Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 45. Fredagen den 9 november 1888
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
Pappa Rebolledo offrade den lilla fruns
minne sin stoltaste relik, offrade sin konst. . .
* *
*
Ja, sin konst. Detta är bokstafligen sant.
Ty efter långt betänkande och öfvervägande
hade han beslutat att afbryta sin långa
konstnärsbana för att sjelf förestå och sköta den
lilla butiken, som var för mycket affär att
gerna läggas ned. Och dagen efter
begrafningen slogs verkligen den stängda dörren upp på
nytt, luckorna skrufvades ifrån och de gamla
kunderna togos emot af den nye expediten —
pappa Rebolledo!
Men Ruth tog ånyo i med sin fleuristvurm,
som detta oförväntade dödsfall för en tid
skjutit undan. Alla pappa Rebolledos protester
båtade till intet, löftet var en gång gifvet, och
en vacker novemberdag, då snön föll hvit och
lätt som dun öfver den stora staden, vandrade
Ruth den långa vägen upp till ateliern vid
Storgatan.
VII.
Bland fleuristerna.
Långt ned i trappan möttes man af glada
rösters stim som af en musik, i förstugan var
det ett jemt crescendo, och när man så slog
dörren upp, blef man till en början halft
bedöfvad af detta kaotiska surr från gälla, unga
stämmor, som gnabbades, pratade, skrattade,
sjöngo. Fyrtio flinka tungor gingo i kapp med
fyrahundra viga fingrar, den stora
fleuristlabri-kens maskineri.
Lägenheten utgjordes af en enda stor sal,
hvit af ljus från den breda gatan, som
strömmade in genom fyra gardinlösa fönster. Två
långa bord gingo parallelt med hvarandra
utefter hela rummets längd; vid hvardera bordet
voro placerade 20 unga flickor i rader efter
långsidorna. De brokiga stolfen, siden, ylle
och tyll i skiftande färger, små korgar fylda
med mossa, skålar med färgstoft och glaspulver,
guld- och silfverbrons, rullar med silke,
metalltråd och smala gummislangar, klisterburkar och
färgdosor, penslar, saxar och knifvar — ett
virrvarr af dessa otaliga ting och redskap, som
fleuristen begagnar vid sin vackra slöjd, fylde
borden mellan de unga qvinnornas led.
Som ett trolleri gick arbetet framåt, allt
under det tungorna ej en sekund unnade sig
någon hvila. De små saxarne, förda af dessa
vana händer, formade behändigt ur tyget
kalkens blad; innan betraktaren ens visste ordet
af, voro de samlade kring den smidiga
stjelken till en yppig blomma, en förtjusande knopp;
litet silke, litet gummi, litet färgstoft — och
mellan de späda fingrarne slog den ena blomman
efter den andra ut i full fägring och samlades
till de öfriga i den kartong, som hade sin
plats på golfvet bredvid en hvar af de
arbetande.
Innanför den stora salen, bakom en dörr,
till hälften stängd af en purpurröd portiére,
låg förestånderskans rum, der de olika
blommorna ordnades och granskades, hvarifrån
ord-rerna utdelades, och hvarifrån beständigt ett
vaksamt öga följde arbetena derute.
Åttio nyfikna ögon togo emot Ruth, strax
hon steg inom dörren; hon blossade häftigt
upp oeh kände sig grufligt brydd. Hon såg
hufvuden luta sig tillsammans och tydligen
utbyta anmärkningar öfver hennes person, och
just som hon tveksamt gick öfver golfvet fram
emot »gummans» rum (»gumman» var de unga
damernas hvardagliga och föga vördnadsfulla
benämning på fru forestånderskan) hörde hon
en gäll stämma, som öfverröstade de andras,
gäckande ropa:
»En sådan lamunge! Hvad skall nu den
här att göra i fårahjorden.»
Vid dessa ord spratt Ruth till; hon kände
sig sårad och sträckte halft ofrivilligt på
hufvudet. Minsann; hon skulle visa dem, att
hon icke var ett sådant lam, som’, de inbillade
sig!
Den allvarsamma forestånderskan tog
ganska vänligt emot henne. »Ni är verkligen bra
ung», sade hon och skakade sitt hufvud, »ett
par år yngre än någon af de andra. Nånå,
det skadar ej att börja ett ärligt arbete i tid.
