Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 18 april 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 1890
Hemstudierna åsyfta att genom kompetenta
lärare och lärarinnor gifva skriftlig, regelbun-
den handledning ât de kvinnor af olika åldrar,
bvilka, utan att ega tillgång till muntlig
undervisning, i hemmet vilja fortsätta sina
studier. Tillvägagåendet är följande:
En ung flicka önskar vinna större säker-
het i något ämne och vänder sig därför till
Fredrika-Bremer-förbundet med en anmälan,
i hvilken hon redogör för ålder, kunskaps-
mått m. m. Med denna kännedom om ele-
vens önskningar och ståndpunkt träffar sekre-
teraren för hemstudierna, i samråd med en
permanent komité, aftal med en lämplig lä-
rare eller lärarinna. Denna sänder till lär-
jungen en läsplan, anvisning på böcker, hvar-
jämte följa råd, huru dessa böra läsas, anteck-
ningar föras o. s. v. Kortare uppgifter för
lärjungen att utarbeta på egen hand lemnas
sedan af läraren för hvarje gång. Lärjungen
insänder till läraren på dessa uppgifter korta
svar eller längre uppsatser, allt efter beskaf-
fenheten af de frågor, hon erhållit, eller efter
sin förmåga. De insända svaren rättas ut-
förligare och återsändas till lärjungen jämte
nya uppgifter. Kunna de gjorda rättelserna
icke af lärjungen fattas, får hon naturligtvis
framställa frågor däröfver. Denna undervis-
ningsmetod kan med smärre förändringar an-
vändas på hvilket ämne som helst. I sven-
ska språket t. ex. skrifver lärjungen dels upp-
satser, dels satsanalyser, dels erhåller hon
frågor i grammatik eller i literaturhistoria.
I de främmande språken skrifvas öfversätt-
ningar från eller till svenskan, begäras gram-
matikaliska förklaringar, ord- eller frasförkla-
ringar. I matematik insändas problem o. s. v.
Hvar fjortonde dag eger lärjungen rätt att in-
sända en skrifning. En kurs innefattar tolf
skrifningar och är beräknad att medhinnas
på ett halft år. Priset för en sådan kurs
är 15 kronor och faller den sig sålunda bil-
ligare än några lektioner. Den meddelade
undervisningen bör kunna lemna resultat,
omöjliga att uppnå, då lärjungen skall arbeta
på egen hand utan all ledning. Förnyas
kursen, får lärjungen, om hon så önskar, ef-
ter två kurser genomgå tentamen och erhål-
ler betyg af sin lärare eller lärarinna. De
ämnen, i hvilka Fredrika-Bremer-förbundet
anordnat kurser äro : svenska språket och
literaturen, främmande språk, historia, geografi,
matematik, naturkunskap m. fl.
Andra former af hjälp vid hemstudier
äro studieplanerna, hvilka af kompetenta per-
soner uppsättas i olika ämnen och för olika
studier (härvid saknas dock all fortsatt led-
ning), samt bokråden, som utgöra förtecknin-
gar på lämpliga böcker i olika ämnen, men
icke gifva detaljerade anvisningar för deras
studium. Den hjälp, som Fredrika-Bremer-
förbundet på detta sätt sökt lemna för fort-
satta studier, är enkel, men god och prak-
tisk och, ehuru ännu föga känd, säkert be-
höflig och af mången efterlängtad.
Idén kommer, som ofvan är sagdt, från
Amerika, där det första sällskapet för hem-
studier bildades 1872 under namn af »Society
to encourage studies at home». Dess pro-
gram lydde: »sällskapet vill vänja unga kvin-
nor vid att använda någon ringa del af da-
gen till systematisk och grundlig läsning»,
och resultatet af dess verksamhet är lysande.
