Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 43. Fredagen den 26 oktober 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
Ruth med ens förd bort till dessa obekanta
trakter, så fjerran som hon förr sällan varit,
der ett nytt, främmande lif öfverallt öppnade
sig för hennes nyfikna blåa ögon. Oeh hon,
som aldrig känt fader eller moder, blef vid en
mors hand förd in i den lugna vrån bakom
den gröna porten, der pappa Rebolledo
sysslade midt upp i middagshettan bland blommor
oeh träd och der bofinkarne sjöngo.
Hvad den lilla frun var lycklig och stolt,
när hon kom med sin skatt. Och ej ens pappa
Rebolledos skepticism höll profvet; han kände
genast eu alldeles särskild värme inom sig —
en främmande ljuf värme, hvilken ban då för
allt verldens guld ej skulle kunnat tvingas
vidgå — när den lilla leddes fram och af sin
nya mor lockades att säga efter det
märkvärdiga namnet: »pappa Jebolle–pappa Jebol-
ledo», som aldrig förr öfver några läppar fått
en sådan klangfårg som öfver denna späda
mun. Och den lilla frun, hvars vänliga
ansigte lyste ungdomligare än någonsin, tvang
honom att känna med sina jordiga svarta fingrar
på Ruths ljusa lockar — »hur mjukt, hur
förtjusande lent I» — och slutade med att
burdus lyfta »ungen» upp att pussa »pappa
Je-bolledo» — tänk eder! — rätt på munnen!
Men utifrån gatan genom portens oeh
plankets springor lyste en bel rad nyfikna ögon
af idel frågor: hvad monde detta betyda?
Nu började ett nytt lif i det gamla huset.
Ruth ryckte med storm in i de ny förvärfvade
föräldrarnes hjertan, in i deras hvardagslif oeh
hvardagsvanor, och, innan de rätt visste ordet
utaf, hade de så godt som förgätit den tid,
dä hon icke funnits der; de kunde ieke längre
tänka sig trädgården, de låga rummen, den
lilla butiken utan henne.
Trädgärden — ja, der hölls hon mest, när
dagarne voro varma och klara. Hon lade i
dagen ett synnerligt intresse för pappa
Rebolledos göranden, oeh hon riktigt frässade af
blommor, af hvilka hon ideligen samlade sina
små händer öfverfulla. Oeh den förre, hvars
stundliga sällskap hon blifvit, trodde sig snart
hos henne upptäcka anlag till utsökt konstnär-
lig smak: hon valde beständigt de lysande oeh
mest doftande.
»Hon har smak, du mor; hon har vid Apollo
omdöme oeh smak. Du skall få se, det blir
något stort af henne med tiden,» spådde han
i förtjusning.
Emellertid gingo de glada sommardagarne
helt snabbt sin kos, och det blef höst. Ute
i täppan stodo ännu aplarne och syrenhäcken
i löf, höstbruna, purpurröda, guldgula löf, men
öfver de svarta sängarne, skördade för året,
bredde frosten om nätterna sin hvita filigrams,
och äfven dagarnes luft blef bitande oeh grå,
så att Ruth beskedligt måste hälla sig inne i
kammarvärmen.
Oeh en vacker dag fick pappa Rebolledo
taga fram partituren oeh den långa
öfverroe-ken på, kyssa Ruth till afsked oeh tåga ned
till »inrättningen» vid Gustaf Adolfs ’torg oeh
köröfningarna ior Norma.
Förunderligt: det sved en smula inom honom,
att det fria sommarlifvet var förbi. Det var
som om konsten, den »heliga konsten»,
betydde ett grand mindre för honom än förr och
något annat trängt sig emellan denna oeh hans
hjerta.
»Hvart skall du gå, pappa Jebolledo? Jag
vill följa med,» förklarade Ruth, oeh det gjorde
icke saken bättre. Det kunde hon dock ej få,
något som hon hade mycket svårt och behöfde
lång tid att fatta.
Nu uppstod ett nytt bekymmer. Ruth
måste sysselsättas; ut på gatan att leka med de
andra ungarne ville de icke släppa henne, och
någon sorts undervisning måste hon ju ock ha
— hon kunde ej få gå som en liten vildinna.
