- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1888 /
381

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 51. Fredagen den 21 december 1888 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDUN

Han blef rent bländad, pappa Rebolledo, af
granens ljus, när de trädde in, och han
stannade förvånad. Han kom sig på många, många
sekunder icke for med att säga ett ord, endast
stirrade framför sig i orörlig undran. Men
ju mera och längre han såg, dess klarare blefvo
hans ansigte och ögon; rätt som det var föll
det en stor het tår från hvarje af dem ned
öfver hans skrynkliga skjort.veek.

Ruth stod bredvid, nästan i andakt, och
följde tyst och med glädjestrålaude uppsyn
spelet i pappa Rebolledos ansigte. Men så,
iplötsligt, slår hon i ett uppflammande
känsloutbrott armarne om hans hals, trycker det
runda hufvudet tätt intill hans bröst och
hviskar: »älskade, älslcade pappa Rebolledo!
"Vi äro ju dock lyckliga, så länge vi ega hvar
andra.»

Hur härligt började ej denna sköna qväll!
Ruth läste en julpsalm ur d^n nötta gamla
psalmboken med messingsspännena — läste
med af inre rörelse darrande stämma en psalm
och en bön. Pappa Rebolledo i soffans hörn
under den gamla affischen med den nya
kransen nickade med knäpta händer andäktigt
takten till hennes föredrag, öch när detta var
slut, och de aptitliga pepparnötterna,
vinteräpplena och krusbärsvinet kommo fram — hur
förtjusande att sida om sida i soffan dricka
hvar andra till och blinka godt förstånd med
varma blickar, som sade: »just så var det i
den gamla glada tiden, precis så här!»

(Forts.)

Försöls ett qvartal!

Skand. Modet.

Skand. Modet.

Skand. Modet.

Skand. Modet.

Skand, Modet.

Skand. Modet.

Skand. Modet.

Skand. Modet.

är den elegantaste och
rik-• haitigaste här kända tidning

1 sitt slag.

är en prydnad för den finaste
salong eller budoar.
är också ej afsedd att vara
endast en modejournal, utan
en tidning för salongen,
utkommer 2 gånger i
månaden med ett häftadt och skuret
nummer om 24 sidor,
innehåller i hvarje nummer
omkring 80 illustrationer samt
ett ytterst elegant omslag med

2 kol. helsidsbilder.
lemnar med hvart annat num
mer en synnerligt rikhaltig
mönsterbilaga.

meddelar dessutom i hvarje
nummer en modcrevy,
fullständiga beskrifningar till alla
illustrationerna och för öfrigt
uppsatser i allt. som hör till
damernas toalett,
meddelar ständigt det allra
nyaste inom modets verld,
lemnar alltid å första sidan
i hvarje nummer någon
intressant illustration här
hemifrån.

Skand. Modet

Skand. Modet

Skand. Modet
Skand. Modet

Skand. Modet
Skand. Modet

Skand. Modet

Skand, Modet

innehåller alltid derjemte en

• intressant och spännande
följetong.

inbjuder sina abonnenter till

• storartsde pristäflingar i
qvinlig slöjd om tusentals kronor.

är den jemförelsevis billigaste

• af alla kända modetidningar.

är tre gånger omfångsrikare
» och ojemförligt elegantare än
andra här kända
modejoui-naler.

står i typografisk utstyrsel
’ öfver det bästa, som hos oss
bjudes.

är för mode- och
kramvaru-affarer, för sömmerskor och
damskräddare den bästa
annons tidning.

kostar för helt år 8 ki., s/<
år 6 kr. 50 öre, Va år 4 kr.
50 öre, ty.1 2 5° öre,
postarvodet inberäknadt.

har till utgifvare Frithiof
1 Hellberg, red. och utg. af
Idun; adress: Stockholm.

I julbrådskan.

Glöm ej smäfoglarne i juletid! Då
böra vi ha öppet hjerta för alla. Ej
iillenast de små sångarne, utan äfven
dig sjelf kan du bereda tillfredsställelse
och glädje, om du utmför det fönster,
vid hvilket du brukar sitta och arbeta,
låter anbringa en hylla, på hvilken du
dagligen strör korn, stötta skorpor eller
a. d. för foglarne ätbart.