Men lyd ni mitt råd och hör icke allt för noga
på, hvad allt de andra flickorna sladdra. .Jag
skall ge er en snäll arbetsgranne, som får hjelpa
er till rätta i början.»
Hon ropade ut genom dörren: »Klara
Vrede»; en adertonårig, högväxt flicka med ett
friskt och gladt ansigte och vänliga bruna ögon
reste sig från sin plats och kom in i rummet.
Ruth mönstrade henne nyfiket. Det var ett
vackert och godt ansigte, tyckte hon och kände
sig genast dragen till sin unga beskyddarinna.
»Här ha vi en liten nybörjare, Ruth Berg,
som ni, Klara, får ta hand om och hjelpa.
Var snäll emot henne och lät ej de andra
flickorna retas, som de alltid bruka med de
nya.»
Och så sköt hon dem ut genom dörren,
innan de ens hunnit öppna munnen till att
svara.
Den långa flickan lade beskyddande sin arm
öfver Ruths hals och förde henne med sig
till sin plats vid ändan af det ena bordet. En
stol stod ledig näst derintill, alldeles som hade
den varit bestäld; Klara röjde undan en fläck
framfor Ruth i allt bråtet på bordet och sade
vänligt:
»Sitt nu ned, skall jag visa er, hur vi få
börja.»
»Ack, säg inte ni», bad Ruth, »utan endast
du; jag skulle bli så glad, om vi finge vara
vänner.»
»Det skola vi visst bli det, Ruth, det är
jag säker pä. Dä säga vi du till hvarandra.
Det göra för öfrigt alla flickorna här, så snart
de bli aldrig så litet bekanta,»
Ruth kände sig obeskrifligt tacksam tnot
denna unga flicka, som så vänligt tog henne
under sitt beskydd, och hon såg upp i
hennes bruna ögon med en beundrande blick, som
kom den andra att le och halft moderligt stryka
öfver hennes gula, glänsande hår. Ilon var ju
hela fyra år äldre!
»Hvad du har vackert hår, Ruth», sade hon.
(Forts.)
Huskurer.
Frusna lemmar. Kokt asklut, så stark
att den klibbar vid fingrarne och
blandad med salt, skall fuilkomligt
återställa frusna lemmar, då den frusna
kroppsdelen hålles deri en à två
timmar. A. Wa.
Mot liggsår. Tre ägghvitor vispas
till hårdt skum. Häri iröres en
jungfru bränvin. Detta, förvaras i en ren
flaska. Af innehållet bestrykes den
del af den sjukes kropp, som börjat
rodna eller visa tecken till sår, med
en fjeder hvarje dag. Skulle liggsår
redan förefinnas, förfares på samma
sätt med dessa. A. Wd.
Matlagning1.
God köttkorf. 1 ® kött, 6 à 7 «
talg, 3 kannor mjölk, \ kanna
potatismjöl, 1 muskot, 12 charlottenlökar, 1
matsked starkpeppar, salt samt för 25
öre enkel torr aseptin. Köttet bör
vara väl målet och befriadt från senor,
talgen väl ren och fet samt finhackad.
Att skära den är ej bra, emedan den
då blir för grof. Mjölken sättes på
elden och, då den kokar upp, ilägges
aseptinen, hvarefter den ställes att
kallna ett dygn. Köttet, talgen och
kryddorna arbetas i två timmar,
hvarunder mjölken småningom tillsättes
jemte mjölet. Skinnen böra vara väl
rengjorda och hafva legat i stark
saltlake några timmar. Då korfven är
färdig lägges den utan alt saltas i en
tät bytta med lock. Den håller sig
god och välsmakande året om och är
naturligtvis mycket mera närande än
korf, som varit skarpt saltad och
vattnad. Efin.
Ägg böra ej vispas mera än att de
nätt och jemt gå sönder, annars vassla
de sig. Till äggröra kan man ju taga
en nypa hvetemjöi till hvarje ägg för
att vara säker att den skall bli stadig.
Efin.
Köket.