Medan pappa Rebolledo om förmiddagarne
var borta, sällskapade hon för det mesta med
den lilla frun i butiken; visst var hon i vägen
oeh besvärlig, men det var ett kärt besvär oeh
hennes muntra joller den högsta förströelse.
Men när pappa så kom äter igen, trött af
den tunga tjenstgöringen och den länga vägen;
när den enkla middagen var undanstökad,
bordet i hans rum, som nu mera upphöjts till rang,
heder oeh värdighet af matsal, afröjdt, då tog
han genast itu med Ruth oeh abcboken, för
henne offrande den lilla middagslur, som sedan
länge varit en af hans käraste vanor. Och
den »store konstnären», som skulle känt sig
dödligt sårad, om någon tillförene förmenat
honom vilja slösa sina upphöjda »evner» på
låga guvernantsysslor, satt der timme efter
timme, dag efter dag så from och tålig med
barnet i sitt knä och boken framför sig,
staf-vande och präntande med detta vaknande unga
ingenium.
Han hade riktiga skolmästareanlag, pappa
Rebolledo, det kommo både han och den lilla
frun under fund med! Han hade aldrig anat
dem förr, men de lågo slumrande inom honom
och hade endast behöft denna fördröjda
väckelse för att utveckla sig i all sin glans.
Ruth var för öfrigt en riktigt läraktig och
flink discipel. Hon hade ett lifligt sinne, ocli
en klar och öppen fattningsgåfva, som var
mottaglig för nya intryck oeh nya lärdomar
som ett mjukt vax. Och de dagarne skulle
vara lätt räknade, dä icke den stora tuppen
på första sidan kände sig föranlåten att värpa
flitens belöning i form af söta rariteter, de
der lifligt förde i tankarne den stora
russinlådan i den lilla butiken oeh pappa
Rebolledos pastiljdosa.
Men skymningen föll tidigt på, lampan
tändes oeh pappa Rebolledo afbröt med en
förstulen liten suck sin pedagogiska verksamhet
(så kär hade den blifvit honom!); ett varmt
godnatt till Ruth — ty hon sof sedan länge,
då han åter kom hem — den långa
öfverroc-ken på; oeh när kloekan i Maria visade på
slaget tre qvart till sex, då vred sig den gamla
grönmålade porten pä nytt med gnissel kring
sina gångjern, pappa Rebolledo anträdde sin
vandring till konstens tempel, oeh den flitiga
skonätlerskan tvärs öfver gatan ruckade sitt
schwarzwalderur....
(Forls.)
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
Helsovård.
Varning för blodförgiftning. Det är
i högsta grad farligt att röra i eller
gräfva i jord med handen, om på den
finnes äfven ett mindre sår blott.
Jorden, i synnerhet den gödda, innehåller
en massa bakterier, hvilka, om de
inkomma i ett sår, förorsaka
blodförgiftning. Har man ett sår på handen,
men dock är nödsakad att arbeta i
jorden, bör man ombinda såret med en
lapp, doppad i treprocentig
karbolsyrelösning. J. B.
Brännblåsor undvikas, om man
genast man bränt sig håller stället öfver
brinnande eld eller ännu bättre
drager det hastigt genom eld. Smärtan
är visserligen för ögonblicket stor, men
hvarken blåsa eller sår uppstå.
Naturligtvis gäller detta endast om
sådana brännsår, hvilka man så lätt
ådrager sig under sysslandet vid
spiseln, men hvilka dock ofta vålla
långvarig olägenhet.
Möblerna.
Rottingstolar rengöras bäst, om man
vänder dem och tvättar dem
grundligt med en svamp, fyld med kokhett
vatten. Derefter fä de torka i
tvärdrag. Härigenom blir flätningen åter
spänstig och hvit, så att den ser ut
som ny.
Husgerådet,
Svart- eller brunpolerade tafvelramar
rengöras med petroleum. Man gjuter
ett par droppar på en yllelapp och
gnider dermed ramen. Sedan far den
en lätt afrifning med en torr lapp.
Matlagning.
Mjölpudding. Ett qvarter mjölk, S
lod smör och 8 lod socker sättas på
elden att koka; afredes med 8 lod
potatismjöl, upplöst i litet mjölk. När
smeten svalnat, iröras 8 äggulor, en i
sender, litet citron och sist hvitorna
af de åtta äggen, vispade till hårdt
skum. En form glaceras med brynt
socker; smeten hälles sedan i formen,
som ej får fyllas mer än till hälften
och nedsattes i kokande vatten och får
koka i 2 timmar. Serveras varm med
sylt eller saft. Utan signatur.