Bostaden.

Vädring af boningsrum är något som
i mänga hem försummas, hvarför jag
härmed vill framhålla, hur illa det är
for alla att utestänga den friska luften,
som är så välgörande, vinter såväl som
sommar. Mången fruktar att kyla ut
rummen och skada sig och sina små;
så är dock ej fallet, utan böra vi, som
råda öfver våra hem, ständigt tillse att
fönstren i alla rum, särskildt i
barnkamrar och sofrum, dagligen stå öppna
minst i 20 minuter. As/a.

Köket.

Om ordningen i köket. Enligt min
åsigt är spiseln det förnämsta i köket
och bör derför hållas svart och blank,
hvilket kan och bör ske sålunda: man
blandar litet blyertz i en kopp med
litet vatten, ej för tjockt, samt stryker
spiseln dermed, då den är nästan kall;
strax derpå borstas den med en
gammal borste, antingen en nära utsliten
skur- eller skoborste eller en
panel-borste, som är bäst, sedan man har
begagnat den så länge den duger till
såptvättning. Man borstar, tills spiseln
blir både svart och blank; detta är det
första jag lär mina jungfrur, emedan
jag är mycket svag för en blank spis.
Den borstas efter hvarje gång den har
blifvit begagnad, dock behöfver den ej
smöijas mer än en gång om dagen;
sedan man en gång har fatt den blank,
så är den lätt att hålla fin. I hörnen,
der man ej kommer åt med borste,
kan man blanka med papper. För 10
öre blyertz räcker en månad.

Till putsning af messing begagnar

jag messingsvatten och krita efteråt, så
att det blir blankt; messingsvatten
köpes på apoteket: 10 öre för ett qvarter.

Till kopparkärl kan också användas
messingsvatten, emedan det går lättare
att få dem rena dermed, och så slitas
de ej så mycket som genom att skuras
med aska, som många bruka göra; jag
föredrager messingsvatten och fin
skursten (trippelsten) efteråt på en yllelapp;
kopparn blir vacker och håller sig
ganska länge.

Silfver och bleckkärl putsas med bara
krita, först med en våt yllelapp
doppad i krita, sedan med en torr
yllelapp oeh krita.

Lamporna tagas ut och göras rena
hvaije morgon, hvilket sker sålunda:
först pulsas lampglasen rena med en
lampputsare samt torkas sedan med en
ren trasa; sedan borttorkas »skaren»
å veken med en torr trasa (ej klippes);
sedan skrufvas brännaren isär och
torkas ren ut- och invändigt; lampan
påfylles om så behöfves; minst en gång
i månaden bör lampan få »brinna slut»,
så att oljehuset får göras rent, som
sker med en torr bomullstrasa samt en
pinne. Intet vatten eller fuktiga
torktrasor få komma i beröring med veken,
brännaren eller oljehuset invändigt.
Lampkupan göres bäst ren med
såp-vatten. Hanna W.

Hushållet.

För kaffevänner. Såsom bekant äro
sedan länge åtskilliga mer eller mindre
lyckliga försök gjorda att ersätta det
vanliga kolonialkaffet med s. k.
kafle-surrogat, såsom kornkafie och
maltkaffe. Ett ganska lyckligt resultat i
denna väg har emellertid vunnits af
Stockholms Kaffe-Aktiebolag, som
förser såväl hufvudstaden som landsorten
med ett slags kaffe, hvilket är rostadt
och målet af Intubirot, hemtad från
Belgien, der den samma omsorgsfullt
odlas och vårdas. Intubikaffet lämpar
sig bäst att användas till samman med
vanligt kaffe: nämda bolags s. k.
hws-hålkkaffe, som enligt utlåtande från
flere kompetente personer visat sig
välgörande för helsans bevarande. Här-

till kommer, att det samma är
billigare och drygare än kolonialkaffet,
hvadan Inttibikaffel nog torde ha att
påräkna god afsättning hos den
kaffe-drickande allmänheten.

