Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. 4 april 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890
I DU N ici
yttre förströelser draga barnens sinnen från all
tanke på högtidens djupa betydelse, kunna vara
förvissade om, att just hemmets enkla och oskyl-
diga glädjeämnen bidraga till att gifva de små
kärlek till det, som de vilja lära dem älska.
Ilufvudvikten af påskfirandet inom hemmet
kommer ju naturligen att falla på påskaftonen.
En del af den dagen kommer väl alltid att
blifva en »tillredelsedag», då man söker att åt
sin boning gifva en prydlig och festlig prägel.
Barnen böra naturligtvis ej gå overksamma om-
kring och vara i vägen öfverallt. De både
göra nytta och hafva roligt, om de skickas ut
i skog och mark för att uppsöka, hvad våren
kan hafva att gifva till hemmets smyckande.
Själf har undertecknad mänga glada barndoms-
minnen från en och annan påskafton med mor-
gonpromenader på landsbygden, alltid lönade
med en mängd af sippor, grönt samt hassel-,
al- och sälghängen till husets alla vaser och
blomsterglas.
Efter tidigt intagen middag kommer den
högtidliga och viktiga äggkokningen. Skola
nämligen barnen få sin ranson af färgade ägg
är det ej för tidigt att genast taga ihop där-
med. Till hvarje barn utväljas sex eller sju
jämnstora, felfria ägg, som hårdkokas. Bästa
sättet att därpå färga dem är, att sedan de
efter kokningen blifvit väl torkade, doppa dem,
ett i sänder, i en svag anilinlösning, som gif-
ver dem en vacker färg och är oskadlig. Bre-
silja gifver en ful, brunröd färg och rekommen-
deras ieke.
Ett rätt bekvämt sätt att färga äggen är
ock att måla dem med spritfärger, — detta tar
blott några minuters tid, och äggen bli ögon-
blickligen torra.
Naturligtvis måste de då kokas först, ty eljes
skulle färgen gå bort i vattnet. En del ägg
målas då i fyra kilar, med olika färger i hvarje,
en del äro enfärgade, och på en del målas ena
halfvan blå och den andra gul o. s. v. Fär-
gerna kan man tillreda själf. Man ^öper för
några öre af här nedan uppräknade färg-stofter,
lägger dem hvar för sig på små flaskor, hvilka
fyllas med sprit och omskakas allt emellanåt,
så att färgen löser sig. Till röd, grön, grede-
lin eller violblå färg tages motsvarande atilin,
till kornblå ultramarin och till gul gurkmeja.
En sak bör ihågkommas. Låt ej barnen
taga verksam del i dessa bestyr. Underteck-
nad har ännu lifligt minne af krossade eller
spräckta ägg, nedfläckade fingrar och förkläden
samt kokerskans vredgade ord och miner. Bar-
nen kunna i stället göra sig i ordning till in-
tressantare förrättningar. Ett bord ställes i
ordning åt dem i salen, där de kunna få sitta
i fred och förse med ritningar eller målningar
dem af sina hårdkokta ägg, som de ej önska
ha färgade. —
Då de målade äggen torkat fullkomligt, böra
de gnidas, hvarpå barnen få roa sig med att
på dem efter bästa förmåga medels pennknif
utskrapa figurer, blommor, blad etc. som taga
sig bra ut och lysa hvita mot den färgade
grunden. Lär dem äfven, om deras förmåga
räcker till, att på sina ofärgade ägg utföra fina
och vackra sotritningar efter den goda anvis-
ning, som gifves i svaret n:r 438 i n:r 12 af
Idun för i år. — Är tillgången på ägg icke
synnerligen stor, och man likväl vill glädja bar-
nen med leksaker, hvilka göra samma tjänst
som de färgade äggen, kan man låta en snic-
kare svarfva trä-ägg, hvilka målas i vackra
färger och skänka de små nästan samma nöje
som verkliga ägg.
Om väderleken och öfriga omständigheter
tillåta det, bör man hjälpa barnen att ute på
en gårdsplan iordningställa en något sluttande
ränna af fin, tämligen fuktig sand (en takpanna
kan ock användas), utlöpande i ett vidsträck-
tare plan, så att det hela ungefärligen får ut-
seende af en kägelbana i miniatyr. Där anstäl-
les »spelet» om äggen, hvilket tillgår så, att
hvar och en i tur och ordning rullar ett ägg
genom sandrännan. Den, hvars ägg därvid råkar
beröra ett förut nedrulladt, på planet liggande
ägg, har förvärfvat sig eganderätt till detta.
Tillse emellertid helst, att barnen före spelets
början öfverenskomma om ömsesidiga eröfrin-
gars återställande efter lekens slut. Har man
rullat ut alla sina ägg, utan att vinna några,
är man naturligtvis ur spelet, då återigen den,
som lyckats vnma största antalet af medspela-
rens ägg, får anse sig såsom segervinnare.
Emellertid, medan barnen äro sysselsatta med
ritning, målning, skrapning o. d. sitta familjens
öfriga medlemmar helt sällskapligt i samma
rum och förse med inskriptioner de ägg, som
skola kokas till kvällen. Yore det möjligt
skulle här meddelas någon liten samling för
detta ändamål lämpliga deviser, med hvar och
en skall säkert medgifva, att dessa små skämt-
samma infall böra, i likhet med julklappsvers,
komma rakt från den skrifvandes egen person-
lighet. De blifva icke till glädje, om de äro
främmande, lånade, låt vara aldrig så väl hop-
satta, fraser. Nej, de böra vara ursprungliga,
glada små »bevingade ord», rimmade eller orim-
made, men framför allt komna ur egen fata-
bur. En och annan rebus eller charad passar
bra till omvexling. Tänk ej på att få ihop
snillefoster, utan var nöjd med det enklaste,
blott det är dig och de dina till en stunds
oskyldig glädje. Helt säkert skola dessa små
utgjutelser förorsaka stor munterhet under afton-
måltiden.