Rifven ost. I hvarje hushåll får man
lemningar af ostbitar, som torkat, och
hårda kanter, som icke kunna
användas sådana de äro. De senare skrapas
med knif oeh tvättas i ljumt vatten
samt rifvas jemte de förra på rifjern,
fuktas med konjak och få stå i slutet
kärl öfver natten. Dertill blandas kallt,
godt smör, stött kummin, litet dito
kryddpeppar, dito nejlikor och litet
sirap, hvilket arbetas väl med en
trä-slef. E.
Sillåda till smörgåsbord. En sill
lägges att urvattnas ett par timmar.
Benen fråntagas och köttet skäres sedan
i mycket små tärningar. Dessa strös
i en smord form eller blecklåda,
hvaröfver slås ett ägg, sammanvispadt med
lika mycket grädda. Litet socker till-
sättes efter smak. Gräddas i lagom
varm ugn. Amy.
Bakning-.
Delikata sirapsskorpor. 5 skålp.
hvete-mjöl, 5 skålp. fint rågmjöl, som hör
vara torrt och varmt vid
degsättningen, 5 qvarter mjölk, ’/» kanna sirap,
1 skålp. smör, 10 it i 2 matskedar god,
färsk öljäst. Då degen, väl jäst,
skall utbakas, inarbetas i den 4 lod
skurna pomeransskal och 4 lod fenkol.
Skorporna gräddas i temligen varm ugn.
E.
Citronkaka. Till 1 skålp. strösocker
tagas tolf äggulor, som vispas till
samman med sockret; deri röres 1 skålp.
förvälda, rifna potatis och det rifna
skalet af 2 citroner samt ägghvitorna,
slagna till hårdt skum. Degen slås i
aflånga bleckformar, dem man smort
med smör och bestrött med stötta
hveteskorpor. Serveras till kaffe och
te i skifvor, sedan de kallnat. E.
Proflappar. 1 <B! socker, 1 ’lz qvart.
mjölk, 12 matsk. skiradt smör.
Finstötta nejlikor, finstött kardemumma, 2
lod soda upplöst i kallt vatten, mjöl,
så att det blir lagom tjockt. Utkaflas
till fingertjocklek och uttages i formar.
Signe.
Fräs-kaka. 8 st. ägg vispas med 1
ffi fint socker, sedan ilägges 2
teskedar hjorthornssalt, upplöst i hett
vatten samt en tesked cedroolja, 2 ®
mjöl. Till sist 3/i urtvättadt smör.
Signe.
Kopp-bakelse. 1 kopp ägg vispas
väl med 1 kopp fint socker. Derefter
en kopp hvetemjöl och till sist en kopp
tvättadt och skiradt smör och några
droppar cedroolja. Små formar fyllas
till hälften. Gräddas i lagom värme.
Signe.
Potatis-kakor, ’h kappe rå potatis
skalas och tvättas. Derefter rifvas de
mycket fina å rifjern. Tre, fyra hela
ägg och litet hvetemjöl (ungefär B—4
matsk.) och litet salt iblandas.
Gräddas som tunna pannkakor och ätas
till kötträtter. Signe.
Palt-bröd (Åländsk rätt). Af en del
dricka och två delar blod, litet mejram,
stött peppar och groft rågmjöl göres
en deg som till vanligt rågbröd. Den
arbetas väl med jäst. Jäser upp och
bakas som vanliga hålkakor. Dock ej
mycket tunna. När brödet är väl
gräd-dadt, hänges det på stänger att torka.
Då det skall anrättas, brytes det torra
brödet i stycken ooh uppblötes i
vatten, hvarefter det får koka upp till en
tjock gröt. Serveras med skiradt smör.
En kraftig rätt för blodfattiga.
Signe.
Mammas kringlor. Fem hårdkokta
äggulor rifvas på riQärn och blandas
tillsamman med ’It ® smör, ’/«® hvitt
60cker och 2 ’B mjöl. Degen rullas
till små fina kringlor. Gräddas i svag
ugnsvärme. Amy.
Inläggningar.
Ättikskörsbär. Man tager kärnorna
ur sura körsbär. Bären läggas i god,
310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
