Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 52. Fredagen den 28 december 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidningen utkommer I hufvudstaden hvarje helgfri fredag och kostar t&r I P\ I I M månaden meddelar en fullständig mode- och mönstertidning. — Uppgif
ett qvartal endast I krona, postarvodet Inberäknadt. — Sista numret I | LJ U IN å närmaste postanstalt namA och adress samt erlägg prenum.-afgiften.
moderna. Är lyckan god omtalas detta
snilledrag for vänner och bekanta, hvilka för
det mesta tycka, att en så utvecklad smak
hos ett så litet barn är något mycket »sött»
och ytterst lofvande för framtiden. Icke
alltid är man så varsam vid dessa
berättelser, utan den" lilla får mången gång höra
både dessa och kommentarierna.
Icke mindre skadliga äro de samtal om
moder oeh klädedrägter, som i hemmet ofta
förekomma, och som de små ofta få åhöra.
Likaså öfverläggningarne om anordningen af
deras drägter, kinket vid profning, valet af
garneringar och dylikt. Barnen borde aldrig
få vara med om dessa öfverläggningar och
aldrig under några forhållanden tillfrågas om
sin smak och sitt tycke: de hafva belt enkelt
ingen talan här. Och då deras drägter
pröfvas, bör man aldrig göra affär af, huru de
sitta eller kläda den lilla, utan blott lägga
vigt på, att allt skall vara ordentligt och väl
gjordt, varaktigt, nyttigt, varmt, rymligt,
lämpadt efter årstiden och tillgångarne.
Men så kommer något, som stundom
korsar öfver den bäst beräknade
uppfostringsplan — det är umgänget med andra barn
och deras omdömen om de våras drägter och
uppträdande. Det dröjer icke länge, förrän
de små damer, hvilkas fåfänga uppammats
ungefär efter ofvan antydda program, börja
anmärka pä jemnårigas tarfligare eller
gammalmodigare klädsel. Det gäller då att på
ett förståndigt sätt bibringa våra barn den
uppfattningen, att menniskovärdet icke beror
på yttre åthäfvor, yttre medel. Men vi måste
göra det så, att icke häraf uppkommer också
ett slags fåfänga, den, om hvilken Sokrates
sade: »Anthistenes, jag ser fåfängan lysa
genom hålen på din kappa.» Icke som
behöfde man frukta, att den cyniska skolan
numera skulle i praktiken få för många
efterföljare, men man skulle kunna genom
öfverdrift i detta hänseende utså ett frö till
cynisk verldsåskådning, och detta är också en
fara att beakta.
Den moder, som allvarligt vill uppfostra’
sina barn till enkelhet och ödmjukhet, gör
bäst att härtill bruka flitig läsning i Nya
testamentetet. Någon rigtigare grund till
uppfattning af menniskovärdet och något fastare
värn mot flärden och fåfångan kunna vi ej
gifva våra barn. Men då måste också
tillämpning på dagliga lifvets förhållanden följa med
läsningen, och denna aldrig förekomma såsom
skolarbete eller blifva tröttande. Och ju
tidigare modern kan begynna med sådan
läsning, ju säkrare blir hon på att hos barnen
kunna grundlägga pligtkänsla och redbarhet
samt for framtiden befria dem från det hårda
ok, som högmod ocli fåfànga eljest en gång
torde lägga på böjda och tryckta skuldror.
m^
Förnya prenumerationen så fort som
möjligt, på det ej något afbrott i
tidningens expedition till Eder må
behöfva ega rum!
Ärade läsarinnor!
Idutl har nu tillryggalagt sin första årgång.
Ätt tidningen under detta sitt första år
ständigt vunnit allt vidsträcktare spridning är ett
faktum, så mycket mera glädjande, som det be-
sannat utgifvarens länge hysta åsigt, att en
särskild tidning för fruntimmersverldeh här i
landet vore af behofvet påkallad — en tidning,
som, utan att ingå i lärda och långa
diskussioner och utredningar angående qvinnans
rättigheter, i mera lättsmält form behandlade
frågor, som på ett eller annat sätt beröra
qvinnan och hennes verksamhet såväl inom som
utom hemmet.
Bedaktionen har sökt göra sitt bästa i detta
afseende. Huru vida vi lyckats, öfverlemna vi
åt våra ärade läsarinnor att afgöra. Vi vilja
emellertid nämna, att Idun under årets lopp
innehållit nära halftannat hundratal dylika
kortare uppsatser i ämnen, som vi veta vara af
intresse for vår stora läsekrets. Derjemte hafva
i våxa många underafdelningar talrika rön och
råd meddelats till gagn och nytta för
husmödrarna. De flesta och bästa af dem hafva
otvifvelaktigt kommit från tidningens egen läsekrets.
Men liksom till omvexling med det
allvarliga arbetet äfven behöfves en eller annan
förströelse, så har det varit Redaktionen
angeläget att jemte de mera allvarliga uppsatserna
meddela goda oeh intressanta berättelser och
skisser till förströelse på lediga stunder. Ett
eller annat poem har ock, såsom vi tro, bidragit
att skänka omvexling åt det hela.
Ätt denna vår plan för tidningens
redigering vunnit erkännande, derom vittna de
talrika skrifvelser, som under årets lopp till oss
ingått. I dessa skrifvelser har nästan alltid
förekommit uttrycket »vår egen tidning». Vi
betrakta derför uttrycket »damernas egen tidning»
som en hederstitel för Idun, hvilken hon mer
och mer skall sträfva att göra sig förtjent af.