Konserveringssalt för friskt kött. 80
delar koksalt och 10 delar kalisalpeter
pulveriseras och blandas. Sedan iröras
10 delar salicylsyra. Det färska köttet,
fisken eller hvad det nu är ingnides
med saltet, invecklas i papper och
förvaras på en kylig ort, tills det skall
användas. Innan köttet tillagas,
af-tvättas det med kallt vatten.
Husmoder.
Grytor med lemningarne efter
mjölkmat o. d. kunna lätt göras rena, om
man låter dem koka en stund med
litet aska och vatten. Efin.
Bakning1.
»Cigarrer.» J <5! urvattnadt smör, 1
ägg, 12 lod socker, J ffi hvetemjöi.
Röres ej mycket. Rullas i stänger i
kanel i form af små cigarrer. Efin.
Frasvåfflor, Ett qvarter grädde och
litet socker vispas till skum, sedan
iröres sakta så mycket hvetemjöi, att
smeten blir lagom tjock; spädes sedan
med ett och ett halft qvarter vatten
ooh sen med en jungfru kokhett smör.
Gräddas sedan i jernet, som skall
vara smordt. Dessa våfflor kunna
äfven användas som dessert och
serveras då med sylt. Anna.
Franska bröd. | stop mjölk, 4 ®
hvetemjöi samt en tesked finstött
soda och 32 ort pressjäst arbetas till
en smidig deg. lin eller två teskedar
salt böra läggas i degspadet. Bröden
böra få jäsa väl ut och ej gräddas i
för varm ugn. Carola.
Drycker.
Ris-lemonad är för dem, som lida af
magkatarrh, en dryck, värd att
rekommendera. Ett stort kaffefat, fyldt
med karolina-ris, begjutes med l| liter
varmt vatten och får stå väl öfvertäckt
i en lerkruka på ett varmt ställe.
Sedan silar man vätskan genom en
hårsikt och tillsätter saften af två citroner
och socker efter smak. Lemonaden
drickes ljum. Viktor.
Fylda vinbuteljer måste alltid förvaras
liggande, enär eljes korkarna torka in
och bli otäta. Uppkorkadt vin skall
snart förderfvas, om ej en god kork
sättes i buteljen. T.
Efterrätter.
Mannagrynspuding. 6 qvarter mjölk
sättas på elden att uppkoka, hvarpå
3 jungfrur mannagryn vispas uti; derpå
får blandningen ej koka. Gröten
upp-hälles i fat och röres, tills den kallnat.
Uppblandas då med 6 à 7 ägg, 2 lod
rifven bittermandel jemte socker efter
smak. Hälles sedan i smord och mjölad
’form och gräddas i någorlunda varm
ugn. Serveras ined vin- eller saftsås.
Augusta.
Tvätten.
Lättaste och billigaste sätt att tvätta
kläder är att under två dygn blöta
kläderna i mjukt vatten, uppblandadt
med anioniak. Till en stor byk åtgår
amoniak för 25 öre. Sedan tager man
hett vatten, hvari något soda och såpa
upplöses, samt sköljer igenom kläderna
med blotta händerna och tillser, att
inga fläckar finnas qvar, hvarefter
kläderna bykas på vanligt sätt. I luten
hälles ett par skedar terpentin och om
sommaren hälles detta renadt i
blåvattnet, hvar efter kläderna hängas
ovridna att torka i starkt solsken. De
blifva på detta sätt mycket hvita, och
den förderfliga nötningen med
tvättbräden, borstar o. d. undvikes helt
och hållet. Kläder med de ömtåligaste
färger kunna tvättas med amoniak och
litet såpa i vattnet, hvari de få ligga
några timmar utan att färgerna eller
tyget tager den minsta skada. Försöken
min metod att tvätta, och i skolen
blifva mycket belåtna med resultatet.
Efin.
Spetsrosetter och krusningar kunna
utan att söndersprättas tvättas i
benzin — eldfarlig —. Man kramar dem
försigtigt deri, vrider ur dem i en duk
och plockar dem sedan försigtigt i sär
samt återgifver dem deras form. De
behöfva ingen vidare appretur.
Endast spetsnäsdukar strykas försigtigt på
afvigsidan med ett ej för varmt
stryk-jern. Probus.
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1888/0370.html