Ati behålla ägg friska en längre tid.
Man tager väl torr aska och lägger så
mycket deraf i en trälåda, att äggen
kunna beqvämt ställas deri. Äggen
tagas väl friska samt ställas med den
smalaste ändan nedåt och så att de ej
beröra hvar andra. Sedan påfylles åter
igen af askan, hvari ett nytt hvarf
ägg uppställes, och så fortfar man tills
lådan är full. Den förvaras der efter
i sundt, frostfritt rum och äggen hålla
sig friska till våren. Efin.

Recept på god senap. 1 ® gul senap,

1 "8 svart senap, J kanna ättika, 3
tum (lädersaft, 3 tum enbärssirap, 6
tum soja, 20 st. hvita inlagda lökar,

2 st. rödlökar, 3 tum kapris, 20 st.
anjovis, 1 sillmjölke.

Ett annat: I mitt hem taga vi vara
på all den anjovissås, som är qvar i
en burk sedan fisken är slut, och
förvara den, tillsatt med vinaigre, på en
flaska å friskt ställe. Efter behof
tilllagas senap af J gul senap och J svart
(den senare kan man sällan erhålla
annat än å apoteken), tillsatt med
an-jovisättika, tillagad såsom förut är
beskrifven samt socker efter smak. Blir
en förträfflig senap. Utilis.

Matlagning.

Kroppkakor. Rå potatis rifves i ett
tråg. Då den är rif ven, blandas så
mycket kornmjöl eller groft rågmjöl
dertill, att massan kan formas med
händerna. Degen bör dock ej vara
allt för tjock, tv då blifva
kroppkakorna mycket hårda. Kakorna formas
med våta händer, cch inuti dem lägges
fläsk, skuret i små tärningar och
blandadt med målen peppar samt finskuren
rödlök. De strykas väl släta utanpå
oeh läggas i en kittel med kokande,
saltadt vatten, ej för tätt efter
hvarandra och ej för många på en gång.

Noga bör tillses, att kokringen icke
afstannar. För att få veta om de äro

genomkokta, far man upptaga en och
skära itu den; om då ingen rå deg
synes, är den kokt. Dessa
kroppkakor äro gråa till färgen.

Till hvita kroppkakor rifves kokt
potatis, som fått stå ett par dagar att
riktigt kallna. Ett ägg vispas med ett
skedblad mjölk och slås till
potatismoset jemte litet socker och rtfven
muskot. Härefter knådas degen väl
med hvetemjöl och formas till
kroppkakor med samma fyllning som
ofvanstående. Dock böra fiäsktärnmgarne
först bräckas något. Kakorna böra
göras små, läggas i kokande saltadt
vatten och då de flyta upp, bruka de
vara färdiga. Alcxie.

Falsk fiskfärs. S lod smör smältas
tillsammans med ett qvarter mjölk;
derpå invispas 8 lod hvetemjöl, och
röres blandningen tills smeten släpper
panna och visp, då den uppöses att
kallna. När den är väl kallnad, iröras
8 ägg, hvarifrån 4 hvitor tagas ifrån;
sedan sättes smak med litet socker,
muskotblomma samt bra mycket salt.
Sist inröras de 4 hvitorna, vispade till
skum. Derpå slås smeten genast i en
smord form, beströdd med litet
rifve-bröd. Formen täckes med lock och
sättes i en kokande vattengryta att koka
2 timmar. . Såsen härtill är af smör,
mjöl och mjölk oeh samma kryddor
som i puddingen. I spilkumen lägges
en äggula, innan såsen slås upp. I
såsen bör helst åstadkommas färg och
smak af hummer, kräftor eller
sillmjölke. Ester.

Spenatpudding. I 1 qvarter söt mjölk
och I qvarter söt grädde lägges 14 lod
stötta liveteskorpor, 1 qvarter förväld,
fint hackad spenat, £ qvarter smält
smör, 1 skedblad socker, litet muskot
och peppar samt 8 väl vispade ägg.
Allt omblandas väl; sedan smörjes en
servet med smält smör, smeten hälles
deruti och serveten tillknytes hårdt
samt sättes uti kokande saltvatten att
koka h timma. Något förr än
puddingen skall anrättas, upptages den och
sättes uti ett durkslag. Under tiden
göres en sås af ett godt stycke smör,
som fräses tillsammans med ett sked-

381

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1888/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free