Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 5. 31 januari 1890
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 I D U N 1890
slå armarna kring gubbens hals och förklara
sig ej orka »suras» längre; eller mannen ber
med en kyss sin lilla hustru ej vara ledsen
utan glömma alltsammans, och så är man
lika goda vänner igen. I lifvets stora frågor
må man för öfrigt söka öfvertyga hvarandra
med allvarliga skäl för och emot, och då
detta ej lyckas, så må man respektera hvar-
andras åsikter. Vanligen uppstå de flesta
meningsskiljaktigheter, då barnen kommit
och det gäller deras uppfostran, men då hvar
och en förnuftig människa vet, huru förderf-
ligt det är för barnen, om de märka den
ringaste misshällighet emellan föräldrarne, så
jämkar man nog gärna från hvardera sidan.»
»Det var ej heller om skärmytslingarna i
äktenskapet jag .ville tala, utan om en annan
sak, hvilken jag tror är orsaken till att mån-
get äktenskap blir, om ej just olyckligt, så
dock utan värme och sol. Jag menar att
man ej tillräckligt värnar sitt hem mot yttre
inflytanden.»
»Jaså! Du menar den gamla visan om
svärmödrar, tanter och svägerskor!»
»Nej, visst inte! Men om du nu ser dig
omkring i en större stad, så finner du snart
sagdt hvarje hem fullkomligt lika utrustadt,
nästan som efter en schablon.
Öfverallt finner du t. ex. rummen öf-
verfulla af möbler, tunga draperier, kinesi-
ska solfjädrar, makartbuketter, en massa
japanskt krimkrams, o. s. v. Är det väl
möjligt att alla hafva precis samma smak.
Jag vill nästan tro det hvad fruntimmerna
beträffar, ty det är verkligen besynnerligt
huru kvinnornas smak ofrivilligt följer modet.
Men männen äro mera konservativa.
Jag är öfvertygad om, att mången man
med saknad sett utdömandet af den kära
långa soffan, där man så skönt kunde sofva
middag, för att i stället finna en liten chäs-
long, några taburetter och en japansk skärm.
Huru saknar han ej det präktiga, gamla ma-
hognybordet, hvaromkring hela familjen sam-
lades vid aftonlampan.
Skulle man mera taga männen till råds
vid ordnandet af hemmet, mera tänka på,
huru man själf finner det trefligt, än huru
vänner och besökande skola tycka om det,
så skulle helt visst hemmen få en mera in-
dividuel prägel, blifva dubbelt så angenäma.
Mannen skulle ej finna värdshuslokalen fullt
lika komfortabel som sitt hem, ty där hemma
finnes just den stolen, han tycker mest om,
på den plats, där han helst sitter, rökbordet
på lagom afstånd från stolen och tidnings-
ställningen likaså. Och man må tala huru
mycket som helst om kvinnan som hemmets
sol, så är dock mannen den axel, kring hvil-
ket allting vänder sig, och lampan lyser dub-
belt så klar och skrattet klingar dubbelt så
gladt, om pappa är med i kretsen.
Och ett annat exempel : Lilla frun har
varit på förmiddagsvisit hos fru F. och har
hört och sett, huru utmärkt ordnadt allting
är. Hon hör om syltburkarnes jämna rader
i skafferiet, om etiketten på hvarje flaska
och burk, om nyckelknippan, som aldrig gif-
ves i tjänarinnans hand. Hon känner en
kall kåre öfver ryggen. Just i dag lemnade
hon päronsylten bland sallatsburkarne och
kastade nyckelknippan åt gamla Sofi, för att
hon skulle lägga undan frukosten, då Axel
ropade sin lilla hustru för att hjälpa honom
med några skrifningar. Nej, sådant finge ej
mera hända. Lilla frun blir en pedantiskt
ordentlig husmor, men Axel saknar sin lilla
glada hjälparinna och trefnaden är borta.