Ett allmännt bruk, som bereder barnen stort
nöje, är det att före förtäringen i tvekamp
knäcka äggen. Detta tillgår så, att två och
två af de i måltiden deltagande slå sina äggs
spetsiga ändar mot hvarandra (varnas mot för
stor våldsamhet, som kan krossa hela ägget!),
då den, hvars ägg knäckes, anses besegrad.
Den sist öfverblifne segraren skall rätteligen
knäcka sitt ägg mot pannan — om han vill
släppa till skinnet.
Naturligtvis bjuder hvarje husmor på den
sedvanliga gröten. Skulle någon dels af brist
på mjölk, dels af smak för omvexling önska
ett annat grötrecept än det vanliga, förordas
på det varmaste risgrynsgröt, kokt i vatten med
en tillsats af någon sort god saft. Så tilla-
gad gröt blir både lätt, läcker och billig.
Kokad med mjölk blir gröten lagom, om
man tager 2/3 liter goda risgryn och 3l/z liter
mjölk. Lägger man litet smör i grytan, innan
man slår dit mjölk och gryn, kan man låta
den koka täckt. Det åtgår då omkring 2 tim-
mar, emedan den ej får koka så hårdt. Rör
man i den kan den koka på l1/2 timme, det
är ock det säkraste. Af den gröt, som vanli-
gen blir kvar, kan man göra en utmärkt god
kaka, antingen som efterrätt till påskdags mid-
dag eller ock till kvällen. Man blandar ut
gröten med mjölk, tills den blir tämligen lös.
Därefter vispar man ett par ägg, som man slår
i smeten tillsammans med stött mandel och
socker. Sedan den är väl omrörd, slås sme-
ten i smorda formar och gräddas på nytt.
Serveras med sylt eller saftsås.
På en del orter i Sverige brukar man midt
i grötfatet placera en liten björkgren, på hvars
kvistar man fäst i socker brynta mandlar.
Den som tager så mycket gröt, att trädet faller,
får alla dessa mandlar — en metod att upp-
muntra storätandet, som dock kan ha sina min-
dre goda sidor!
Bättre då, att som en välkommen öfverrask-
ning för barnen lägga en mandel i gröten, hvar-
jämte man midt på bordet placerar en stor
upp och nedvänd pappersstrut. Under denna
lägges någon småsak, en liten bok, någon sy-
eller skrifbordssak eller dylikt af t. ex. tjugu-
fem à femtio öres värde. Den som får man-
deln i gröten får äfven rättighet att lyfta på
struten och behålla, hvad därunder finnes. Stru-
tens innehåll, som naturligtvis bör vara en
hemlighet, plägar alltid förorsaka stor glädje.*
Bruket med kringsändandet af de s. k. »påsk-
brefven» såväl som seden med »fastlagsris»
kunna ju visserligen i och för sig betraktas
som en oskyldig lek, men den som en gång
fått ögonen öppna för de historiska tilldragel-
ser, som gifvit anledning till dessa påskskämt,
vill säkert ej längre uppmuntra och befordra
dem. Hvem känner icke till de ohyggliga
hexeriprocesserna och allt, hvad därmed stod i
samband? Icke kan ett tanklöst skämt där-
öfver anses lämpligt! Och hvad den sist om-
nämnda leken beträffar,, bör den väl ännu
mindre få förekomma, då den leder sitt upp-
hof från katolicismens narrspel och vill efter-
härma en händelse (gisslandet) på en af den
kristna kyrkans största dagar — den första
långfredagen.
Att en eller annan förtänksam husfru med
någon liten ledning af ofvanstående råd skall
utan stor kostnad eller synnerligt besvär kunna
bereda sig och de sina en glad och angenäm
påskhelg önskar varmt och innerligt
en barnavän.
SMc
I forna dagar.
Strödda blad ur minnets album, samlade
af Mathilda Langlet.
4.
Lille prinsen.
[fj » stor nyhet spridde sig med blixtens
hastighet inom det lilla samhället. Kron-
prinsen skulle komma dit med sin son,
den lille prins Oscar, som skulle »bli
sjöman» och här gå ombord på den fregatt,
där han skulle lära yrket. Hvarför detta
skulle ske just här, hade Tinnie nog hört, men
hon fattade det ej riktigt. Det var något om,
att det stora skeppet icke kunde löpa in till
Stockholm, eller något dylikt.
Huru som helst låg nu den ståtliga tre-
mastaren där ute på redden, och några smärre
segelfartyg hade ankrat i närheten. Kronprin-
sen väntades komma landsvägen från Stockholm,
och så många, som kunde förskaffa sig tillfälle
därtill, ämnade försöka få se honom och hans
son.
De kungliga personerna skulle taga in hos
»kammarherrns», där intaga några förfrisknin-
gar och därifrån begifva sig till fregatten
och spisa frukostmiddag. Kronprinsen skulle
redan samma dag återvända samma väg han
kommit. Det passade sig nu så väl, att »kam-
marherrn» hade sina förnäma, utländska mågar
och döttrar på besök, så att han -»splendidement»
kunde mottaga hans kunglig höghet. Ortens
honoratiores — pastorn, i kappa och krage,
* Unga damer emellan plägar deD i gröten nedlagda
mandeln hafva en annan betydelse. Den, som »får
bönan», skall nämligen hafva god förhoppning om att
först blifva gift.
Sättarens anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