Under arbetsåret 1883—84 hade 672 lär-
jungar begagnat sig af de genom sällskapet
anordnade kurserna, ett par tusen korrespon-
derande ledamöter ingått i föreningen, ett be-
tydande bibliotek upprättats, samt fotografier
till undervisningen i konsthistoria och natu-
I DU N
raliesamlingar ställts till lärjungarnes förfo-
gande.
Flere liknande föreningar hafva sedermera
bildats i Förenta staterna. De amerikanska
kvinnornas arbetslust och förmåga att upp-
fatta sakens praktiska syfte samt lärarinnor-
nas offervillighet och pliktkänsla hafva möj-
liggjort en dylik utveckling.
I Storbritannien har man bl. a. sedan 1878
låtit unga flickor skriftligen följa den högre
undervisningen vid det bekanta läroverket
St. George’s Hall i Edinburgh, hvarefter de
aflagt ett mot vår studentexamen svarande
kunskapsprof.
I Frankrike finnas redan hemstudieinstitut,
och äfven i Tyskland saknas icke försök i
samma riktning. — Hos oss gafs den första
impulsen genom en af redaktör E. Beckman
i »Tidskrift för hemmet» publicerad skildring
af hemstudiernas utveckling i Amerika. 1885
tillsatte Fredrika-Bremer-förbundet en komité
för utarbetande af stadgar och program, och
från denna tidpunkt räknar förbundets bem-
studieafdelning sin tillvaro. Afdelningens
verksamhet har visserligen hittills varit be-
gränsad, och torde man på grund af dess af
flere varmt vitsordade betydelse få hoppas
på en snabbare tillväxt i arbetsområde, om
icke förr så åtminstone då, när våra unga
flickor börja förstå, att en timmes dagligt,
systematiskt arbete betyder för intellectuel
och moralisk bildning vida mer än flere tim-
mars planlöst bläddrande.
Iduns panoptikon.
8
et är en hel evighet, mina damer, sedan
vi sist pratade med hvarandra. Jag har
inga anspråk på att Ni skola erinra Er den
saken, men själf mins jag mycket väl, att vi
inte ha träffats sedan i januari.
Det har händt åtskilligt sedan dess. Influ-
ensan har försvunnit utan märkbar afsaknad
och hör nu liksom digerdöden till historien.
Vintern kom ändtligen i februari på en som
allra fransyskaste visit, just lagom lång för
att våra sportmän och sportkvinnor skulle hinna
visa, att de ej legat af sig, utan tvärtom åkt
upp sig högst betydligt. Våren tittade till oss
i påskdagarna, då solen log så fager, »pus-
sade» hela mänskligheten varm och bedårade
de djärfvaste ungdomarna till den grad, att
vårpaletåer och vårkappor började skymta mel-
lan Kungsträdgårdens kala lindar.
Och föga underligt var det, att några obe-
tänksamma ungdomar blefvo lurade att leka
sommar en smula för tidigt, då till och med
lärkor, starar och bofinkar, som eljes ha in-
stinktens slagruta att gå efter, läto draga sig
vid näbben. De kommo dessa luftens älskliga
sångarbarn och kvittrade så gladt sina påsk-
hymner, som om april aldrig någonsin satt den
ringaste fläck på sitt rykte, utan i alla tider
varit den mest jämna och stadgade af årets
alla månader. Några dagar efteråt hade vi
snö, och gud vet hur det gick med de stac-
kars lärkorna och finkarna, men nog fingo de
en bitter erfarenhet af hvad »dagen efter» kan
vara för en otreflig företeelse.
Hvad har mera händt? Åh, en hel hop.
Hr Nordquist, operachefen och hofkapellmästa-
ren, har fylt sina 50 år, och hr von der Osten
gasterar på Svenska teatern. Jag är rädd för att
han, den »olycksfågeln» går och kollrar bort
en hel del af hr Palmes beundrarinnor, så att
de bli Thaliatemplet vid Kungsträdgården otrogna
för det på Blasieholmen. I djupaste förtro-
ende och utan att alls åsyfta någon elakhet
åt vare sig hr Palme eller den ärade gästen
vill jag säga, att jag finner det mindre under-
ligt, ifall det nu verkligen skulle förhålla sig
så. Der rriaa s’gu vœre krop til! sade hr
Carl Larsson nyligen med hänsyftning på må-
lare och bildhuggare. Citatet låter ännu bättre
använda sig i fråga om dramatiska konstnärer.