Det vore väl, om världen ej ville ställa
upp några hustru-ideal, utan inse, att den
hustru är god, som gör de sina i hemmet
lyckliga, hon må då redan vara ett mönster
för alla husliga dygder eller en glad och
hjärtlig liten slamsa. »
»Vist taladt, du unga äktenskapskandidat,
jag vill blott tillägga några ord för män-
nen, så att de ej alltid må skylla hustrurna
för hemmets otrefnad. Skulle blott männen
komma ihåg, att en smekning eller en gil-
lande blick gör hvarje uppoffring lätt, visade
de intresse för alla små detaljer i hemmet, så
blefve detta en kär uppmuntran, och man
sporrades till nya ansträngningar. Men om
männen emottaga all uppmärksamhet, alla
små tjänster, utan att gifva akt därpå, som
en själffallen sak, då kan det lätt hända, att
hustrun söker erkännande på annat håll och
sålunda skattar åt den allmänna smaken, ty
vi äro ju alla mer eller mindre känsliga för
beröm !»
»Ja, ja! Nog ser jag nu, att det är en
kinkig’sak med det där äktenskapet, och nog
är det sannt, hvad jag nyligen läste i en tid-
ning, att äktenskapet ej är någon hamn, utan
tvärtom ett stormigt haf, och man må se till
att man är väl rustad och har en säker
styrman för att begifva sig ut.»
»Sannt, men med aktning som styrman och
kärlek som lots kan man ändå våga försö-
ket, de öfriga dygderna får man sedan för-
söka lasta in under vägen. — Men nu hafva
vi igen pratat för länge. Fort kapporna på
och så — adjö! adjö!»
NI. N.
Smånotiser från kvinnovärlden.
En märklig motion har af hr F. T. Borg
väckts i nu sammanträdande riksdags Första kam-
mare, att nämligen giftasåldernför kvinnan måtte
höjas till minst 21 år, så att rättigheten att ingå
äktenskap skulle blifva lika för både man och
kvinna.
*
Kronprinsessans helsotillstånd. En kor-
respondent från Karlsruhe till Vossische Zeitung
tror sig veta, att de underrättelser, kronprinsen vid
sitt besök i Karlsruhe på återresan från Nervi
till Stockholm hade att meddela det storhertig-
liga paret angående deras dotters helsotillstånd,
ty värr ej voro af glädjande art. Kronprinses-
sans lunglidande har nu utvecklats därhän, att
ett återvändande till det nordiska klimatet, så som
ämnadt var efter två månader, är otänkbart. En-
dast genom årslångt vistande i södern kan kron-
prinsessan hoppas blifva befriad från det onda,
hvaraf hon lider.
Detta den tyske korrespondentens meddelande
är, enligt hvad förnimmes från säkraste källa, i
hufvudsak riktigt. Det »årslånga vistandet i sö-
dern» bör dock uppfattas så, att kronprinsessan
antagligen en tid bortåt hvarje år behöfver för
sin helsas skull vistas några månader i ett syd-
ligare klimat.
H:
En skola för kvinliga journalister. Ut-
gifvarinnorna af Londontidningen »Westminster
and Lambeth gazette», fröknarna Hill, ha nyligen
i London öppnat en skola för kvinliga journali-
ster, där damer kunna utbildas till författarinnor,
stenografer, korrekturläserskor och repörters. En
dylik skola finnes i Detroit i Amerika under led-
ning af en medarbeterska i tidningen »Detroit
Free Press», men den ofvannämnda journalistsko-
lan i London torde vara den första i sitt slag i
vår världsdel.
Teater och musik.
Kungl. operan gifver fortfarande för fulla och
goda hus Delibes’ opera »Lakmé», i hvilken frö-
ken Petrini med oförminskad framgång debuterar
som titelrollens innehafvarinna.
Lördagen den 1 februari gifves en ovanligt in-
tressant symfonikonsert, då för första gången här-
städes kommer att uppföras en symfoni af Tschai-
kowskv, hvarjämte programmet upptager en sym-
foni af Joseph Dente, förut ej spelad å någon sym-
fonikonsert, samt ballad af Aug. Söderman. Dess-
utom medverkar Franz Neruda, den framstående
Violoncellisten, som förut härstädes skördat så
lifligt och välförtjänt bifall.
A Verdis nya opera »Otello» hafva repetitionerna
nu. begynt.
