planteringon bör ske om våren och
dervid bör kraftig, med lera och sand
uppblandad jord användas och krukorna
böra ej vara för stora. Några veckor
efter omplanteringen kan man en gång
i veckan, helst någon mulen dag, vattna
plantorna med gödselvatten och varma
regnfria dagar efter solnedgången sprita
öfver dem med regnvatten.
Handarbeten.
Billiga, vackra och varma sängmattor
kunna förfärdigas medels vanlig
stickning af kulörta bomullstrasor, hvilka
likväl ej få vara allt för utslitna.
Trasorna klippas som till en finare
matt-väf, hvarefter de ordnas och hopnästas
antingen hvar färg för sig eller till
s. k. Hamm. Derpå stickas de till
fyrkantiga bitar, kilar eller längder,
hvilka ordnas efter smak och hopsys.
Mattan omgifves af en frans, tillverkad
af groft ullgarn.
Toaletten.
Fettfläckar på ylle och bomull
borttagas lätt, om man lägger ett glödande
kol i en urvriden bomullslapp och
håller den lätt på fläcken.
Annes.
Trädgården.
Jag råder Iduns läsarinnor att odla
pumpor (växtmerg), i synnerhet då man
ej har tillfälle att sköta drifbänkar i
och för gurkor. Jag har nu i 8 år
användt pumpor i st. f. gurkor, så väl
till sylt som nedläggning i ättika, och
ingen skulle kunna säga, att det
funnits någon skilnad. Med
beskrifningar till det ena som det andra stårjag
gerna till tjenst. Stenia.
Drycker.
a Lilla Hildas» sockerdricka. Till 2
kannor källvatten tages ’Iz skålp. socki r
och 1 helbutelj bajerskt öl, hvilket
blandas noga och tappas på buteljer,
som väl korkas. Ett russin i hvarje
butelj påskyndar jäsningen. Ungefär
på åtta dagar är det färdigt att dricka.
Jenny L—g.
Bakning".
Simpla mandelbröd. 3 vispade ägg, 2
lod bittermandel, 12 lod socker, ’/2 ®
tvättadt smör och 3/» ® hvetemjöl arbetas
väl tillsammans och ställas att kallna.
Deraf rullas fingertjockt och afskäres 3
tum långa bitar, som litet tillpackas
med en knif; bröden smörjas med
vi-spadt ägg och stjelpas i grofliackad
sötmandel. De ställas gle6t på smorda
plåtar och gräddas i svag ungsvärme.
Ebla.
Pepparkakor utan ägg och smfir.
Dagen innan pepparkakorna bakas
tillre-des en deg af 1 qvarter okokt sirup,
1 qvarter grädde, 1 skålp. krossocker,
5 skålp. hvetemjöl, 1 matsked finstölt
soda, nejlikor, bra mycket ingefära samt
cederolja om man så vill. Hilda.
Fina kringlor. 1 kopp skiradt smör,
1 kopp grädde samt 1 kopp socker.
Hvetemjöl iröres till en lagom deg.
Deraf bakas kringlor, som doppas i
vispade äggulor samt öfverströs med
socker och hackad mandel.
Hilda.
Mandelsprits. 1 skålp. socker, 2 ägg
och 4 lod finstött bittermandel röras
till sammans i ett fat. På bordet
lägges 2 skålp. hvetemjöl, 1 skålp. 37 ort
tvättadt smör; en del af mjölet arbetas
i smöret, som klappas ut på bordet,
massan lägges der på oeh allt sammans
arbetas väl i hop tills det är väl
blandadt. Degen skäres i 6 delar, hvaraf
göras långa smala rullar, som spritsas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