Någon förändring i det hittills följda
programmet anse vi sålunda ej nödigt vidtaga för
det kommande året. Vi vilja endast sträfva
att efter vunnen erfarenhet på bästa sätt
fullfölja och utveckla det redan uppstälda. Och
härvid räkna vi fortfarande på hjelp och stöd
från alla våra hittillsvarande medarbeterskor
och medarbetare samt dessutom åtskilliga nya
både profvade och opröfvade, ej minst ur Iduns
egen läsekrets.
Den lilla modebilagan, som medföljt Idun
en gång i månaden, kommer med det nya årets
ingång att försvinna. Man har allmänt tyckt,
att den varit för obetydlig för att kunna
verkligen gagna tidningens läsarinnor, och sjelfva
äro vi de första att erkänna detta. Iduns
billiga pris tillåter dock ej bortgifvandet af någon
dyrbarare modetidning. Det är sålunda bäst,
att denna afdelning alldeles utgår ur
tidningens program. Detta hindrar dock ej, att vi
fortfarande få tillfälle att en och annan gång
i Idun yttra oss om klädedrägten. Hvad som
emellertid genom denna indragning inbespares,
skall komma tidningens läsekrets till godo på
andra områden. Särskildt kommer det
qvinliga porträttgalleriet att bättre än hittills
tillgodoses. Minst ett porträtt i månaden skall
intagas, och dervid hafva vi en god
förhoppning att få meddela dragen af de ärade och
omtyckta författarinnorna Mathilda Langlet och
Ave (Eva Wigström).
Pristäflingar skola anordnas hvarje qvartal.
Hvad vi för öfrigt vilja, torde våra ärade
läsarinnor finna i följande rim, som af en
medarbetare i tidningen stälts till vårt
förfogande.
Ungmor, mödrar, hvad I heten,
Idun vill bli eder vän;
när I ingen utväg veten,
när I frågors lösning leten,
vill hon vänligt säga den.
Allt hvad qvinnan intresserar
man i henne diskuterar.
Vill du duktig husmor blifva,
lärd i hvarje hemmets värf,
skall hon goda råd dig gifva,
hemmets ros till blomstring drifva,
göra dryg en ringa skärf.
Hvad dig bry och bråk kan vålla
Iduns tomte bort skall trolla.
Och har sjukdom trädt i huset,
Idun vet ock medel då. —
Blir det qväll, och tändt är ljuset —
du är trött af verldslifsbruset —
sätt dig i din älsklingsvrå.
Stilla Idun för dig biktar
allt hvad skönt, som skalden diktar.
Öppnen derför, höga, låga,
dörren för så vänüg gäst,
som ger svar på hvarje fråga,
som vill öka svag förmåga,
och som bjuder allt hvad bäst.
Julklappskorgens bästa gåfva
Idun var — det vill jag lofva.
Till sist hafva vi ej annat än att hembära
Iduns stora och trofasta läsekrets ett hjertligt
tack för visadt öfverseende och tillönska alla
våra läsarinnor och läsare
ett godt s/ut på det gamla året!
Redaktionen.
m
Med dagens nummer följa titelblad och register,
afsedda för tidningens inbindning. En på så sätt
kompletterad, fullständigt uppbevarad årgång af
Idun bildar en värdefull tillökning till biblioteket
i hemmet, en innehållsrikuppslagsbok, der de
mångfaldiga uppsatserna, råden och rönen i vexlande
praktiska ämnen allt framgent ofta torde komma
till öfvervägande och nytta.
I praktiskt syfte.
Under senare år har man ofta hört den
klagan framställas, att, på . samma gång en
miingd ytlig oeh derför föga fruktbringande
lärdom inom skilda ämnesområden genom
skolorna bibringades vår uppväxande qvinliga
ungdom, dess uppfostran i husliga och praktiska
konster allt för mycket försummades. »De
kunna sladdra en hjelplig franska», heter det,
»och rabbla upp all historiens regentlängder
både fram- och baklänges; men att sy en knapp
i sin egen drägt eller stoppa ett hål i sina
strumpor — det duga de icke till!»
Tyvärr kan ej förnekas att det legat och
ännu ligger mycket sanning i dessa klagomål.
Glädjande är derför att förnimma, det saken
börjat behjertas af den qvinliga uppfostrans
målsmän: ett synnerligen godt uppslag har
gjorts dermed, att man i Stockholms
folkskolor upptagit undervisning i klädsömnad på
programmet. Detta första steg har manat till
efterföljd vid en del seminarier och enskilda
läroverk, såväl här som mångenstädes i
landsorten.
Den undervisningsmetod, som ur
erfarenheten framgått som den mest tillfredsställande,
den s. k. folkskolemetoden, har lemnat goda
resultat, men dock kraft oproportionerligt
mycken tid, då hittills ingen lärobok funnits, utan
eleverna nödgats göra skriftliga anteckningar i
ämnet.
Det vackra syftets vänner och beifrare ha
derför ock allt skäl att vara fröken Hulda
Lundin varmt tacksamma för hennes åtgörande
till afhjelpande af denna olägenhet, i all
synnerhet som fröken Lundin utan gensägelse kan
erkännas ha synnerligen förtjenstfullt skiljts vid
sin uppgift. Hennes nyligen utsända
»Handledning i klädsömnad» till skolans och
hemmets tjenst bär genom sin praktiska och
lättfattliga uppställning och dermed följande stora
användbarhet godt vittnesbörd om de
grundliga studier och erfarenheter fröken L. gjordt
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