K. dramatiska teatern har med komedien »Cha-
millac» haft den sällsporda framgången, att nämnda
stycke kunnat gifvas ej mindre än 23 aftnar å
rad för fulla eller goda hus. För att emellertid
bereda någon omvexling i programmet och någon
hvila för de i »Chamillae» uppträdande upptages
i dag (tisdag) en ny komedi i fyra akter »På nåd
och onåd» af Guiseppe Giacosa, öfverpättning från
italienskan. Denna första föreställning gifves till
förmån för kungl. teatrarnes pensionskassa.
Efter hvad vi hört uppgifvas lär Dramatiska
teatern ämna upptaga Strindbergs genialiska skå-
despel »Mäster Olof». Vi kunna ej annat än helsa
detta beslut med synnerlig tillfredsställelse. »Mä-
ster Olof» borde vara stående på repertoaren,
helst då det finnes en så oöfverträfflig Gerdt Bok-
präntare som hr Hillberg. De, som sett den fram-
stående skådespelaren i sagda roll, glömmer ho-
nom ej lätt.
Vasateatern har gjort ett lysande slag med sitt
nya stycke »Mikadon», operett i två akter af Sul-
livan. Hvarenda afton utsåldt hus och de mest
stormande applåder. Musiken i operetten är ock
bland det vackraste och mest anslående i denna
väg vi på länge hört. Utförandet förtjänar
ock erkännande, samspelet är synnerligen godt
och en hvar har synbarligen nedlagt mycken om-
sorg på sin roll. Skada blott att hvad det vokala
beträffar krafterna ej räcka lika bra till på mans-
sidan som på fruntimmerssidan. Fröknarna Ek-
ström och Johnson samt fru Klinger bilda en i
alla afseenden förträfflig systertrio som_ Kokos pu-
piller Yum Yum, Titti Sing och Pip Buh, och en’
bättre representant för den giftaslystna Katisha
än fru Jensen hade man näppeligen kunnat få-
Främst bland de uppträdande torde få ställas hr
Strömberg, hvilken af öfverste mästermannen Koko
skapat en öfverdådigt rolig typ. Hr Varberg som
Mikadon stod värdigt vid den förres sida. Båda
få ock , som oftast mottaga applåder inför öppen
ridå. Hr Klinger som Nankipu, Mikadons son,
rör sig ledigt, men går i vokalt hänseende ej rik-
tigt bra ut med partiet. Hrr Lundahl och Lundin
sköta äfven sina roller väl, särskildt den förre.
Hr Lundin har en präktig bas, som synnerligast
gör sig förträffligt gällande i den vackra madri-
galen.
Uppsättningen är minst sagdt glänsande. Så prakt-
fulla dräkter, vackra dekorationer och så blän-
dande ljuseffekter torde höra till sällsyntheterna
härstädes. Säkert är, att det aldrig presterats
å denna scen, hvilken under hrr Varbergs och
Strömbergs ledning intagit en framstående plats
bland operett-teatrarne. Och arrangemangen till
detta nya stycke, som synes bli en förträfflig kassa-
pjäs, sträcka sig ej blott till scenen, utan äfven till
salongen och förstugorna, såsom de besökande
genast vid första inträdet äro i tillfälle se. Ka-
pellmästaren Berens förtjänar erkännande för
operettens omsorgsfulla inöfning, liksom ock fru
Gullberg för de vackra grupperingarna och dan-
sen. Stycket är .för öfrigt oförargligt till sitt in-
nehåll, och af den vackra musiken har man be-
tydligt mer behållning än af operettmusik i all-
mänhet.
Nästa nyhet å denna teater blir »Prinsessa för
en dag», operett i 3 akter efter en fransk idé af
Ernst Wallmark, med musik af Vasateaterns ka-
pellmästare Herman Berens. Uppföranderätten till
»Der arme Jonathan», operett i 3 akter af
Hugo Wittman och Julius Bauer, med musik af
C. Millöcker, är af direktionen förvärfvad. Hrr
Warberg och Strömberg ha för ytterligare tvänne
spelår förhyrt Vasateatern.
Till en intressant debut hade Södra teatern i mån-
dags lockat en visserligen ej allt för talrik, men dess
mera omdömesgill premierpublik, bland hvilken märk-
tes en större del af hufvudstadens literärt bildade
och intresserade kretsar. Den unga, redan vidt kända
och skattade författarinnan fru Anna Wahlenberg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:35:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/idun/1890/0058.html