För öfrigt skall hr Palme inte vara ledsen.
Hur ståtlig än hr von Osten är, lär han väl
inte till den grad ockupera våra teaterbesökande
damers hjärtan, att där inte finnes en vrå för
hr Palme.
Hr Bötel, som börjat sin bana med att slå
klatsehar från kuskbock, men nu när som helst
kan vänta sig att själf bli drageD i triumf af
tjusade åhörarinnor, kommer hit med sin höga
tenor och sina höga engagementsvilkor. Bil-
jettprisen lära bli i proportion därefter. När
han kommer, skola vi väl hoppas, att han har
våren den riktiga violdoftande soliga våren med
sig. Han är ju ett af den gifmilda naturens
mest favoriserade skötebarn, och därför kan
man väl koppas, att samma hulda natur icke
nu skall tillåta sin favorit att gå här uppe i
ett straft klimat och förkyla sig. Det vore
minsann betänkligare det, än om några dus-
sin lärkor och bofinkar bli våta om fotterna
och ådraga sig strupkatarr.
Men hvad skola vi taga oss till, hvad skola
vi fördrifva ledsnaden med, under det vi vänta
på dessa efterlängtade gäster, hr Bötel och
våren? Öfvergångstider eller, som man skulle
kunna kalla dem, skarfver mellan de olika sä-
songerna äro ändå bra otrefliga.
Nåja, låt oss tänka efter. Alltid finns det
väl ändå någonting, som man kan slå bort
tråkigheten med. Visserligen bör det med till-
hjälp af Iduns Modetidning gä som en dans
att bestämma både färg och snitt på vårkosty-
men. Men man har ju ändå de intressanta
butikronderna med väljande, prutningar och
hufvudbry, och man har profningarna hos söm-
merskan — förlåt, på atelieren ! Och de da-
mer, som spekulera på badorter, kunna redan
nu börja sina konferenser med familjens hus-
läkare för att få utrönt den lämpliga sjukdo-
men. Han måtte väl inte vara en sådan gro-
bian, att han inbillar familjens (manliga) caput,
att Ni är fullkomligt frisk! Åh nej, konkur-
rensen har lärt våra läkare att bli en smula
diplomater. Och en badkur hjälper ju lör all-
ting, till och med för migrän och för »giftas-
vuxna döttrar». Det är i all synnerhet i fråga
om den senare åkomman som baden visat sig
förträffliga, och ingen mamma med tre à fyra
oförlofvade riskerar väl någonsin att få nej af
sin herre och man, när hon börjar göra små
hänsyftningar, som peka åt Vestkusten.
Annars ser det ut som om sydkusten i år
skulle ämna bli riktigt fashionabel. Ronneby
har icke allenast att bjuda på prinsparet Ber-
nadotte, utan ställer också i utsikt ett kunga-
möte mellan Sveriges och Danmarks monarker.
Det låter något !
I hvad fall som helst har Ronneby en natur,
som man väl fåfängt skulle söka maken till
inom våra landamären.
Men det är kanhända bäst att yttra sig med
försiktighet, ty eljes kunde man tro, att jag
är med i komplotten för att göra reklam för
Ronneby, och det kunde rendera mig en tve-
kamp med »lansknekten Daniel». Han håller
på Marstrand, fastän han blef sårad där, sårad
måhända i mer än en mening.
Jag lemnar därför åt eder egen förträffliga
smak att välja badorter —- åtskilliga sådana
annonseras ju redan i Idun — och sommarnöjen
och rekommenderar mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
